Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Den samiska kompetensen inom vården mobiliserar sig

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Kunskapen om samers hälsa måste förbättras. Därför har landsting och regioner i norr gått samman med Sametinget och flera samiska organisationer för att bilda ett kunskapsnätverk. "Tillsammans ska vi arbeta fram en plan för vård på lika villkor för den samiska befolkningen", säger Lotta Omma, länskoordinator för Region Norrbotten.

X och Lotta Omma, samiskt kompetensnätverk Norrbotten samers hälsa same
Linda Wågström Sevä, inköpsstrateg, tillsammans med länskoordinatorn för samiska kunskapsnätverket Lotta Omma, som båda ingår i Region Norrbottens nya personalnätverk för samisk hälsa. Foto: Simon Eliasson.

Det är Socialdepartementet som beviljat medel för det treåriga projektet som syftar till att ta fram en hälsostrategi som innebär ökad tillgång till språk- och kulturanpassade hälso- och sjukvårdstjänster för samer.

– Det finns tyvärr väldigt lite forskning om samers hälsa och livssituation, men den forskning vi känner till pekar bland annat på att samer har lägre förtroende för sjukvården jämfört med andra, att renskötarna, som är den mest olycksdrabbade yrkesgruppen i Sverige, inte söker vård i lika hög grad som andra svenskar och att unga samer i norr upplever mer oro, bekymmer och stress jämfört med andra ungdomar i norra Sverige. Självmordsstatistiken bland särskilt unga renskötare är också hög, säger Lotta Omma, länskoordinator för projektet i Norrbotten.

Bristande kulturförståelse

Hon fortsätter:

– Det finns tyvärr väldigt lite kunskap i det svenska samhället om samer, samisk kultur och livsvillkor. Detta trots att Sverige har skrivit under bland annat urfolksdeklarationen, barnkonventionen och minoritetslagen, som innebär att vi ska arbeta för att samisk kultur och språk ska utvecklas och stärkas.

– I vårdmöten har just bristande kulturförståelse försvårat kontakten. En renskötare som haft ont i axeln och till sist söker vård kan exempelvis få rådet att sluta köra skoter. Då går den personen aldrig mer till vården. Renskötseln är ett sätt att leva – en del av identiteten – och skotern ett livsnödvändigt verktyg.

En resurs för regionen

I Region Norrbotten samlades det i mars i år till ett möte på Gällivare sjukhus för alla intresserade. Det utmynnade i bildandet av ett personalnätverk som för närvarande består av 30 medarbetare, som antingen själva är samer eller har god samisk kulturkompetens, varav cirka hälften från närsjukvården och hälften från länssjukvården. Dessutom ingår tre personer från privata hälsocentraler.

– Vi vill mobilisera och samordna den samiska kompetensen i länet och utgöra en resurs för Region Norrbotten i frågor som rör samers hälsa och livsvillkor. En tanke är att patienter på sikt, via det fria vårdvalet, ska kunna välja personal som har god kulturförståelse och kanske pratar samiska. De som ingår i personalnätverket är verkligen engagerade, men det behövs en tydlig och strukturerad plan för detta arbete, säger Lotta Omma, som nämner Samisk nasjonalt kompetansesenter – psykisk helsevern (SANKS) i nordnorge som en förebild för arbetet på sikt.

X och Lotta Omma, samiskt kompetensnätverk Norrbotten samers hälsa same
Linda Wågström Sevä och Lotta Omma är två av 30 medlemmar i Region Norrbottens samiska personalnätverk och fler vill de bli. Foto: Simon Eliasson.

Särskilt fokus på självmordsproblematiken

Den tidigare överenskommelsen mellan Region Norrbotten, Västerbottens läns landsting och Region Jämtland Härjedalen "Att samverka och handla för psykisk hälsa i Sápmi" har integrerats i projektet och innebär bland annat att ett särskilt fokus ska läggas på att förebygga självmord och självmordsförsök i den samiska befolkningen.

– Den samiska befolkningen får väldigt ofta försvara sin existens. Ungdomar beskriver en stor utsatthet och många har blivit illa behandlade på grund av sin samiska härkomst. Det är ett väldigt tufft livsvillkor som gör att det kan vara svårt att orka leva vidare, avslutar Lotta Omma.

samiska flaggan

Fyra huvudmål

Projektet har fyra huvudmål:

  • Etablera samisk hälsa och öka kunskapen om den samiska kulturen i verksamheterna, bland annat genom utbildningsinsatser till politiker och anställda inom regioner och landsting.
  • Mobilisera och utveckla samisk kompetens genom att inrätta samiska personalnätverk.
  • Fastställa och formulera en gemensam strategi för samisk hälsa, bland annat genom dialog med samisk allmänhet och samiska patienter, vårdanställda och organisationer.
  • Föreslå hur arbetet med samisk hälsa ska se ut i framtiden. Hur skulle exempelvis ett framtida centrum för samisk hälsa kunna utformas?

Prioriterade områden är primärvård, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och geriatrik.

Följande parter ingår i projektet:

  • Region Norrbotten
  • Västerbottens läns landsting
  • Region Jämtland/Härjedalen
  • Landstinget Dalarna
  • Sametinget
  • Svenska Samernas Riksförbund (SSR)
  • Landsförbundet svenska samer (LSS)
  • Riksorganisation Samerna
  • SameÄtnam
  • SámiNuorra

Kontaktperson

Namn: Lotta Omma
Titel: Länskoordinator för kunskapsnätverket för samisk hälsa
Telefonnummer: 0920-28 43 01

24 maj 2018
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering