Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

”Vi borde droppa ordet digitalt”

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Vilket inflytande har digitaliseringen i vår vardag? Hur får landsbygden samma förutsättningar att utvecklas som mer tättbefolkade områden? Kan digitala verktyg bidra till större jämlikhet? Det var frågor som panelen av forskare och experter diskuterade på temadagen Digital@Idag i Luleå fredags.

Henrik Höglin, kommunikationschef Kivra, Jeanette Nilsson, AI Ecosystem Driver, RISE, Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO/ledamot av regeringens innovationsråd
Henrik Höglin, Kivra, hade sällskap på scen av bland andra Jeanette Nilsson, RISE, och Samuel Engblom från TCO.

De 130 deltagarna på konferensen fick lyssna till sammanlagt nio talare under rubriken ”Digitalisering i vardagen”. De bjöd på olika infallsvinklar och perspektiv.

Se film med röster från Digital@Idag

Tekniken är här för att stanna, men rymmer både möjligheter och fallgropar. Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO och ledamot av regeringens innovationsråd betonade att både teknikoptimister och skeptiker behövs.

– 1900-talets samhällsutveckling drevs av ny teknik. Det krävde hårt arbete, kloka politiker, kloka fackföreningar. Den drevs av kunskapen, nyfikenheten och modet att använda ny teknik men också av dem som sa ”Stopp, ska vi verkligen göra det här?” Och dem behöver vi nu också, lyfte han fram.

Stort arbetsgivaransvar

Engblom sa att den svenska fackföreningen sticker ut internationellt genom att i grunden ha en optimistisk syn på ny teknik. Men arbetsgivarna har ett stort ansvar för att omställningen av arbetslivet ska falla väl ut.

– Vi behöver utveckla våra kunskaper för att utveckla ny teknik och hitta nya användningsområden. Det kräver forskning och kompetensutveckling genom hela arbetslivet. Hur kan vi stärka arbetsgivarens ansvar att kompetensutveckla så att arbetstagaren får den kunskap den behöver? Våra institutioner för medbestämmande i arbetslivet är en styrka här.

”Mer jämlikt digitalt”

Kivra är en tjänst för att få post digitalt. Henrik Höglin, kommunikationschef på företaget, lyfte fram digital post som jämlik service. Som exempel nämnde han Sixten, Sveriges nordligaste invånare, som får post en dag i veckan och då är den ofta förstörd av fukt.

– Det system med fysisk post som vi haft i fyrahundra år har varit fantastiskt men det är inte speciellt jämlikt. Avstånd är en faktor, snabbhet spelar roll. Det blir mer jämlikt och går snabbare digitalt. I dag har man rätt att få sin post i sin fysiska brevlåda men kanske skulle man säga att alla har rätten att få sin post digitalt i stället.

”Den enskilde är maktlös”

Mari Runardotter, universitetslektor i informationssystem på LTU, önskade större ansvarstagande för dem som inte hänger med på det digitala tåget som rusar fram.

- Utvecklingen drivs av organisationer och företag. Som enskild är jag ganska maktlös. Visst är det fiffigt att göra en app för att parkera sin bil men alla har inte en smartphone. Ansvaret hamnar hos den enskilde. Ska vi bli bäst behöver vi prata om vems ansvar det är och borde vara. Som företag skapar man tjänster, kastar ut bollen och tänker att någon annan får ta ansvar för att kunderna faktiskt kan använda det.

Johanna Lindberg, LTU och Staffan Lundberg, Region Norrbotten, DIGIBY, Marie Runarsdotter, universitetslektor i informationssystem, LTU
Johanna Lindberg, LTU och Staffan Lundberg, Region Norrbotten, jobbar med DIGIBY. Marie Runarsdotter, universitetslektor i informationssystem, LTU, ville se större ansvar för att personer inte hamnar utanför utvecklingen.

”Landsbygden bidrar till samhällsbygget”

Staffan Lundberg är strateg på Region Norrbotten och arbetar med projektet Digiby tillsammans med LTU.

– Digiby sysslar med att jobba fram digitala tjänster för glesbygden. Vi har en så stor utmaning, de geografiska avstånden, demografin med en åldrande befolkning. Löser vi inte de här problemen kommer många byar inte att överleva på sikt. På 1800-talet slogs bondesamhället ut av industrisamhället och då försvann många byar på vägen. Nu kan exakt samma sak hända igen och det är allvarligt då landsbygden i stor utsträckning bidrar till vårt samhällsbygge, sade han och visade på möjligheterna.

– Man kan ha post via Kivra, tidningen digitalt, digital hälsocentral, digitala återbesök, byns skola kan ha virtuella lärare på distans, och vi kan bygga digitala ekosystem för transporter. En del är redan här och inget är särskilt långt borta. Samhället måste öka investeringstakten för att bygga bredband och infrastruktur på landsbygden.

Samuel Engblom, TCO, avslutade med att digitaliseringen nu gått så pass långt att begreppet börjat bli onödigt.

– När ska vi droppa adjektivet digitalt? Det finns inte digitala affärsmodeller – det finns affärsmodeller. Vi klumpar ihop saker som inte borde klumpas ihop.

25 november 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering