Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Äldres hälsa

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Äldre skattar sin fysiska hälsa lägre än befolkningen i övrigt och ett utav vårdens uppdrag är att lägga fler friska år till livet. Den 27 september samlades ca 200 personer från landsting, kommun och universitetet för att få kunskap om forskning inom åldrande, äldres hälsa.

Dagen började med att Maria Hagströmer berättade om att fysisk aktivitet är en mycket potent behandling för att förebygga ohälsa hos befolkningen. Ett stort antal studier visar på att fysisk aktivitet minskar risken för att drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdom, olika cancerformer och Alzheimers sjukdom.

I sin presentation tar Maria upp behovet av att vi använder samma begrepp när vi pratar om fysisk aktivitet. Hon menar att vi bör använda begreppen tillräcklig eller otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande och välja bort begreppet inaktivitet för att tydliggöra skillnaden. Inaktivitet används ofta i internationell litteratur men kan betyda både att personen inte når upp till rekommendationerna om 150 minuters fysisk aktivitet/vecka eller att personen tillbringar för mycket av sin vakna tid i stillasittande.

Maria poängterade att det är viktigt att komma ihåg att rekommendationerna är på befolkningsnivå och att det är viktigt att individanpassa rådgivningen när vi möter patienten i klinik "one size does not fit all". Har man otillräcklig fysisk aktivitet kan en liten aktivitetshöjning ge stora hälsovinster. Maria hänvisar till www.fyss.se. 2017 se där det finns en modell för rådgivning av patient.

Fysisk aktivitet är en investering i personens hälsa sa nästa talare Ing-Marie Dohrn. Med ökande ålder minskar benmassan, muskelstyrkan, konditionen, balansen och den kognitiva förmågan. Vi vet inte med säkerhet vad som tillhör det naturliga åldrandet och vad som är en följd av "icke användning" av kroppen. Vi vet dock att genom att träna kan även äldre människor förbättra styrka kondition och balans och därigenom bland annat minska risken för fall.

Ing-Mari berättade även om sin forskning som handlar om att öka balansförmågan hos äldre. Hon uppmanar till att göra balansövningar som utmanar, att vi ska träna lite över vår förmåga, gärna i grupp och att ha en variation i träningen så att den blir lustfylld. Balansträningsprogram artikel finns beskriven i detalj.

Ing-Marie Dohrn, Maria Hagströmer
Maria Hagströmer och Ing-Marie Dohrn

Eva Jeppson Grassman talade om åldrandet i ett livsperspektiv. Personer med funktionsnedsättning lever längre idag men det förlängda livet betyder inte ett liv med mindre sjuklighet. Eva tog upp att det funnits ett ointresse för funktionshindrades äldre blivande men att det nu finns ett nyvaknande intresse, inte bara i Sverige utan även i Norden och på kontinenten. Funktionshinder är en förändringsprocess där hänsyn bör tas både till miljörelaterande synsättet och till "den levda kroppen". Det räcker inte med att tillrättalägga miljön eftersom kroppen alltid finns med, en kropp som inte alltid gick att lita på.

Under föreläsningen tog Eva upp Livsloppsbegreppet med olika faser och roller. Tidsdimensionen med nutid, dåtid och framtid fanns genomgående med i Evas studier som sträckte sig över 30 år. Eva poängterar att rehabiliteringen måste vara långsiktig och pågå över tid och inte som idag där vi gör en kortvarig rehabiliteringsinsats. Utifrån de studier som Eva refererade till framkom att människor med funktionsnedsättning blir både könslösa och ålderslösa och inte följer med i livsloppsperspektivet. Resultatet av studierna är att det finns många svårigheter men också så mycket kraft och uppfinningsrikedom.

Eva Jeppsson Grassman
Eva Jeppson Grassman

Cecilia Björklund avslutade dagen med att berätta om hur äldres hälsa definierats genom åren ur ett arbetsterapi perspektiv. I dag pratar vi om senoeor alertness och optimalt åldrande. Cecilia berättar att äldre personer ofta behåller det aktivitetsmönstret som personen lagt sig till med under sin yrkesverksamma tid. Mönstret följer de dagliga rutinerna under en 8 timmars arbetsdag. I en av Cecilias studier framkom att den dagliga rutinen innehöll sex intervaller och att kaffet på eftermiddagen skattades som viktigt.

Cecilia berättade också om att de personer som ingick i hennes studier hade fem viktiga kärnprojekt för att främja/bibehålla hälsan och det var att;

  1. hålla ihop familjen
  2. njuta av livet i hemmet
  3. vara nära naturen
  4. utveckla sig själv
  5. främja ett hälsosamt åldrande

Cecilia Björklund
Cecilia Björklund

25 september 2018
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering