Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

"Missbruk har ingenting med dålig karaktär att göra"

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Till Beroendecentrum i Sunderbyn kommer personer med grava missbruksproblem från hela länet för avgiftning. Här får de den omvårdnad, de samtal och de mediciner som krävs för att klara den tuffa abstinensen.

Andreas Berglund, sjuksköterska på Beroendecentrum, visste redan när han gjorde praktik på avdelningen att det var hit han ville efter avslutad utbildning.

– Jag hade lite förutfattade uppfattningar om att det var farliga killar och tjejer som låg inne här, men fick se att det var något helt annat än jag trodde. På en halvtimme blev jag av med stigmat, berättar han och ler.

Parallellt med arbetet håller han idag på att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska inom psykiatri.

Han har aldrig träffat på en så tacksam patientgrupp att jobba med.

– De gick att motivera, samtala och skämta med. Dessutom var det en jättehärlig avdelning, högt i tak, fritt och roligt.

Beroendecentrum, Sunderbyn
Patienterna som kommer till Beroendecentrum har oftast en mycket svår uppväxt, berättar Andreas Berglund.

Tuff start i livet

Även om fördomarna finns ute i samhället om att missbruk är något självförvållat som kostar skattebetalarna pengar, tänker han och hans kollegor själva aldrig så.

– Missbruk tillhör en av de psykiska störningarna inom psykiatrin, det har ingenting med dålig karaktär att göra. De här personerna har allvarliga sjukdomsbilder och hemska uppväxter. Öppnar du deras journaler så ser de i 90 procent fruktansvärda ut ända från att de var barn.

Utöver substansberoendet finns i flertalet fall en samsjuklighet i psykisk ohälsa som till exempel depression, ångest, bipolaritet och psykossjukdomar.

Det finns två sätt att komma till avdelningen, berättar Ida-Theres Nerell som är enhetschef på Beroendecentrum.

– Vem som helst som känner att den vill sluta med till exempel alkohol kan söka hjälp på psykiatrijouren. Då gör läkaren en bedömning om det krävs en riskavgiftning och finns behov av inneliggande vård. Det handlar om komplexa avgiftningar då man tidigare har försökt trappa ut själv med hjälp av hälsocentralen utan att lyckas.

Via remiss

Det andra sättet är genom en remiss från hälsocentralen, en privat arbetsgivare med rehabiliteringsansvar eller från socialtjänsten. Socialtjänsten är det vanligaste. Det är också socialtjänsten som gör planeringen för den eftervård som är en förutsättning för att skrivas in på avdelningen. Utan eftervård kan avgiftningen göra mer skada än nytta, förklarar de.

– De är långtifrån friska när avgiftningen är klar, bara tillräckligt stabiliserade för att kunna fortsätta sin vård, exempelvis på ett behandlingshem, säger Ida-Theres Nerell.

Hon är själv utbildad socionom och har tidigare arbetat inom socialtjänsten med missbruk. För några år sedan när Beroendecentrum beslutade att anställa socionomer för att vidga sin kompetens blev hon intresserad och sökte.

Beroendecentrum, Sunderbyn
Andreas Berglund, sjuksköterska, och Ida-Theres Nerell, enhetschef, trivs båda på Beroendecentrum där de tycker att de kan uträtta ett viktigt jobb för en viktig patientkategori. I bakgrunden Linus Bussman, verksamhetsområdeschef för psykiatrin i Sunderbyn.

Ser hela människan

Att bli avgiftad är en pärs och utan medicinsk behandling kan det vara livsfarligt.

– Du får skakningar, svettningar, spyr, kan inte äta, inte sova, får svår ångest och i värsta fall kramper så att du ramlar och slår dig. Det är som att vara bakis gånger tio, förklarar Andreas Berglund.

I behandlingen ingår mediciner som liknar de narkotikapreparat som finns i blodet sedan tidigare och medan patienten ligger inne på avdelningen trappas de ner. En avgiftning kan ta upp till en vecka. Under tiden försöker personalen ordna även annat som har fallit mellan stolarna i patientens liv.

– Vi jobbar med en holistisk människosyn, så vi ägnar oss inte bara åt abstinensbehandling, berättar Andreas Berglund.

Nya lokaler

De ser till att patienterna kommer iväg på undersökningar som de kanske har missat och följer upp eventuella blodsmittor som hepatit och hiv tillsammans med infektionsmottagningen.

Det finns en egen innergård, så de som orkar har möjlighet att vistas utomhus varje dag. Efter ombyggnaden som skedde ifjol har alla egna rum och egen toalett.

Sammantaget försöker personalen pyssla om patienterna så mycket de kan.

– Vissa kommer in här och är ganska slitna. De kanske inte har duschat på två veckor och kläderna är smutsiga. Då tvättar vi deras kläder, eller ger dem nya som folk har skänkt. Ibland klipper vi håret på dem.

Fokus på resurser

Beroendecentrum har många återkommande patienter. Återfall ingår i själva sjukdomsbilden, förklarar Ida-Theres Nerell. Bara en liten andel blir permanent drogfria.

– De brukar skämmas lite när de kommer tillbaka, men då säger vi att det gäller att se framåt, att vi tar vid där de slutade. Vi frågar vad som har varit positivt sedan sist, ser vad de har för resurser och fokuserar på det, berättar Andras Berglund.

Arbetsterapeuter, psykoterapeut och läkare samverkar med den övriga vårdpersonalen för att ge sitt samlade stöd. De samverkar också med brukarorganisationer, socialtjänst och kriminalvård.

För att kunna sluta med ett missbruk krävs både mental uppbackning och medicinsk hjälp, men också att man på allvar själv vill sluta och har kraften att göra det.

– De gånger när det går bra är det roligt att se. När personen stabiliserar sig och hittar tillbaka till livet, säger Andreas Berglund.

Skapar en relation

De arbetar så mycket som möjligt utifrån vad patienten vill och utifrån patientens egna mål.

Att arbeta på Beroendecentrum kräver ett starkt engagemang och intresse för människor.

– Du ska vilja göra det där lilla extra för en person. Det är oftast det som betyder någonting. Patienten ser om du följer mallen, men gör du något ovanligt, bara för just den här människan, så märks det. Då skapar du en relation och det kan verkligen ge resultat, säger Andreas Berglund.

Beroendecentrum, Sunderbyn
Återfall ingår i sjukdomsbilden och många patienter kommer därför tillbaka, berättar Ida-Theres Nerell.

För ett år sedan flyttade Beroendecentrum in i det nya psykiatrihuset med större, modernare och mer ändamålsenliga lokaler. Syftet var bland annat att vidga uppdraget till att också innefatta patienter med samsjuklighet.

Idag finns det tolv platser på avdelningen som kallas 30 B plus fyra rena avgiftningsplatser.

Svårt med bemanningen

Till Beroendecentrum hör även LARO-mottagningen. Det är en förkortning av läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiodberoende och är en öppen mottagning för personer om missbrukar opiater eller opioder.

– Det är egentligen de svårast sjuka patienterna. Utan behandling så dör de, säger Andreas Berglund.

LARO-mottagningar finns i flera kommuner för att nämnda patientkategori ska ha nära till vård.

Snart flyttar också sprututbytet, som idag ligger på infektionskliniken, in på Beroendecentrum.

Situationen inför sommaren är tuff, då den redan alltför fåtaliga personalstyrkan ska få ut sin semester samtidigt som hyrföretagen har fått allt svårare att leverera sjuksköterskor. För att klara det skär de ner på antalet platser.

– Det är ju samma problem i hela Vård-Sverige och i år kommer det bli tajtare än vanligt, säger Linus Bussman, verksamhetsområdeschef för psykiatrin.

Text och foto: Frilansjournalist Ulrika Vallgårda/Yours

18 juli 2022
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering