Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

”Nu bestämmer jag själv hur mycket jag vill arbeta”

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Sedan två år tillbaka är Lisa Karlsson pensionär men vill inte ännu riktigt släppa taget som sitt skötebarn – neurorehab på Sunderby sjukhus. ”Måndagen efter att jag gick i pension var jag inne igen på avdelningen. Men nu bestämmer jag själv hur mycket jag vill arbeta”, säger hon.

Lisa Karlsson, 67 år, har vigt sitt yrkesliv åt att hjälpa människor som drabbats av hjärn- och ryggmärgsskador att komma tillbaka till en meningsfull tillvaro. Nyss hemkommen från en yogaresa till Grekland har hon mellanlandat ett par dagar i sin lägenhet i centrala Luleå, ett stenkast från Norrbottensteatern.

På senare år har hon utbildat sig till ledare i yoga och efter pandemin hoppas hon kunna börja hålla kurser. Imorgon bär det av till en kvinnojourskonferens på Färöarna.

Lisa Karlsson har varit jourkvinna i några år. Hon fungerar som telefonstöd på kvällar och helger en vecka i månaden och ibland rycker hon också ut för att hjälpa kvinnor som ska flytta in på kvinnojourens skyddade adress. Ofta har kvinnorna barn med sig.

– Jag är och har alltid varit feminist. Jag tycker det är rent ut sagt förfärligt hur mycket våld mot kvinnor som förekommer i samhället, säger hon.

Lisa Karlsson
Lisa Karlsson har arbetat hela sitt yrkesliv med att motivera och hjälpa till att rehabilitera personer som har råkat ut för olika hjärn- och ryggmärgsskador.

Helhetssyn

Hon ställer fram kaffet tillsammans med ett fat med jordgubbar och choklad på det stora bordet i vardagsrummet. Bredvid har hon slagit upp en artikel från Landstingstidningen 1991. På bilderna hjälper en ung, blond Lisa Karlsson en patient till rätta och hon inser plötsligt att det var över 30 år sedan.

Hon känner en stolthet när hon läser artikeln och minns arbetet de gjorde på dåvarande rehabavdelning 12. De var föregångare inom rehabiliteringen i länet och personalen fick till och med spela in en film, 12:an bra men hemma bäst, som sedan gick att låna på AV-centralen för att se i undervisningssyfte.

– Vår vårdideologi var att vi skulle jobba med en helhetssyn på människan och vårt mål var att få patienten att inte bli hospitaliserad, utan kunna klara sig hemma igen.

Svårt skadade

Patienterna hon har arbetat med genom åren har drabbats av förlamningar eller kognitiva förändrar som kan ha orsakats av stroke eller andra medicinska orsaker. De kan också ha råkat ut för olyckor, exempelvis i trafiken, på cykel eller vid dykning.

– De kan vara jättesvårt skadade och en del kan behöva personlig assistens för att klara sig efter tiden hos oss. Men de kan ändå få ett bra liv, säger hon tankfullt.

Lisa Karlsson
Lisa Karlsson uppmärksammades i en artikel om rehabilitering i Landstingstidningen år 1991, personaltidningen som senare fick namnet Insikt.

Som undersköterska och sedermera som sjuksköterska såg hon som sin uppgift att kombinera omvårdnad och medicin med ett ständigt motiverande arbete. En del patienter har varit förlamade i stort sett i hela kroppen. Då blir även de mycket små framstegen betydelsefulla, men det krävs stort tålamod.

– För patienten gäller det att ta sig igenom krisens olika skeden. Ibland går det ett steg fram och ibland går det bakåt igen om det till exempel blir en infektion. Men jag tycker att det har varit väldigt givande.

Positivt med rehabilitering

Att gång på gång möta människor som har råkat ut för sitt livs trauma och börja på ruta ett skulle kunna kännas tungt och tröstlös för en del, men hon tycker det har gått bra.

– Jag har tänkt att detta har hänt och det kan jag inte påverka. Däremot är ju rehabilitering något väldigt positivt. På neurorehab sätter patienten upp egna mål tillsammans med teamet, som ska uppnås före hemgång. Vi i personalen är ett verktyg för att hjälpa dem till självhjälp.

Vad man upplever som livskvalitet varierar från person till person, konstaterar hon, men hon tror att de allra flesta patienter hon har mött har hittat tillbaka till ett meningsfullt liv. Många är de patienter som har kommit tillbaka och besökt avdelningen efter utskrivningen för att berätta hur det har gått.

Förutom tålamod krävs det att man är kreativ för att nå bra resultat, menar hon.

– Sedan jobbar du intimt i team med fysioterapeuter, psykolog, läkare, arbetsterapeuter, undersköterskor, kurator, logoped, dietist och även med anhöriga, och får därigenom alla de olika infallsvinklar som är så viktiga att ha.

Samhällsengagemang

Lisa Karlsson är född 1955 och uppvuxen som mellanbarn i en syskonskara på fem i Strömsön i Morjärv. Hennes pappa arbetade åt försvaret men han var också brottare och aktiv i föreningslivet i byn. Hennes mamma kom från Karelen och i sin ungdom hade hon två gånger fått fly i samband med att dåvarande Sovjetunionen annekterade området hon bodde i. De träffades när han var på brottningstävling i Finland.

Med en bakgrund som flykting vurmade hennes mamma alltid för utsatta människor, hemmet var öppet för alla och båda föräldrarna var ideellt engagerade på olika sätt, något som starkt präglade Lisa Karlsson.

Hon valde tidigt att engagera sig politiskt på vänsterkanten och var med i en FNL-grupp i Kalix.

– Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, säger hon.

Lisa Karlsson
Lisa Karlsson tycker om kultur av olika slag. Bland annat ser hon många föreställningar på Norrbottensteatern som ligger bara ett stenkast från hennes lägenhet.

Återvände till Norrbotten

En äldre syster flyttade till Göteborg och dit åkte hon på somrarna redan under gymnasietiden och vikarierade som vårdbiträde. När hon var klar med skolan flyttade hon dit och jobbade på sjukhus.

1979 hade hon träffat sin dåvarande man och tillsammans flyttade de till Luleå, bosatte sig i Karlsvik och fick tre barn tillsammans. Han arbetade som skådespelare på Norrbottensteatern och hon utbildade sig till undersköterska och började jobba på rehabavdelning 12 på Luleå lasarett.

I mitten av 1990-talet ändrade avdelningen inriktning till rehabiliteringsmedicin med i huvudsak patienter i arbetsför ålder. I den vevan fick hon chansen till en betald vidareutbildning till sjuksköterska på vårdhögskolan i Boden och nappade på det.

– Jag trivdes som undersköterska, men kände att jag ville kunna påverka vården mer och det kunde jag sjuksköterska.

"En gåva"

Hon har också provat att arbeta som facklig företrädare och även varit enhetschef under några år. Men sedan ville hon tillbaka till sjuksköterskerollen igen och finnas nära patienterna.

– Det är en gåva att ha fått träffa så många som jag har gjort i mitt yrke. Det har varit en utmaning att möta människor från alla samhällsgrupper och länder på deras egen nivå. Samtidigt tycker jag det finns något fint i att när man blir sjuk eller skadad så betyder inte titlar så mycket, utan det är den genuina människan man möter.

Lisa Karlsson
På kolonilotten på Hertsön njuter Lisa Karlsson av naturen och sina odlingar. Här tillbringar hon mycket tid i sommar.

Kultur och trädgård

Hon ser sitt engagemang i kvinnojouren som en förlängning av yrkeslivet, men hon gör också mycket annat. Hon sitter i styrelsen för bostadsrättsföreningen. Tidigare var hon med och skapade arrangemang för Riksteatern, men idag nöjer hon sig med att vara teaterombud.

– Jag gillar och konsumerar all möjlig kultur som teater, film, litteratur, musik och konst, konstaterar hon.

Reser gör hon gärna, vilket är ett inte helt oviktigt skäl till att det är bra att jobba ibland och tjäna pengar utöver den inte alltför höga pensionen. Men hon är också nöjd med att bara få vistas i naturen, plocka bär och svamp, vandra och odla. Ifjol köpte hon en kolonistuga på Hertsön. Hon kommer garanterat att tillbringa mycket tid i sommar i den prunkade koloniträdgården och i gemenskap med kolonistugegrannarna.

– Även om jag vill ha omväxling så gillar jag det enkla, säger hon.

Text och foto: Frilansjournalist Ulrika Vallgårda/Yours

18 juli 2022
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering