Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Patientnämnden - frågor och svar

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Vid debatten om patientnämndens verksamhetsrapport ställdes frågor från fullmäktiges ledamöter. Frågorna samt svar presenteras här.

För 2013 är det nästan 70 procent kvinnor som har synpunkter på bemötande/kommunikation – ser könsskillnaderna ut på samma sätt då det gäller hur människor söker vård?

Svar: Enligt patientnämndens verksamhetsrapport så gäller 55 procent av de registrerade vårdkontakterna kvinnor och resterande 45 procent gäller män.

Har patientnämnden fått något yttrande i de två ärenden som tas upp som exempel under presentationen? Har verksamheterna tagit till sig synpunkterna och gjort något åt det inträffade? Vad har mera hänt i det ärende som avser ett barn?

Svar: Bägge dessa ärenden är besvarade. Patientnämnden ska bl a hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet och informerar därför de som kontaktar nämnden om eventuella andra instanser att vända sig till utifrån vad ärendet gäller.

Patientnämnden presenterar att ärendena har ökat men att bemötande/kommunikationsärendena har minskat – vad gäller?

Svar: Totalt sett så har patientnämndens ärenden ökat, andelen bemötande/kommunikationsärenden har dock minskat. Ökningen ses inom de två övriga kategorierna vård/behandling samt organisation/regler/resurser.

Patientnämnden presenterar att 25 procent av anmälarna inte får något svar, vilken möjlighet har patientnämnden att påverka detta?

Svar: Patientnämnden har rätt att från landstingets organ och anställda infordra de uppgifter samt få de upplysningar och det biträde nämnden behöver för att fullgöra sina uppgifter.
(Ur Patientnämndens reglemente)

Rutin finns för hur ärendet ska hanteras då svar inte inkommit inom en månad. Patientnämnden utvecklar under året ett IT-stöd som per automatik meddelander om detta inte sker. Det gör att  patienter/närstående slipper ansvaret för att återkoppla att yttrande inte inkommit.

Det är också viktigt att fortsatt information och förtydligande ges till verksamheterna om att alltid informera patientnämnden då återkoppling skett till patienter/närstående.

Vad beror det på att ärendena har minskat inom kommunerna?

Svar: Patientnämnden har under åren ständigt haft låg ärendemängd då det gäller kommunerna. Samma tendenser ses inom övriga nämnder i Sverige. Nämnden informerar i olika sammanhang om sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt, men har ännu inte lyckats nå framgång i kommunerna. Detta kräver fortsatt arbete samt samverkan.

Det ses en ökning av ärenden inom vård/behandling då det gäller de opererande specialiteterna och det behöver analyseras. Leder organisationsförändringar till ärendeökning?

Svar: Patientnämndens ärenden (tillsammans med exempelvis verksamheternas egna avvikelser, Lex Maria-anmälningar m m) ger verksamheterna möjlighet att själva analysera och identifiera förbättringsområden samt vidta eventuella åtgärder.

Patientnämnden ser också fördjupade analyser av ärendeunderlaget som ett förbättringsområde för att stödja verksamheten att göra egna analyser.

Beträffande frågan om organisationsförändringar leder till ärendeökning har patientnämnden ingen uppfattning.

Ofta verkar inte personer känna till patientnämnden, eller så känner de inte till hur ärenden tas om hand i patientnämnden. Hur jobbar ni med det inom nämnden?

Svar: Nämnden informerar om sitt arbete samt patientnämndens roll och funktion i den omfattning som är rimlig. I verksamhetsrapporten för 2013 så framgår det exempelvis att nämnden har träffat och informerat patientföreningar, handikappråd, kommunfullmäktige, sjuksköterskor och sjukgymnaster samt har deltagit på en hälsomässa. Patientnämnden ser att informationsbehovet fortfarande är stort och arbetar ständigt med att hitta nya informationsvägar. Det är glädjande att informationen också i allt större utsträckning sker genom exempelvis fullmäktiges beredningar och verksamheterna.

Av de 445 ärenden som avsåg vård/behandling, så var det 357 som avsåg synpunkter på diagnos och bristande vård och behandling. När det handlar om diagnoser, var det uteblivna diagnoser eller var det felsättning på diagnoser? När det gäller bristande vård och behandling, var det då felbehandlingar eller att man inte gav ordinerad vård?

Svar: De ärenden som gällde vård/behandling hade olika karaktär och gällande diagnosfrågor så avsåg ärendena främst felaktig, försenad, ofullständig samt utebliven diagnos. Gällande behandlingsfrågor så avsåg ärendena främst biverkningar/komplikationer, bristande vård eller behandlingsalternativ, felaktig och försenad behandling samt utebliven behandling.

Det är möjligt att analysera nämndens underlag på många olika vis, exempelvis genom att se vilken typ av komplikationer vid behandling som patienter beskriver, vilken typ av komplikation som ses vid en specifik verksamhet, om det är flest kvinnor eller män som drabbas av komplikationer o s v. Det kräver dock att gå ganska djupt ni i ärenden inom ett visst område för att kunna få fram underlag utifrån mera specifika frågor. Detta efterfrågas också från verksamheterna i allt större utsträckning och är ett identifierat förbättringsområde för nämnden att ytterligare utveckla framledes.

Patientnämnden vill betona att det är innehållet i respektive ärende och inte antalet ärenden som är av största betydelse. Ett ökat antal ärenden kan också ge ytterligare underlag för förbättringsarbete och behöver inte betyda att en verksamhet har större brister än en annan, utan kan innebära att personalen är bra på att informera patienterna om deras rättigheter.

Vad har patientnämnden för befogenheter gentemot verksamheten?

Svar: Patientnämndens roll skiljer sig från IVO:s (Inspektionen för vård och omsorg) roll på så sätt att att IVO kan rikta kritik mot berörd verksamhet eller mot personal då de funnit brister i patientsäkerheten. Dessutom kan de ställa krav på att vårdgivaren vidtar åtgärder för att liknande händelser inte ska ske igen samt särskilt utreda om personal visat sig klart olämplig i sitt yrke.

Patientnämnden ska enligt lag hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Patientnämnden ska också göra IVO uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn.

Kortfattat kan det beskrivas att patientnämnden är en fristående, opartisk och förmedlande länk som inte gör bedömningar eller värderar. IVO utreder och granskar vårdgivare och enskilda yrkesutövare.

När är ett patientnämndsärende avslutat?

Svar: Om patientnämnden skickat ett ärende till en verksamhet och begärt ett yttrande, så avslutas ärendet när yttrande inkommit som patienten upplever gett återkoppling i de eventuella frågorna och/eller synpunkterna. Finns fortfarande funderingar efter detta så kan patientnämnden ge information om vilka möjligheter patienten har för att gå vidare i ärendet.

26 februari 2014
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering