Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Metod- och inköpsguide nationella minoriteter och urfolket

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Inköpsguiden är ett led i folkbibliotekens grunduppdrag, att ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoritetsspråken och urfolkets språk.

Syftet med guiden är också att informera, tipsa om metoder och öka kunskapen om dessa språk samt underlätta inköp av medier. Här presenteras även ett urval av bokförlag. Guiden är inte fullständig. Om du har tips på resurser tar vi gärna emot dessa. Kontaktuppgifter finns längst ner på sidan.

Ange källa om du använder dig av inköpsguiden. 

Förvaltningskommuner

Vilka som är förvaltningskommuner förändras allt eftersom. På minoritet.se finns uppdaterad information.

Förvaltningskommunernas uppdrag

  • Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska särskilt främjas
  • Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.
  • Förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs.
  • Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.

Det samiska folket

Om man kopplar ihop gamla renlängder och Sametingets röstlängd till SCB:s tregenerationsregister och lägger till barn, föräldrar och syskon (om de är i livet) så får man fram nästan 50 000 personer. Men vilka som själva identifierar sig som samer vet vi inte.

Det här är en vanlig uppskattning över antalet samer

  • 20 000-40 000 i Sverige.
  • 50 000-65 000 i Norge.
  • 8 000 i Finland.
  • ca 2 000 i Ryssland.

Källa: samer.se

De samiska språken  

Sydsamiska språk: sydsamiska, umesamiska. 
Centralsamiska språk: pitesamiska, lulesamiska och nordsamiska.
Östsamiska språk:skoltsamiska, enaresamiska, och kildinsamiska.

Hur många kan tala de samiska språken?

Andelen samisktalande i folkgruppen beräknas vara 40-45 %.  De samer som kan samiska är minst tvåspråkiga. Samiska har under 1900-talet varit ett marginaliserat språk i alla nordiska länder samt Ryssland. Från nationalstaternas sida har man bedrivit en hård försvensknings-/ förnorskningsprocess. Det saknas tillförlitlig statistik på hur många som talar de samiska språken. 

Detta är en uppskattning:

  • Ca 17 000 talar nordsamiska, varav ca 6000 bor i Sverige och övriga i Norge och Finland.
  • Ca 800 personer talar lulesamiska i Sverige och Norge.
  • Ca 700 personer talar sydsamiska i Sverige och Norge.
  • Ca 500 personer hör till den skoltsamiska språkgruppen, de flesta bor i Finland.
  • Ca 500 personer hör till den enaresamiska språkgruppen, alla i Finland.

Källa: samer.se

De samiska språkens spridning i Norrbotten

Nordsamiska – Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Kiruna.
Sydsamiska – Arjeplog, Jokkmokk.
Lulesamiska  – Arjeplog, Jokkmokk, Luleå.
Pitesamiska  – Arjeplog.
Umesamiska  – Arvidsjaur.

Resurser samiska, ett urval

Samernas bibliotek

Samer.se - information om urfolket samer

Sameskolstyrelsen

Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi

Ajtte- svenskt fjäll- och samemuseum med bibliotek och nätbutik med samiska böcker

Árran-lulesamiskt center

Bágo čálliid siebrie. Skribent och författarförening, länk till Facebook

Förlag samiska, ett urval

CálliidLágadus, DAT, Gaaltjie, Haugenbokförlag - Nätbokhandel med samisk litteratur, Idut, Ravda, Lágádus OS.

Finska

Finskan är modersmål för ungefär fem miljoner människor i världen. 200 000- 250 000 sverigefinnar kan finska i Sverige i dag. Finskan har använts i Sverige så länge som Sverige funnits.

Fram till 1990-talet fanns det relativt gott om kommuner som erbjöd tvåspråkig skolundervisning på finska och svenska. Men i början av 1990-talet förändrades situationen och under de senaste 20 åren har försämringen fortsatt.

Den finska kulturen har en stark ställning i Sverige. De många lokala finska föreningarna har en stor betydelse för att hålla kulturtraditionerna levande.

Källa: Minoritet.se

Resurser finska, ett urval

Finlandsinstitutets bibliotek

Sverigefinska riksförbundet

Bokhandeln i Torneå

Förlag finska, ett urval

Atena, Gummerus, Otava, WSOY.

Meänkieli

År 2000 får Meänkieli status som ett eget språk i Sverige och det gamla namnet Tornedalsfinska slutades att användas. I dag finns det ca 60 000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis. Det finns minst tre olika varieteter av meänkieli i Sverige:

  • Tornedalsvarieteten i Pajala, Övertorneå och Haparanda.
  • Gällivarevarieteten i Gällivare.
  • Lannankieli i Kiruna, Kurravaara och Jukkasjärvi.

Den största koncentrationen av meänkieli-talande finns i Tornedalen och Malmfälten. Men på grund av en stor utflyttning från Tornedalen under 1950-talet finns det också större grupper som har en koppling till språket i till exempel Stockholm, Umeå, Boden och Luleå.

Källa: minoritet.se

Resurser meänkieli, ett urval

STR-T Svenska Tornedalingars Riksförbund

Förstude: Då var jag som en fånge av Curt Persson

Förlag meänkieli, ett urval

Barents Publischer, Kaamos, Lumio, Tornedalica. 

Romani

Romani chib betyder det romska språket. Romani har genom seklerna delats upp i många dialekter, vilket bland annat avspeglar olika romska gruppers omfattande kontakter med skilda folk och språk under en historia av 1 000 års migration och bosättning i olika länder. I Sverige består det av olika varieteter: exempelvis kale, lovari, gurbeti, svensk romani (resanderomani), kaldaras, arli, romungri.

Uppskattningsvis uppgår antalet romer i Sverige till cirka 50 000. Romers levnadsvillkor i dag är ofta sämre än för befolkningen i övrigt. Diskriminering och utanförskap är fortfarande en verklighet för många romer.

Källa: minoritet.se

Resurser romani, ett urval

Romska ungdomsförbundet

Delegationen för romska frågor 

Förlag romani, ett urval

Olika förlag, É Romani Glinda.

Jiddisch

Det finns cirka 20.000-25.000 judar i Sverige och 4.000 av dem kan prata jiddisch. Ytterligare fler kan förstå språket men talar det inte.

I dag talas jiddisch av fyra miljoner människor och i städer som New York, Jerusalem, Antwerpen och Montreal är jiddisch ett vardagsspråk.

Det finns fyra dialekter:

  • Litvish-jiddisch, som är en nordöstlig gren med rötter i Litauen och Vitryssland.
  • Ukrainsk-jiddisch som är en sydöstlig gren med rötter i Ukraina och Rumänien.
  • Polish-jiddisch är den polska varianten som härstammar från Polen, Galicien och Ungern.
  • Väst-jiddisch talades förr i de tysktalande delarna av Europa men dialekten finns nästan inte kvar längre.

Källa: minoritet.se

Resurser jiddisch, ett urval

Judiska biblioteket

Judiska församlingen i Stockholm

Jiddischförbundet

Yiddish Book Center

Polarbibblo – en resurs för barn och unga

Sajten Polarbibblo främjar ungas läsande och skrivande på flera språk. Där kan barn tipsa varandra om böcker, men också skriva dikter eller berättelser och bli publicerade på sajten. På Polarbibblo finns språkspel och quiz. Sedan hösten 2021 kan man läsa och skriva på samiska språk och meänkieli utöver svenska.

Polarbibblo är gratis att använda. Barn som skapar ett konto på sajten kan få hjälp med sin text av en redaktör som har en dialog med barnet. I språkspelen kan barn kombinera ord på de olika språken med bilder. Här finns också sagan Var är Noras pulka? på flera nationella minoritetsspråk.

De flesta barn som använder Polarbibblo har hittat dit efter tips från skolan eller bibliotekarier. Sajten är en resurs för alla som jobbar med barns läsande, skrivande och språkrevitalisering.

Polarbibblo drivs av Regionbibliotek Norrbotten och folkbiblioteken i Norrbotten. Sajten får stöd av Svenska tornedalingars riksförbund, Sametinget och Statens Kulturråd.

Här hittar du alla språksidorna på Polarbibblo

Davvisámegiella/Nordsamiska

Julevsámegiella/Lulesamiska

Meänkieli

Svenska

ÅarjelsaemiengÏele/Sydsamiska

Övriga resurser nationella minoriteter och urfolk

Minoritet.se  

Utbildningsradion Play

Institutet för språk och folkminnen

Bokgåva och språkpaket

Skolverket

Modersmålsbiblioteket i Mölndal 

Resurscenter för litteratur

Norrbottensförfattare

Katalogisering, språkkoder och sökhjälp

Länk till lista på sökkoder i Libris.

Sökexempel för Libris: spr: 9 mk. Då får man en komplett lista av material på meänkieli.

  • smi, samiskt språk (ska används restriktivt)
    pitesamiska läggs in som smi
  • sme, nordsamiska
  • smj, lulesamiska
  • sma, sydsamiska (inkl. umesamiskan)
  • smn, enaresamiska
  • sms, skoltsamiska
  • fin, för finska
  • 9mk, för meänkieli 
  • rom – för romani
  • yid – för jiddisch

Bibliotekens roll

  • Informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna och deras roll i majoritetssamhället.
  • Tillhandahålla medier, kultur & programverksamhet på minoritetsspråken i samråd med de som identifierar sig som någon/några nationella minoriteter/urfolk.
  • Bidra till revitalisering av språken & kulturerna framförallt för barn och unga.

Källa: Förstude om nationella minoriteter och bibliotek [2014]

Taxonomi

Så här kan en utvecklingstrappa se ut.

  1. Biblioteket har eget bestånd på något av minoritetsspråken
  2. Biblioteket har eget bestånd på några av minoritetsspråken och köper/fjärrlånar de andra vid efterfrågan. Sporadiska skyltningar och sporadisk programverksamhet.
  3. Biblioteket har kännedom om föreningar, religiösa samfund, kommunal verksamhet och aktörer om och för de nationella minoriteterna i kommunen.
  4. Kontinuerligt arbete med digitala och fysiska medier. Viss verksamhet organiseras och planeras tillsammans med de nationella minoriteterna. Viss information om biblioteket finns på minoritetsspråk.
  5. Kontinuerligt arbete med digitala och fysiska medier. Viss verksamhet organiseras och planeras tillsammans med de nationella minoriteterna. Viss information om biblioteket finns på minoritetsspråk.
  6. De nationella minoriteterna finns med i bibliotekens styr-dokument; biblioteks-plan, verksamhets-plan och medieplan.
  7. Biblioteket ingår i samrådsgrupper/forum för de nationella minoriteterna som gemensamt genomför, finansierar och marknadsför program, aktiviteter och mediearbete utifrån respektive specialistkompetens. Information om biblioteket finns på de minoritetsspråk som är representerade i kommunen.
  8. Kommunövergripande plan finns med uppdrag och mål för verksamheten som grundar sig på bibliotekslagen, minoritetspolitik, FN:s mänskliga rättigheter, barnkonventionen och Unescos biblioteksmanifest med mera.

Källa: Förstude om nationella minoriteter och bibliotek [2014]

Strategi

  • Skriv ner en plan med hjälp av taxonomin
  • Utse ansvarig person ur personalen
  • Formulera målgrupp
  • Gör en checklista för inköpsvägar
  • Fördela bevakningen/Inköp
  • Bygg upp ett kontaktnät  med föreningar och nyckelpersoner
  • I samråd med fokusgrupper arbeta med programverksamhet

Metod, när språken saknar litterär tradition

  • Temadagar
  • Berättarträffar
  • Teater
  • Boksamtal
  • Historia
  • Kulturträffar
  • Utställningar
  • Matlagning

Artiklar och läsning

Kungliga biblioteket(2018): Biblioteken och de nationella minoritetsspråken.- en lägesbeskrivning.

Kungliga biblioteket(2020): De nationella minoriteterna och biblioteken-Judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer. Lagar, konventioner och minoritetspolitik.

Institutet för språk och folkminnen, Länsstyrelsen i Stockholm & Sametinget(2020) Nationella minoriteter2020. Vad vet Sveriges befolkning om dem?

Institutet för språk och folkminnen(2021): Fördjupat handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. Redovisning av regeringsuppdrag Ku2021/01315

Kontakta gärna

 Sofia Mörtlund, Kulturenheten
Sofia Mörtlund, Samordnare för nationella minoriteter och urfolk
Region Norrbotten
Telefon: 0920-28 40 07
Mobil: 072-243 24 25
E-post: sofia.mortlund@norrbotten.se 

Kontakt för inköpsguiden

Har du frågor eller tips på något som borde vara med på den här sidan kontakta:

Christina Stålnacke
Christina Stålnacke, konsulent Regionbiblioteket
Region Norrbotten
Mobil: 070-364 40 77
E-post:anna.k.stalnacke@norrbotten.se

Uppdaterad 2021-10-19

9 november 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering