Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

”Gröna omställningen ett guldläge för Norrbotten”

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Jokkmokks marknad blev i år digital – så också Jokkmokk Arctic Talks. Från sju olika platser diskuterade deltagarna framtidslandet Norrbotten. – Den gröna omställningen blir en framgångssaga för Norrbotten och Västerbotten, mycket tyder på det, sade näringslivsminister Ibrahim Baylan.

Hur tar vi bäst vara på möjligheterna som ryms i bygget av framtidens hållbara samhälle? Det var den övergripande frågan som de sju spännande deltagarna i årets Jokkmokk Arctic Talks försökte besvara. Samtalet leddes av Armbryterskan från Ensamheten, Heidi Andersson, som var den enda deltagaren på plats i Jokkmokk den annorlunda marknadsvecka.

Årets samtal präglades av optimism och framtidstro. Att omvärlden intresserar sig för möjligheterna och den teknikutveckling som sker här hade inte gått någon av deltagarna förbi.

Jokkmokk Arctic Talks
Ibrahim Baylan, näringslivsminister (s), var först ut av de sju deltagarna.

Näringslivsminister Ibrahim Baylan berättade att han har kontakt med företag och investerare som vill dra nytta av Norrbottens unika möjligheter.

- Här finns tillgång till grön el som inte finns någon annanstans i världen, med både vindkraft och vattenkraft. En kompetent och förändringsbenägen befolkning. Hyfsad infrastruktur som vi ska stärka allt eftersom. Ren luft, universitet i världsklass, svårslagen natur. Det som ska bli en ny omställningsindustri är redan på gång, sade Baylan i sitt inledande anförande.

”Som natt och dag”

Han har ett förflutet i Västerbotten och berättade om pessimismen som rådde tidigt 90-tal, då både hus och människor flyttade söderut.

- Ska jag vara ärlig så är det som natt och dag nu jämfört med då. Den gröna omställningen blir ett guldläge för Norrbotten. Jag är en optimistisk person men har sällan, trots pandemin, känt sådan optimism, sade han.

Ibrahim Baylan Heidi Andersson Annika Fredriksson
Annika Fredriksson på Swedish Lapland fick tillfälle att uppmärksamma näringslivsministern på besöksnäringens kris.

Vissa branscher har drabbats hårdare än andra av pandemin och har kanske mindre skäl att känna optimism just nu. Annika Fredriksson, ny VD för Swedish Lapland, uttryckte stor oro för många av företagen inom besöksnäringen och önskade bättre tillgång till stödåtgärder av Ibrahim Baylan.

”Stor risk”

- Det som politiken spelar med är framtiden för företagarna. Jag ser en mycket stor risk i att vi får en besöksnäring som inte alls i samma grad som förut kan bidra till regionens utveckling, sade hon.

Ibrahim Baylan sade att ett förslag om retroaktivt stöd är på väg upp för beslut i riksdagen och hoppades att företagen kan hålla ut.

- Jag inser att det är ett desperat läge för många företag som knappt haft intäkter på ett år. Vi gör vårt bästa och kommer att fortsätta.  En dag är vi igenom det här och då ska vi göra det bästa av de mycket fina förutsättningar som finns i er del av landet.

Varor blir tjänster

Bland förutsättningarna i Norrbotten som Baylan räknade upp fanns Luleå Tekniska Universitet med. Från LTU deltog professor Roland Larsson. Han är en av ledarna bakom en stor satsning på cirkulär ekonomi. Projektet Creaternity tar ett helhetsgrepp om industrins hållbarhetsutmaningar och den teknik och affärsmodeller som kommer att behövas. Över hundra forskare och ett stort antal forskare är knutna till satsningen.

I grunden handlar det om att styra om tänkandet från att bara utveckla och ha en transaktion, en försäljning, som slutpunkt. En produkt i en cirkulär ekonomi behöver från början vara utvecklad för att kunna repareras och återanvändas. En lösning kan vara att man säljer tjänster i stället för varor.

- Jag brukar ta SKF som exempel, de som gör kullager. I stället för att sälja kullagret som en stålgrej säljer man rotation. Man tar ansvar för att maskinen ska rotera. Det kommer att bli en jättebra affär i framtiden. Det blir som en leasingtjänst i stället, förklarade Roland.

Larsson lyfte fram vanan att tänka cirkulärt – till exempel från skogsbruket – och tillgången till grön energi som en verklig superkraft för Norrbotten.

”Fantastisk innovationskraft”

HYBRIT och satsningen på en metod för att göra stål utan kol, med hjälp av vätgas, har gett eko över hela världen. Vd:n Eva Vittel förklarade hur utvecklingen drivs i flera steg: små volymer kommer redan i vår, stora mängder fossilfritt stål 2026 och slutligen i full industriell skala.

- Vi har några kniviga tekniska frågor att lösa men det törs jag påstå att vi kommer att göra. Det finns en fantastisk innovationskraft och ingenjörsförmåga både i Hybrit och i Sverige. Sedan har vi en del administrativa utmaningar, som att det tar lång tid att få miljötillstånd. Det är väldigt viktigt med robust och rättssäker process för att få miljötillstånd men den är onödigt krånglig och lång. Man kan göra flera saker samtidigt, man kan säkerställa att människors röster blir hörda, på ett mer effektivt och bättre sätt än i dag, sade Eva Vittel.

Eva Vittel, vd Hybrit, och Heidi Andersson
Eva Vittel sporras av att andra stålföretag nu tagit upp jakten på Hybrit.

Än har Hybrit ledartröjan men sedan starten 2016 har hela stålindustrin fått upp ögonen för vätgasens möjligheter.

- För ett år sedan gick det största kinesiska stålbolaget ut och sa att nu väljer vi vätgas för framtiden och vår ambition är att knäcka det svenska projektets tidsplan. Andra jämför sig med oss och vi har en fantastisk möjlighet att faktiskt vara först.

Elförsörjningen en utmaning

HYBRIT, liksom hela elektrifieringen av industrin, kommer att behöva stora mängder el. En prognos från Svenskt näringsliv indikerar en ökad förbrukning med 60-70% till 2045. Hur det ska lösas är en fråga för Torbjörn Wahlborg, chef för affärsområde Generation - Vattenfalls utsläppsfria elproduktion.

- Det är inte bara Sverige som har den här utmaningen. Ska vi lösa klimatfrågan måste vi elektrifiera industrin och ersätta fossila bränslen med el. Men vi har ett fantastiskt bra utgångsläge i Sverige. Vår vattenkraft är en fantastisk tillgång. Vi har mycket vindkraft uppe i norr, vi har kärnkraft i södra Sverige. Min bedömning är att vi behöver alla tre för att klara våra ambitiösa klimatmål, säger Torbjörn Wahlborg som framför allt ser att det är från vindkraften den utökade produktionen ska komma.
- Vi kommer att bygga ut vindkraft både i södra och norra Sverige, det råder inga tvivel om det.

Torbjörn Wahlborg Heidi Andersson
Att spara el är inte lösningen på elförsörjningsfrågan, menar Torbjörn Wahlborg.

”I princip fossilfri”

Några andra energislag än dessa ser han i dagsläget inte framför sig.
- Vår elproduktion idag är i princip fossilfri och vi ska se till att den är fortfarande är det – vi ska ju inte bygga naturgaseldade kraftverk utan fortsätta med fossilfri produktion.

Han bedömer inte att det går att effektivisera bort det ökade behovet av el och anser heller inte att det är där fokus ska ligga.

- Det viktiga är att vi minskar förbrukningen av fossila bränslen, bensin, koks, kol, olja. Det är där fokus måste ligga. Elen är ren.

Tillståndsprocesser ett hinder

Sist ut i årets Jokkmokk Arctic Talks var regionrådet Nils-Olof Lindfors, som beklagade att han inte var på plats i Jokkmokk och fick utmana Heidi Andersson i armbrytning, och Gunnar Eikeland, vd för Sparbanken Nord.

Precis som Eva Vittel och Torbjörn Wahlborg lyfte Lindfors fram problem med tillståndsprocesser, för bland annat gruvor och kraftnätsutbyggnader, som ett hinder för Norrbottens utveckling.

- Vi är inte nöjda och det går alldeles för långsamt. Etableringarna som sker i länet för närvarande och kommer att ske i nära framtid kräver tempo. I många ärenden som legat nu under lång tid är det på regeringsnivå som ärendena mött långbänken, sade Lindfors.

Nils-Olof Lindfors, Heidi Andersson, Gunnar Eikeland
Nils-Olof Lindfors och Gunnar Eikeland hade delvis olika syn på kompetensförsörjningsfrågan.

”Bli världsbäst på social hållbarhet”

Gunnar Eikeland ser kompetensförsörjningen – behovet av fler kompetenser och en större befolkning - som en av de största utmaningarna. Det måste gå att sälja in ett helt annat liv för exempelvis en ingenjör i Tokyo med speciell kompetens.

- Vi skulle kunna bli världsbäst på social hållbarhet. Det blir en nyckel för att locka människor att flytta hit, och att behålla våra ungdomar. Att visa att vi vill leva här och skapa det bästa livet med nära och kära i samklang med naturen. Då har vi världens förutsättningar, från en barfota kvällspromenad på stranden i Piteå havsbad till en brant sluttning med pudersnö i Riksgränsen. Att satsa på social hållbarhet blir nyckeln för att kunna marknadsföra oss och bli attraktiva och möta de investeringar och kompetensbehov som finns i länet.

Nils-Olof Lindfors är däremot inte orolig utan tror att befolkningstrenden snart kommer att vända – eftersom framgång föder framgång. Enligt honom får Northvolt samtal från människor från hela världen som vill flytta till Skellefteå och vara en del av det som nu händer där.

- Vi är ju framtidslandet Norrbotten. Det händer otroligt mycket, vi kommer att vara frontrunner inom EU, kanske världen, när det gäller den gröna omställningen. Med hjälp av vätgasen kan vi göra så mycket som världen inte tidigare skådat. Jag tror att vi kommer att få se ett språng och att befolkningsutvecklingen kommer att bli väldigt positiv. 

Jokkmokk Arctic Talks

5 februari 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering

Mer på andra
webbplatser: