Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Vad är folkhälsa?

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet i olika befolkningsgrupper. En god folkhälsa ska inte bara vara så god som möjligt utan också så jämlikt fördelad som möjligt. När vi pratar individnivå pratar vi om hälsa. Motsvarande begrepp på befolkningsnivå är folkhälsa.

God hälsa

Förutsättningarna för en god eller dålig hälsa påverkas av individens livsvillkor och levnadsvanor. Det är sällan en enskild riskfaktor leder till ohälsa utan samspelet mellan flera. 

De faktorer som har störst betydelse för hälsan kallas hälsans bestämningsfaktorer.  Vissa faktorer får vi med oss när vi föds. Till exempel så påverkas vår hälsa av arv, kön och ålder. Andra är strukturella faktorer som är svåra för den enskilda individen att påverka. Det kan vara samhällsekonomi, fysisk och social miljö, politiska beslut, boende, arbete, trafik, utbildning, osv. 

Andra bestämningsfaktorer kan vi påverka genom att välja livsstil och levnadsvanor. Till exempel; matvanor, tobaks- och alkoholvanor, motionsvanor osv. 

Jämlik hälsa

Den svenska folkhälsan är förhållandevis god i ett internationellt perspektiv - men inte jämlikt fördelad. Samtidigt som många blir allt friskare växer skillnaderna i hälsa mellan grupper av människor. 

Hälsan hos människor kan variera beroende på yrke, kön, utbildnings- och inkomstnivå och naturligtvis ålder. Förutom detta finns det också befolkningsgrupper som är utsatta i dubbel bemärkelse då personer med annan etnisk bakgrund, sexuell läggning/identitet och funktionsnedsättning tenderar ha sämre hälsa än övriga befolkningen.

Graden av hälsa beror på befolkningens levnadsvanor och livsvillkor och de skiljer sig för mycket åt för att det ska vara ok.

Att mäta folkhälsan

Befolkningens hälsa får vi fram genom en kombination av mått. En viktig del är den statistik som organisationer och myndigheter i Sverige tar fram årligen. Det kan vara hälso- och sjukvårdens statistik över patienter psykiska och fysiska tillstånd, antal registrerade sjukskrivningsdagar hos försäkringskassans, antal registrerade brott hos polisen eller folkhälsomyndighetens register över dödsorsak. Att beskriva befolkningens hälsa utan att fråga befolkningen själv; hur upplever du ditt allmänna hälsotillstånd, ger ingen rättvis bild av situationen?

Självuppskattad hälsa

Vart fjärde år tillfrågades Norrbottningar om hur de upplevde sin hälsa i hälsoenkäten hälsa på lika villkor. Folkhälsomyndigheten kartlägger hur individen själv upplever sin hälsa. Det är inte givet att de som uppger sig ha en god hälsa är fri från sjukdom eller handikapp. Lika lite kan man utgå ifrån att individer som är fri från sjukdom, alltid upplever en god hälsa. Ingen mer än vi själva kan bättre tala om hur vi mår. Den självupplevda hälsan är således det starkaste måttet på hälsoläget i en befolkning. 

Förväntad medellivslängd

Ett annat viktigt mått är individens förväntade medellivslängd. Det vill säga hur länge en individ, när den föds, förväntas leva om inget förändras i levnadsvanor och livsvillkor. Att vi kan mäta förväntad medellivslängd beror på att vi idag har god kunskap om befolkningens levnadsvanor. Läs mer underlänken "Hur samlar vi kunskap?"

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är begrepp som används flitigt i folkhälsosammanhang. Med hälsofrämjande insatser inom hälso- och sjukvården, avses att stärka individens upplevelse av hälsa och egna resurser. Vårdpersonal har ett hälsofrämjande arbetssätt när man möter patienten och diskuterar hälsan med utgångspunkt i dens levnadsvanor och livsvillkor.

Sjukdomsförebyggande metoder är de konkreta åtgärder som ska minimera individens risk att få eller återfalla i sjukdom. Tex rådgivning om alkohol och tobaksanvändning, kost, motion, osv. (Barbro Holm Ivarsson, Sjukdomsförebyggande metoder 2014)

Primärprevention och sekundärprevention

Sjukdomsförebyggande arbete kan delas in i primärt och sekundärt förebyggande arbete (prevention). Primärprevention innebär att förebygga och förhindra uppkomst av sjukdom.

Sekundärprevention är att att förbättra hälsa och livskvalitet genom att förhindra försämring eller komplikationer för den som redan har en sjukdom eller att förhindra återinsjuknande i exempelvis hjärtinfarkt.

Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer och friskfaktorer främjar hälsa och förebygger ohälsa. Exempel på friskfaktorer är fysisk aktivitet och trivsel i skolan, medan god ekonomi och nära relationer är exempel på skyddsfaktorer. Friskfaktorer och skyddsfaktorer är utgångspunkterna för det hälsofrämjande perspektivet. Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur & Kultur

Riskfaktorer

Riskfaktorer är egenskaper eller förhållanden som indikerar ökad risk för att en person ska få en eller flera sjukdomar. Exempel: förekomst av ärftlig sjukdom i släkten; tobaksrökning. (SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering)

Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbetet är systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan vara riktade på att skapa gynnsamma förutsättningar för hälsan med stödjande miljöer socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt, emotionellt och andligt. Insatserna ska vara generella med särskilt fokus på de befolkningsgrupper med störst behov. 

21 september 2018
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering