Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Örnblicken som räddar människoliv

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Med ett tränat öga i kombination med toppmodern digital teknik hjälper en radiolog till att ställa rätt diagnos, så att patienterna kan få den bästa behandlingen.

I ett nedsläckt arbetsrum på röntgenkliniken i Sunderby sjukhus sitter ST-läkaren Linda Nyström, 37, och radiologen Jana Svobodova, 69, framför varsin datorskärm och granskar röntgenbilder.

– Förmiddagen idag har jag ägnat åt att granska bilder där det behövs snabb utredning. Det är inte akuta fall, men det kan till exempel vara cancer, berättar Jana Svobodova.

Hon kommer från Tjeckoslovakien, där hon gick läkarutbildningen på 1970-talet med inriktning mot radiologi.

– Det är ett mångfacetterat och varierande arbete med väldigt många kontaktytor, både gentemot kollegor och gentemot nästan alla medicinska specialiteter, säger hon.

Radiologer, Bild- och funktionsmedicin, Sunderbyn
Jana Svobodova och Linda Nyström trivs båda med sina jobb som röntgenläkare på Sunderby sjukhus.

Intressant utveckling

På 1990-talet sökte hon och hennes man båda jobb i Sverige. Sedan dess har Jana Svobodova arbetat på sjukhuset i Luleå och därefter i Sunderbyn.

Utvecklingen sedan hon inledde sin yrkesbana har varit omvälvande. När hon började fanns i stort sett bara konventionell röntgen.

– Sedan mitten av 1970-talet har jag fått uppleva flera revolutionerande innovationer inom bilddiagnostiken. Det har varit spännande att följa, säger hon.

Nu närmar sig pensionen, men under sin långa karriär har hon aldrig tröttnat eller ångrat sitt yrkesval.

Brist på radiologer

Linda Nyström är uppvuxen i Luleå och har studerat på den regionaliserade läkarutbildningen i Umeå och i Luleå. Hon har kommit ungefär halvvägs in i sin ST-utbildning.

– Jag valde radiologi eftersom jag är intresserad av både teknik och bilder, berättar hon.

Det var bara hon och en till i klassen som valde att satsa på radiologi och de lär inte ha några problem att få jobb. Just nu finns det ett endast ett 20-tal tillsvidareanställda radiologer, eller röntgenläkare som man också kan säga, i hela länet. Stafettlösningar är det som räddar vardagen för de anställda. På nätterna anlitar Region Norrbotten ett privat företag med svenska röntgenläkare i Australien som en extra resurs.

– Det är brist på radiologer i hela landet och nästan slagsmål om vikarierna, konstaterar Linda Nyström.

Något annat som saknas är röntgensjuksköterskor.

– Alla som går ut den treåriga utbildningen får omgående fast anställning, säger Jana Svobodova.

Radiologer, Bild- och funktionsmedicin, Sunderbyn
De två kollegorna sitter i ett nedsläckt rum och granskar röntgenbilder.

Radiologer, Bild- och funktionsmedicin, Sunderbyn
För att arbeta som radiolog krävs detaljerade kunskaper om anatomi och sjukdomar. Det gäller att vara kunnig och påläst om man ska kunna tolka vad man ser på bilderna.

Eftersom bilddiagnostik är nödvändig för de flesta operationer kan bristen på röntgensjuksköterskor och radiologer även förlänga väntetiden till operation.

Däremot är behovet av röntgenutrustning idag tillgodosett sedan regionen bland annat har investerat i magnetkameror i Sunderbyn, Kalix och Piteå.

Olika tekniker

I grunden handlar bilddiagnostik om att med olika typer av energi tränga in i kroppen och med hjälp av den skapa bilder i en dator, förklarar Jana Svobodova. Det finns flera olika typer av tekniker.

En del radiologer specialiserar sig på en viss metod eller på ett visst organ. Men på Sunderby sjukhus, som är relativt litet, får radiologerna ägna sig åt i stort sett alla typer av patienter och alla typer av bilddiagnostik: röntgenstrålning, ultraljudsvågor, nukleärmedicinska metoder, datortomografi och magnetkamera. Några har dock specialiserat sig på mammografi, nukleär medicin och vaskulära interventioner.

Radiologer, Bild- och funktionsmedicin, Sunderbyn
För att skydda sig själva och patienterna från strålning följer personalen rigorösa säkerhetsrutiner. De använder blyförkläden och bär alltid en strålningsmätare.

Radiologer, Bild- och funktionsmedicin, Sunderbyn
Mätaren läses av en gång i månaden för att kontrollera att gränsvärdena inte överskrids.

Granskar bilder

Förutom att studera bilder av olika slag arbetar radiologerna också med provtagning från vävnader för cellanalys och andra typer av ingrepp där man behöver vägledning av röntgen eller ultraljud. Det kallas interventioner.

Med ledning av ultraljud och genomlysning kan radiologen sätta drän i vätskeansamlingar eller varbölder.

Olika metoder är lämpliga vid olika undersökningar. Till exempel passar magnetkamera och ultraljud bättre för muskulatur och senor, medan röntgen passar bäst vid diagnostik av frakturer (se faktaruta nedan).

Ungefär hälften av sin tid använder radiologerna åt bildgranskning.

– Men vi har också många arbetsuppgifter då vi har direkt kontakt med patienterna, säger Jana Svobodova.

Det gäller till exempel vid genomlysning, interventioner och ultraljud.

Detektivarbete

Jana Svobodova håller just nu på att gå igenom datortomografibilderna efter en buk- och bäckenröntgen. Sammanlagt är det flera 100 bildsnitt på 0,6 millimeter att gå igenom.

– Man gör först en snabb genomsökning föra att skaffa sig en uppfattning om hur det ser ut, sedan går man systematiskt igenom materialet, ofta med fokus på organen i tur och ordning: lever, bukspottskörtel, njurar, tarmar, lymfkörtlar, urinblåsa, ryggrad och bäckenskelett.

Trots ett helt yrkesliv som radiolog tycker hon fortfarande att det är lika spännande.

– Det är så klart en utmaning att försöka hitta en förklaring, vad det är som ligger bakom symptom. Man kan beskriva det som en sorts detektivarbete, säger hon.

Det krävs ett skickligt och tränat öga och stor kunskap om anatomi och sjukdomar för att kunna tolka tecken i bilderna och ställa rätt diagnos.

– Det en sak att förstå tekniken bakom, men man också kunna alla olika sjukdomar, så att man kan koppla den förändring man ser till rätt diagnos", säger Linda Nyström.

Radiologer, Bild- och funktionsmedicin, Sunderbyn
Jobbet som radiolog är varierande, tycker Linda Nyström och Jana Svobodova.

Ibland hittar de något som inte står rätt till, men ibland finns det ingenting och ändå kan patienten må dåligt. Ofta ser de bara en antydan till något som skulle kunna vara förklaringen till patientens mående. Efter radiologens utlåtande krävs ofta vidare utredning i form av laboratorieprover och ytterligare bilddiagnostik.

Ställer diagnos

De har tät kontakt med andra läkare inom medicin, kirurgi, barnmedicin, urologi och reumatologi. Tillsammans har de regelbundet konferenser som de kallar för ronder, då de sitter i ett rum och tittar på bilder. Var och en bidrar då med sin kompetens för att de ska kunna ställa rätt diagnos.

Både Linda Nyström och Jana Svobodova tänker ofta på människan bakom bilderna de granskar. Många patienter är återkommande och genom att studera insidan av deras kroppar kan de få en uppfattning om deras mående.

– Det känns ju alltid bra om man hittar något som kan hjälpa dem att bli friska, säger Linda Nyström.

Text och foto: Frilansjournalist Ulrika Vallgårda/Yours


Fakta:

Användning av olika metoder på samma organ överlappar ibland varandra. En annan aspekt att ta hänsyn till vid val av metod är ålder. Röntgenstrålar är inte helt ofarliga så för barn och unga väljer de gärna ultraljud och magnetkamera i första hand.

  • Ultraljud ger en bild i realtid och är en undersökning som inte kostar så mycket, medan magnetkamera är en tidskrävande undersökning som ofta används vid mer komplicerade fall.
  • Datortomografi är ett annat ord för skiktröntgen. Det är en träffsäker metod för stora delar av kroppen, till exempel tarmar, njurar och hjärna. Datortomografi ger en tredimensionell bild och visar kroppen i mycket tunna skivor.
  • Konventionell röntgen är den äldsta sortens röntgen. Den används i huvudsak vid undersökning av skelett, lungor och men även tänder.
  • Genomlysning är som konventionell röntgen. Då tar man långa bildsekvenser som man ser i realtid. Man kan till exempel se förloppet när någon sväljer.

Fotnot: Reportaget publicerades första gången i maj 2022.

19 juli 2022
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering