Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

”Hållbarhet har en stark attraktionskraft”

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Hur skapar vi platser där unga kan uppfylla sina drömmar? Hur bryter vi osynliga barriärer mot högre utbildning? Hur attraherar vi talanger som vill vara med och bygga det hållbara samhället? Det var några av frågorna när en panel av intressanta gäster diskuterade utmaningarna och möjligheterna som Norrbotten står inför.

Norrbotten har de senaste decennierna gjort en resa mot en stor produktivitet, låg arbetslöshet, lågt bidragsberoende och investeringar i tusenmiljardersklassen. Det visar en rapport som tagits fram av Region Norrbotten, LTU och Länsstyrelsen. Men rapporten visar att det också finns orosmoln på den blå himlen. I ett digitalt sänt samtal, under ledning av moderatorn Helena Karlberg, gick några utvalda gäster djupare in på de här frågorna.

Webbinarium Lets talk Maria Wetterstrand
Övre raden från vänster: Helena Karlberg, moderator, Patrik Söderholm, LTU, Maria Wetterstrand, VD Miltton Group. Nedre raden från vänster: Linda Strandenhed, Ung företagsamhet, Anna Utsi, ordförande Invest in Norrbotten, Helena Lundberg Nilsson, regional utvecklingsdirektör Västra Götaland.

Norrbottens befolkning fortsätter att minska samtidigt som vi kommer att behöva anställa till tiotusentals jobb närmaste åren. Många ungdomar lämnar länet, framför allt tjejer. Linda Strandenhed, projektledare för Ung Företagsamhet i Norrbotten, möter många unga som funderar över sin framtid.

– Vi träffar unga som vill bo kvar men är oroliga för att inte få ett roligt jobb eller alls ett jobb. Hur skapar vi platser där unga kan uppfylla sina drömmar? Hur får vi andra att komma hit och uppfylla sina drömmar? Vi skapar möten mellan unga och personer de annars aldrig skulle träffa. Mingel med unga och personer från näringslivet. De kommer in i nya rum och träffar personer som kan hjälpa dem framåt. Men det finns andra som behöver vara med. Öppna och välkomnande nätverk skulle behövas mycket mer.

Nätverk och förebilder är särskilt viktiga för att tjejer ska välja att stanna, menar Linda Strandenhed.

– Lyft fram förebilder, vilka personer gör saker här som vi kanske inte vet om? Vad behöver kvinnor för att känna sig hemma i de jobb som finns? Vi möter tjejer som vill stanna om det finns möjligheter, och där är nätverkande viktigt.

Vill bidra till hållbar framtid

I den gröna omställningen och ungas engagemang i klimatfrågor finns en möjlighet för Norrbotten, menade Anna Utsi, ordförande för Invest in Norrbotten AB.

– Vi ser nu att de nya projekten som Hybrit har stark attraktionskraft hos unga. Dagens unga har andra förväntningar och krav och vill bidra till en hållbar framtid, säger hon, och ser även stora möjligheter i distansarbetet som fått ett genombrott i och med pandemin.

– Vi kommer att jobba på distans i mycket större utsträckning. För Norrbottens del betyder det att man kan attrahera spetskompetens var som helst i världen. Men även inom Norrbotten, att vi inte behöver bo nära våra arbetsplatser.

Hybrit pilotanläggning i Luleå
Hybrits satsning väcker intresse hos unga, berättar Anna Utsi. Foto: Åsa Bäcklin

Helena Lundberg Nilsson är regional utvecklingsdirektör i Västra Götaland, ett län som liksom Norrbotten är ett industritätt län med stora företag på en global marknad. Länet vilar tungt på en fordonsindustri och en kemiindustri som precis som stålindustrin ska ställa om till fossilfrihet. Även här är kompetensförsörjning en stor fråga. Företagen söker talanger att rekrytera.

– Vi fick signaler om att vi i det offentliga inte samarbetade tillräckligt med de stora bolagen och högskolorna om hur vi skapade förutsättningar att attrahera talanger. Jobb till medföljande har varit en jätteviktig fråga. Attraktiva samhällen, ett kulturliv. Bara att man går samman är en väldig kraft. Här borde vi samarbeta i Sverige om talangrekrytering. Vi skulle kunna marknadsföra oss offensivt gemensamt för att vara nationen med forskning och hållbara lösningar, föreslår hon.

Kompetensväxling en ödesfråga

Talangerna är en sak, men i den gröna omställningens spår ser hon också stora behov av att utbilda personer som redan har jobb och en utbildning – ibland en hög utbildning.

– Hur många i fordonsindustrin behöver en helt annan typ av kompetens? Det är ju tusentals. Både ingenjörer och de med lägre utbildning. Man är specialist på förbränningsmotorer och ska nu jobba med elektrifierade fordon. Det måste gå snabbt och det här är något vi delar med övriga Sverige. Vi är inte riggade för fortbildning, kompetensväxling, kompetensomställning. Det pågår spännande samtal men det är en ödesfråga: hur snabbt kan vi kompetensväxla många människor med både högre och lägre utbildning?

Bryta barriärer

Just personer med hög utbildning har Norrbotten stor brist på. Andelen högskoleutbildade är lägre än i de flest län, och gapet ökar dessutom. Här har många unga kunnat få välbetalda jobb i industrin utan högre utbildning. Men om dessa jobb försvinner, kanske på grund av automatisering eller den gröna omställningen, kan många lågutbildade norrbottningar få det besvärligt på arbetsmarknaden.

Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för miljöpartiet, är nu samhällsdebattör och hållbarhetskonsult. Hon tycker att lärosätena får bära ett stort ansvar för att rekrytera till högre utbildning.

– De måste jobba med att bryta barriärer. Vissa söker sig inte till högre utbildningar, det kan finnas negativa attityder, ingen i släkten som utbildat sig. Man måste jobba aktivt för att få människor att söka sig som annars inte skulle välja det. Där har lärosäten stort ansvar, det finns barriärer på vägen som man måste titta på.

Webbinarium Lets talk Maria Wetterstrand
Det tidigare språkröret deltog i samtalet på distans från Bryssel.

Wetterstrand är numera baserad i Bryssel där hon är VD för ett PR-företag. Hon berättar att en fråga som blivit stor inom EU i pandemins kölvatten är frågan om ”strategisk autonomi”.

– Man har märkt under pandemin att vi är beroende av råvaror från andra delar av världen och har låg självförsörjningsgrad. Här vill EU får en ökad självförsörjningsgrad av essentiell råvara. Här finns möjligheter inom den cirkulära ekonomin men det finns också möjligheter för ökad produktion inom mineral och metall. Det här behöver vi prata om. Vad kan Norrbotten bidra med och hur kan vi hantera konflikter med lokala miljöintressen?, säger Maria Wetterstrand.

Diversifiering av näringslivet

Den frågan anknyter till Anna Utsi till. Norrbottens ekonomi och arbetsmarknad vilar i dag tungt på järnmalmsbrytning och stålindustri, men även inom gruvindustrin ser man redan en diversifiering.

– Grafitbrytning till exempel, då är man i andra kundsegment. Sedan har ju LKAB en titt på att bredda sin portfölj som fosfor och att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall.

Anna Utsi tror att efterfrågan på metaller och mineraler kommer att vara fortsatt stor och nämner som exempel att en elbil behöver tre gånger så mycket koppar som en konventionell bil. Det finns mineraler som behövs för batterier och solpaneler.

Utöver gruvindustrins diversifiering växer andra branscher fram med stöd i länets styrkor. Datacenter, till exempel, drar nytta av billig el och gratis kyla stora delar av året.

– Besöksnäringen är ett exempel och här gäller det att myndigheter och olika aktörer följer med och stöttar den. Diversifiering kommer att ske ganska spontant, spår Patrik Söderholm, professor på LTU och en av författarna till rapporten.

”Norrbotten blir systemdemonstrator”

Söderholm ser stora möjligheter för Norrbotten som ”front runner” i hållbarhet.

– Den gröna omställningen innebär en otroligt spännande utveckling. Vi blir en systemdemonstrator. Här finns pilotanläggningar och det finns ett välfungerande regionalt innovationssystem med koppling till universitet och institut. Det måste vi vårda och utveckla, det här gröna innovationssystemet. Vilka aktörer ska vara med, vilka roller ska vi ha? Det behöver stärkas.

Det här är en utveckling som borde innebära möjligheter att rekrytera från när och fjärran. Men om Norrbotten söker efter arbetskraft utanför landets gränser är det inget Maria Wetterstrand har märkt från sin horisont i Bryssel. Hon efterlyser en mer aktiv hållning.

– Jag har inte märkt några stora kampanjer för att få folk att flytta till Norrbotten. Pandemin kan ha en positiv effekt med jobb på distans och många har lite omprövat prioriteringarna i sina liv. Men om man då inte berättar att ”vi vill att ni ska komma hit” har de ändå inte Norrbotten top of mind. Men tänk om man går ut brett och säger "vi vill att ni ska flytta, det här behövs, det här kan vi erbjuda, vi vill ha både kvinnor och män till alla jobb, vi har universitetet”. Norrbotten måste visa de attraktiva delarna som man har, säger hon.

Läs mer: Norrbotten går som tåget - men i framgången finns frön till problem

Hela rapporten: Norrbottens roll i samhällsekonomin (pdf)

Se hela webbinariet i efterhand

12 maj 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering