Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Så förebygger vi psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten -Spridningskonferens för SAM-projektet

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Spridningskonferensen för SAM-projektet ägde rum den 2 december i landstingshuset och salen fylldes av aktörer och deltagare från Boden, Haparanda, Kiruna, Piteå, Älvsbyn, Kalix, Övertorneå och Luleå.

 SAM

En spridningskonferens som väckt engagemang

Spridningskonferensen för SAM-projektet ägde rum den 2 december i landstingshuset och salen fylldes av aktörer och deltagare från Boden, Haparanda, Kiruna, Piteå, Älvsbyn, Kalix, Övertorneå och Luleå.

Rätt att vara sig själv som en ingång för att främja och stärka

Dagen inleddes med att elever från estetprogrammet vid Björknäsgymnasiet spelade låtar vars innehåll signalerade temat för hela konferensen, nämligen rätten att vara sig själv. Mer övergripande handlade konferensen om att synliggöra och lyfta fram erfarenheter och insatser gjorda inom ramen för SAM-projektet från dess att arbetet drog igång under hösten 2014. Genomgående har olika interventioner, insatser, nya förhållningssätt och gemensamma angreppssätt varit i fokus för att tillsammans främja ungas hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Målgruppen är barn och unga 0-20 år vilket har inneburit att många aktörer och professioner också är del av arbetet. Allt från de som möter blivande föräldrar, de minsta barnen till de som möter ungdomar i gymnasieålder.

Med medskapande arbetssätt i fokus

Dagens moderatorer var Hampus Täikkö, elevrådsrepresentant från Boden som varit en del av SAM-projektet i Haparanda under hela projektprocessen samt Linda Moestam, projektledare. Med under dagen fanns också ungdomar från båda pilotkommunerna som tagit del av olika interventioner och som själva berättade om sina upplevelser och erfarenheter. I Haparanda hade elevrådet tagit fram eget statistiskt underlag från hur unga i Haparanda upplever sitt mående samt dess påverkan av skolmiljön, resultat som presenterades och visade sig vara ett viktigt, kompletterade underlag och resultat till andra rapporter som bland annat landstinget lyft fram om ungas hälsa och levnadsvillkor.

SAM-projektet som blir till SAM-modell

Att arbeta med att främja ungas hälsa är ett förändringsarbete som kräver god struktur och en hållbar organisation. Det behövs också en tydlighet med fördelat ansvar kring frågorna där målet är att arbeta för en gemensam målbild för att få arbetet att hålla över tid. I ett samtal med Magnus Åkerlund, skolchef i Boden, Monika Invall, rektor i Haparanda, Bengt Westman, ordförande för barn och ungdomsnämnden i Haparanda samt Annika Selberg Lundberg, verksamhetschef för föräldrar – och barnhälsan i Norrbotten, lyftes frågor om vad som händer med SAM i framtiden. Hur sker ett fortsatt strategiskt utvecklingsarbete för att få in SAM som arbetssätt och hur kan ansvaret fördelas bättre? Deltagarna underströk bland annat vikten av att ta ett lokalt, eget ansvar mellan förvaltningar och andra aktörer, att inte bara samverka utan också stärka samarbetet mellan. Det poängterades också betydelsen av att noggrant följa upp genomförda insatser och se till att arbeta medskapande för att vara säkra på att rätt insatser görs. Det fanns också stor entusiasm inför att påbörja arbetet med etik och kvalitetssäkringsverktyget som tagits fram inom ramen för SAM-projektet som ett led i att kvalitetssäkra det arbete som görs för att trygga att allt som sker också går i linje med barns bästa.

Nästa steg

SAM-projektets två pilotkommuner Boden och Haparanda ges fortsatt stöd vid implementering, utveckling och förankring då piloten SAM fortsätter fram till 31 juli 2017. Redan nu breddas dock arbetet och SAM som modell utvecklas i två nya kommuner, Piteå och Älvsbyn med start under höst och vinter 2016.

Filmer från konferensdagen

Inledning

Filmvisning - Gränslandet

Etik och kvalitetssäkring - Hur vet vi att vi väljer rätt metoder och arbetssätt?

Vägledande samspel, starkare möten

Att växa upp med tryggar(e) förutsättningar; Så här har vi tänkt tillsammans för att rusta barn och unga

ACT, vad har det gett ungdomarna i Haparanda?

Dansprojektet; presentation om hur dans har fungerat för att stärka unga i åldrar 12-17 år med dans som verktyg

HEL-projektet, att få må bra på sitt eget sätt

Hur sker ett fortsatt strategiskt utvecklingsarbete för att få in SAM som ett arbetssätt?

På vilka sätt kan Elevrådets delaktighet i skolans utvecklingsarbete guida kommunen i främjandet av ungas hälsa?

Så kan arbetet i länet fortsätta

8 januari 2018
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering