Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Folkhälsopolitik

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

I takt med insikten att god hälsa inte bara beror på individens val av levnadsvanor utan också på samhällets förmåga att tillhandahålla goda och jämlika livsvillkor så har frågan kommit att prioriteras av allt fler och på alla beslutsnivåer.

Idag anses hälsa inte bara ha ett värde i sig utan att den också är en drivkraft för tillväxt. Endast en frisk befolkning kan uppnå sin fulla ekonomiska potential.

Här kan du läsa mer:

Norrbottens folkhälsopolitik
Svensk folkhälsopolitik
Europeiska unionens (EUs) folkhälsopolitik
Världshälsoorganisationen WHO:s folkhälsopolitik

Världshälsoorganisationen - WHO

WHO är Förenta Nationernas (FN) organ för hälsofrågor. Uppdraget är att leda och stödja internationellt hälsoarbete med målet "att alla människor ska kunna uppnå högsta möjliga nivå av hälsa". 

WHO:s definition av hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp. Hälsa inbegriper fyra positiva värden: långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv. I definitionen betonas att en god hälsa ska ses som en resurs för samhället och dess individer och inte som ett mål i sig (World Health Organization [WHO], 2008).

WHO antar resolutioner om policys, strategier och standards som endast är moraliskt bindande för världens länder. 

Styrdokument

Med syfte att nå det globala folkhälsomålet fastställde världshälsoförsamlingen en resolution och handlingsplan (Genève 2013) med nio globala och frivilliga mål. Målen är framtagna för att omsättas i nationella och regionala strategier i världshälsosamfundets sex regioner där Europa är en utav dem.

United Nations political declaration on the prevention and control of NCDs
WHO:s globala handlingsplan för prevention och kontroll av icke smittsamma sjukdomar 2013-2020.WHO:s handlingsplan för mental hälsa 2013-2020.

Globala mål

Handlingsplanen för kontroll av icke smittsamma sjukdomar innehåller nio frivilliga globala mål.

Dödlighet och sjuklighet

  1. Förtidig död i hjärt- kärlsjukdom, cancer, diabetes eller luftvägssjukdomar mellan 30-70år ska minska med 25 procent.
Riskfaktorer
  1. Skadligt bruk av alkohol ska minska med minst 10 procent.
  2. Fysisk inaktivitet ska minska med 10 procent
  3. Högst blodtryck ska minska med 25 procent eller stabiliseras på nuvarande nivå.
  4. Salt-/natriumintag ska minska med 30 procent.
  5. Tobaksbruk (det vill säga såväl tobaksrökning som snusning och andra former av tobaksbruk) ska minska med 30 procent.
  6. Förhöjd blodsockernivå/diabetes/fetma: ökningen av diabetes och fetma ska stoppas.

Nationella hälso- och sjukvårdssystem

  1. Medicinering för att förebygga hjärtattack och stroke: minst 50 procent av den aktuella patientgruppen ska få behandling.
  2. Tillgång till basala läkemedel och teknologi för behandling av icke smittsamma sjukdomar: 80 procent av de aktuella patienterna ska ha tillgång till basteknologi och läkemedel till ett pris som de har råd med. 

WHO Europaregion finns i Genève och samarbetar med EU i folkhälsofrågor. WHO Europaregion tog 2012 fram en rampolicy, Hälsa 2020 med prioriterade områden och övergripande mål utifrån Europeiskt perspektiv. Sverige är medlem i WHO:s Europaregion och har ställt sig bakom WHO Europa policyn Hälsa 2020.

Hälsa 2020, WHO Europaregion

Europeiska unionen (EU)

EUs folkhälsopolitik är ett komplement till ländernas insatser på området. EU tar fram strategier och handlingsplaner som det står medlemsländerna fritt att följa. Till skillnad från WHO har EU möjlighet att utfärda direktiv som är bindande för medlemmarna att följa. Ett exempel på sådant är tobaksdirektivet från 2014.

Hälsoläget bland Europas medlemsstater varierar kraftigt. Gemensamma hälsoutmaningar är snabb ökning av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, cancer, diabetes, lungsjukdom och psykisk ohälsa. I unionen finns väldigt rika länder som Luxenburg och fattiga länder som Moldavien. 

Självuppskattad hälsa Europa
Förväntade medellivslängder Europa

Sverige och många andra europeiska länder har en befolkning där allt fler är äldre längre. Om människor över 65 år kan hålla sig friska och aktiva kan det dessutom påverka deltagandet på arbetsmarknaden och leda till potentiella besparingar i hälso- och sjukvårdsbudgetarna.

Förväntad medellivslängd 65+ Europa
Självuppskattad hälsa 65+ Europa

Styrdokument

I Lissabonfördraget från 2009, också kallat EUs grundlag står det att människors hälsa ska ha ett gott skydd och att EU ska ta hänsyn till folkhälsan när man utformar och genomför sin politik inom alla områden (artikel 168 och 169).

Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva övergripande hälsoeffekter och minska ojämlikhet i fråga om hälsa, samt få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten och konkurrenskraften, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar.

Lissabonfördraget 2009

Europa 2020

Europa 2020 strategin som är EU:s strategi för en smart och hållbar tillväxt konstaterar att hälsofrämjande insatser är viktiga för att nå de europeiska tillväxtmålen. Ohälsa är en av de främsta orsakerna till frånvaro från arbetet och förtidspension. Fler friska levnadsår är en förutsättning för att Europa ska lyckas med målet att ha 75 % i åldersgruppen 20–64 år i sysselsättning och undvika förtidspensionering på grund av sjukdom.

Europa 2020-strategin

EU:s folkhälsoprogram

För att genomföra hälsostrategin tar EU fram periodiska program för att stödja hälsoprojekt, nätverk och samarbetsprogram. Programperioden omfattar 2014-2020 och innehåller prioriterade åtgärder för utlysning av medel. Den totala budgeten är 54 456 100 euro.

EU:s folkhälsoprogram har fyra övergripande mål:

  1. Främja hälsa, förebygga sjukdomar och stödja miljöer för en hälsosam livsstil genom att beakta principen om hälsa i alla politikområden.
  2. Skydda medborgarna från allvarliga gränsöverskridande hälsohot.
  3. Bidra till innovativa, effektiva och hållbara hälsosystem.
  4. Möjliggöra tillgång till bättre och säkrare hälso- och sjukvård för EU:s medborgare

EU folkhälsoprogram 2014-2020 (Folkhälsomyndigheten)

Sveriges folkhälsopolitik

Hösten 2000 överlämnade Nationella folkhälsokommittén sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) till regeringen. Våren 2003 fattade riksdagen beslut om ett övergripande nationellt mål och elva målområden för det samlade folkhälsoarbetet (Regeringens proposition 2002/03:35). Ett tydliggörande av målen görs våren 2008 i En förnyad folkhälsopolitik, men den övergripande målstrukturen bevarades (Regeringens proposition 2007/08:110).

År 2012 inkom skrivelsen som förtydligar att den enskilde ska få hjälp att sköta sin hälsa genom en effektiv samverkan mellan offentliga, privata och civilsamhällets aktörer (Skr. 2011/12:166). Förverkligandet av en sådan politik vilar på fem viktiga byggstenar:

  • Start – goda uppväxtvillkor för barn och unga.
  • Stöd – som underlättar hälsosamma val.
  • Skydd – effektivt och säkert skydd mot hälsohot.
  • Samverkan – gemensamt ansvar för en god hälsa.
  • Stärkt kunskapsstyrning – sprida kunskap om metoder som fungerar.

Mål 

Det svenska övergripande folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Bestämningsfaktorer för hälsa

Som stöd för att nå målet utarbetades elva målområden. Målområdena samlar de livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan eller ohälsan. Målområdena följs upp med indikatorer och visar i vilken utsträckning det svenska folkhälsoinsatserna är framgångsrika. Det vill säga om förutsättningarna för hälsa minskar eller ökar i samhället. 

1. delaktighet och inflytande i samhället

2. ekonomiska och sociala förutsättningar

3. barns och ungas uppväxtvillkor

4. hälsa i arbetslivet

5. miljöer och produkter

6. hälsofrämjande hälso- och sjukvård

7. skydd mot smittspridning

8. sexualitet och reproduktiv hälsa

9. fysisk aktivitet

10. matvanor och livsmedel

11. tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

De tre första målområdena är faktorer på samhällsnivå, medan övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. 

Strategi för alkohol-, narkotika, dopnings och tobakspolitiken

Regeringen har tagit fram en nationell strategi för att komma till rätta med de problem som följer i alkohol, narkotika, doping och tobakens (ANDT) spår. Strategin innehåller mål, inriktning och prioriteringar för samhällets insatser under perioden 2011-2015.

Mål

De övergripande målen med det förebyggande ANDT arbetet är:

  • Ett samhälle fritt från narkotika och dopning
  • Minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol
  • Minskat tobaksbruk

 Nationell strategi för alkohol, narkotika- dopnings- och tobakspolitiken 2011-2015 (Regeringens proposition 2010/11:47)

Norrbottens folkhälsopolitik

Ett framgångsrikt folkhälsoarbete omfattar flera politikområden, över organisationsgränser och inte sällan med ett ömsesidigt beroende. Med insikten att hälsa inte bara beror på befolkningens val av levnadsvanor utan också de Norrbottniska samhällenas förmåga att tillhandahålla goda och jämlika livsvillkor följer behovet av lokalt och regionalt samordnade prioriteringar.  

Styrdokument

Norrbottens 14 kommuner och landstinget är viktiga organisationer inom folkhälsoområdet med en lång rad ansvarsområden med betydelse för den regionala folkhälsans utveckling. Andra viktiga aktörer och samarbetspartners är länsstyrelse, polis, brandkår, försäkringskassa, arbetsförmedling, föreningsliv, osv.

År 2007 tog Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting fram en gemensam plattform för det folkhälsopolitiska arbetet i länet.

Norrbottens folkhälsopolitiska strategi

Syftet med strategin är att hälsoaspekterna ska vägas in i beslut på alla nivåer men också att fungera som ett prioriteringsunderlag och inspirationskälla i det konkreta folkhälsoarbetet.

Norrbottens folkhälsopolitiska strategi, 2007

Norrbottens folkhälsopolitiska strategi kommer att uppdateras under 2015 i dialog med Norrbottens kommuner och regionala företrädare.

Den folkhälsopolitiska strategin består av fem utpekade målområden med definierade handlingsstrategier, samt ansvarsfördelning mellan kommun och landsting.

De fem målområdena är:

  • Ett hälsofrämjande helhetsperspektiv och stödjande miljöer
  • Alla barn och ungdomar i Norrbotten ska ha en trygg, god och hälsosam uppväxt
  • Ett bra och tryggt liv mellan ungdom och ålderdom
  • En trygg ålderdom
  • Samordning och uppföljning av folkhälsoarbete 

Landstingets Folkhälsocentrum har ett övergripande ansvar i landstingets gemensamma folkhälsoarbete men också för att följa utvecklingen och förverkligandet av den folkhälsopolitiska strategin. Folkhälsocentrum jobbar för en jämlik hälsa och att Norrbottningarna ska göra hälsosamma val.

Folkhälsocentrum är också en resurs för länets folkhälsoaktörer på lokal och regional nivå.

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020

Folkhälsan är högt prioriterad i länets regionala utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS). I det utpekade målområdet Livsmiljöer framgår; att attraktiva miljöer erbjuder tillgång till ett rikt och varierat kultur- och nöjesutbud, sociala nätverk, välfärd, bra boende, kvalificerade och givande arbetstillfällen och goda kommunikationer och välutbyggd informations- och kommunikationsinfrastruktur.

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (En uppdaterad version kommer inom kort)

Norrbottens folkhälsopolitiska råd

Framtagningen och förverkligandet av den folkhälsopolitiska strategin leds av en politisk länsgrupp med syfte att samordna och samprioritera folkhälsoarbetet inom kommunerna och landstinget. Länsgruppen ska också följa upp och utvärdera folkhälsoarbetet vart tredje år.

Kontaktuppgifter Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) 2014-2018Kontaktuppgifter till tjänstemän med särskilt ansvar för folkhälsa, Norrbotten (2016)

Lokala folkhälsoråd

De flesta kommuner har lokala folkhälsoråd med uppgift att samordna, analysera och informera om folkhälsan och folkhälsoarbetet i kommunen. De politiska folkhälsoråden tillsätts och organiseras efter lokala förutsättningar. Det lokala folkhälsoarbetet samordnas av kommunala folkhälsosamordnare.

Kontaktuppgifter till politiker med ansvarsområde folkhälsa i kommunerna (2016)Kontaktuppgifter till tjänstemän med särskilt ansvar för folkhälsa i kommunerna (2016)

24 augusti 2018
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering