Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Hällans hälsocentral

Stärkta rättigheter för nationella minioriteter

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Den 1 januari 2019 stärktes de nationella minoriteternas rättigheter genom nya bestämmelser i minoritetslagen.

Information om reglerna och vad de innebär för er verksamhet har Socialstyrelsen sammanställt i ett meddelandeblad.
Ta del av meddelandebladet Nationella minoriteter och minoritetsspråk

För socialtjänsten och hälso- och sjukvården innebär bestämmelserna bland annat:

  • en skyldighet att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar,
  • att samråd med de nationella minoriteterna ska ske genom strukturerad dialog
  • att barns och ungas möjlighet till inflytande och samråd särskilt ska främjas,
  • en skyldighet att erbjuda som lägst en väsentlig del av äldreomsorgen på finska, meänkieli och samiska till enskilda som bor i kommuner som ingår i ett förvaltningsområde,
  • att skyldigheten att tillhandahålla äldreomsorg på minoritetsspråk utsträcks till att även omfatta jiddisch och romani chib, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper,
  • att kommunen är skyldig att beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet och
  • att kommunen är skyldig att informera den som ansöker om äldreomsorg om möjligheterna att få service och omvårdnad enligt minoritetslagen. 

Om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk

Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De svenska nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Även samtliga varieteter av respektive språk har status som nationellt minoritetsspråk.

Varför utses nationella minoriteter?

Omvälvningarna i Europas historia visar att det är nödvändigt att skydda de nationella minoriteterna för att uppnå stabilitet, demokratisk säkerhet och fred. I Sverige i dag möter en del personer som tillhör de nationella minoriteterna såväl öppen som dold diskriminering och kränkande behandling.

Varför utses nationella minoritetsspråk?

Huvudsyftet med den europeiska språkstadgan är att skydda Europas kulturella mångfald och bygger på insikten att det i dag finns ett stort antal minoriteter som lever i Europa och att vissa av dessa minoriteters språk hotar att försvinna. De svenska minoritetsspråken har funnits i Sverige under lång tid, men det har blivit svårt att upprätthålla och utveckla språken då majoritetssamhället i perioder har drivit en politik som gått ut på att alla ska tala svenska.

Uppskattningsvis 10 procent av befolkningen

Det finns inga exakta uppgifter om hur många personer som tillhör de grupper som erkänts som nationella minoriteter. Detta beror i huvudsak på att Sverige inte för sådan statistik, ett förhållningssätt som bland annat har historiska skäl. Uppskattningsvis kan uppemot tio procent av befolkningen utgöras av personer som tillhör en eller flera nationella minoriteter.

(Källa: Socialstyrelsens utskick 2019-04-02)

17 maj 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering