Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Vården i Norrbotten ökar fokus på flöden och flaskhalsar

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Ett patient- och flödesorienterat arbetssätt innebär att se helheten – och göra åtgärder som förbättrar patientens resa genom vården. ”Vårdens medarbetare gör ett fantastiskt jobb. Men vi sitter fast i ett system som inte fungerar optimalt för patienten”, säger Mats Lundin, utvecklingsstrateg på Region Norrbotten.

Mats Lundin 
"Dåliga flöden försämrar för patienterna och skapar merarbete i vården. Alla vinner på en förändring”, säger Mats Lundin, utvecklingsstrateg. Foto: Ulrika Englund.

I Region Norrbottens verksamhetsmodell är huvudprincipen den som handlar om att skapa flöde. Fokus ligger på att förbättra och förkorta patientens eller ärendets väg. Aktiviteter som inte tillför värde tas bort eller minskas i antal, till exempel att patienten får vänta länge på en undersökning, får upprepa sin sjukdomshistoria gång på gång eller utsätts för onödiga provtagningar.

– Vi vet att dåliga flöden inom hälso- och sjukvården för med sig långa genomloppstider, med många patienter igång samtidigt och flera ”omstarter” för varje patient. Det kan leda till onödig väntan och försämrade hälsotillstånd, säger Mats Lundin.

Kortare genomloppstid

Förutom oro och lidande hos den enskilde kan långa genomloppstider innebära att information faller mellan stolarna; patientsäkerheten blir sämre. Samtidigt ökar administrationen, till exempel vad gäller kallelser. En väntande patient ringer ofta och frågar var i processen han eller hon befinner sig, samtal som vårdpersonal måste avsätta tid för. Om patienten hinner bli sämre kan större vårdinsatser krävas. En del blir så pass dåliga att de måste åka in akut.

– Hade de fått vård i rätt tid hade de kanske aldrig behövt komma till akuten och belasta det systemet. Långa väntetider och köer skapar en ineffektiv vård som ger enormt med merarbete för medarbetarna, säger Mats Lundin.

Patienter som inte känner sig sedda, förstådda och hörda blir ofta missnöjda patienter.

– Med en kortare genomloppstid med fokus på att uppfylla patientens behov ökar nöjdheten markant. Det i sin tur påverkar också de anställdas arbetsmiljö till det bättre.

Ett nödvändigt steg att ta

Arbetet med att införa ett patient- och flödesorienterat tankesätt i Region Norrbotten har pågått under ett par års tid. Satsningen ligger i linje med framtidsstrategin Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035, som slår fast att vården i alla lägen ska utgå från patientens resa och vara sammanhållen och koordinerad.

– Forskning visar att ett flödesfokus gör det bättre för både patienterna och medarbetarna. Det gagnar även ekonomin, även om det kan ta tid att se effekten. Med tanke på de utmaningar regionen står inför, framför allt vad gäller befolkningsstrukturen och bemanningen, är det här ett nödvändigt steg att ta, säger Mats Lundin.

Under de senaste åren har en del hunnit hända, både i form av satsningar på enskilda arbetsplatser och genom utvecklingsarbeten med vårdgrannar.

– Men omställningen sker inte i en handvändning. Det här är ingen metod utan en kursändring, ett helt nytt sätt att tänka i hela organisationen som på riktigt utgår från patientens behov, förklarar han.

Alltid prioritera flöde först

Hälso- och sjukvården har av tradition varit fokuserad på resurser i stället för på flöden.
– De senaste 100 åren har målet varit på att använda sjuksköterskans, läkarens eller maskinens tid maximalt. Filosofin har varit att om man bara utnyttjar resurserna i största möjliga utsträckning, så borde det också bli bra för patienterna. Det stämmer inte, har det visat sig. Istället måste vi göra både ock, både se till att använda resurserna på bästa sätt och förbättra patientens väg genom vården. Men det gäller att alltid prioritera flöde först.

Men hur går det då till att ändra ett djupt inrotat synsätt? Mats Lundin konstaterar att det kommer att kräva stort engagemang av både medarbetare och chefer.

– Det som sitter i ryggmärgen är att vi ska använda resurserna så mycket som möjligt, men nu ska vi även se till helheten och patientens upplevelse. I stället för att jobba snabbare måste vi jobba smartare, säger han.


Några exempel på bättre flöden i Region Norrbotten

  • Kortare väntetider för patienter med koloncancer.
  • Förkortade remissväntetider för patienter med katarakt (grå starr), Sunderby sjukhus.
  • Kortare väntetider på akutmottagningen, Kalix sjukhus.
  • Förbättrad psykisk hälsa efter en autismdiagnos för patienter vid Barn- och ungdomshabiliteringen, Kalix sjukhus.
  • Kortare väntetider i cancervården med hjälp av standardiserade vårdförlopp.
  • Kortare väntetider till magnetkameraundersökning, Gällivare sjukhus.
  • Kortare väntetider till datortomografiundersökning, Sunderby sjukhus.
  • Bättre tillgång till hörselläkare för patienter i Malmfälten med hjälp av distansundersökningar i Gällivare och Kiruna.

12 september 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering