Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Lungforskning till nytta för patienterna

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Sjuksköterskan Caroline Stridsman har ägnat sig åt forskning inom Region Norrbotten som förbättrar både primär- och specialistvården för patienter med astma och KOL. I en avhandling har hon studerat den trötthet som patienter med KOL upplever och kommit fram till att det finns åtgärder som kan förbättra tillståndet.

Caroline Stridsman, som arbetar som sjuksköterska på Region Norrbotten samtidigt som hon forskar
Caroline Stridsman, som arbetar som sjuksköterska på Region Norrbotten samtidigt som hon forskar, har i en avhandling kring KOL kommit fram till att tröttheten inte är något patienterna gärna pratar om med anhöriga eller vårdpersonal. Samtidigt finns åtgärder att ta till, där fysisk aktivitet är den viktigaste. Foto: Anders Alm.

Med KOL och astma i centrum forskar Caroline Stridsman inom OLIN-studierna, en befolkningsbaserad studie som är unik i sitt slag på grund av sin omfattning (se faktaruta).

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) gör att patienten får en sämre lungfunktion, svårare att andas och orkar mindre.  Det utvecklas oftast långsamt under flera år och orsakas framför allt av tobaksrökning. Ungefär 8-10 procent av norrbottningarna har KOL. Med hjälp av en lungfunktionundersökning delas de upp enligt en fyragradig skala beroende på hur sjuka de är, från lindrig till mycket svår KOL.

– KOL är underdiagnosticerat och många saknar en diagnos, men OLIN-studierna fångar upp de allra flesta eftersom vi gör lungfunktionstester ute i befolkningen. I min avhandling kunde jag konstatera att redan patienter med lindrig KOL, det vill säga de som är friskast, kan börja uppleva trötthet. Trötthet är alltså ett symtom som kan komma tidigt i sjukdomsförloppet.

En outtalad acceptans för trötthet

Caroline Stridsman gjorde även intervjuer med personer med KOL där det framkom att just tröttheten inte är något som man pratar om med vare sig anhöriga eller vårdpersonal. Det fanns en outtalad acceptans kring att trötthet helt enkelt var något som följde med sjukdomen.

– Man tror att det ska vara så, men deltagarna beskrev att det finns åtgärder att ta till som gör det bättre. Blir man sittande är det kört. Man får försämringsperioder som kommer tätare och tätare. I värsta fall måste man ligga inne på sjukhuset. Den främsta åtgärden mot trötthet är fysisk aktivitet, som också är den åtgärd som lyfts upp som den viktigaste.

Efter det kommer rätt inhalationsmedicin, som ska tas på rätt sätt. Om man fortfarande röker är självklart den viktigaste åtgärden att sluta.

Patienterna isolerar sig ofta

För att kunna hjälpa patienterna krävs att man tillsammans identifierar trötthet som ett symtom som kan påverka livet negativt. Till hjälp finns frågeformulär kring hur patienterna upplever att de mår och hur symtomen påverkar deras dagliga liv. Dessa frågeformulär rekommenderar även nationella riktlinjer att de bör användas vid patientmöten.

– En fråga handlar om hur mycket energi man har. Min forskning visar att om patienterna anger ett värde som är högre än två på en femgradig skala så tyder det på att de har en trötthet som inte är normal. Jag försöker sprida den kunskapen till framför allt de astma/KOL-sjuksköterskor som finns i primärvården, att man behöver prata om trötthet som ett symtom och vägleda patienten med personcentrerade åtgärder, säger Caroline Stridsman.

Flera bakomliggande orsaker

Det kan finnas flera bakomliggande orsaker till tröttheten. Den nedsatta lungfunktionen som kan ge sämre syresättning av blodet är en, hjärtproblem, oro eller depression kan vara andra.

De som har svår KOL isolerar sig ofta och väntar länge innan de kontaktar sjukvården. Det kan handla om skam över att man tycker att man själv orsakat sin KOL på grund av att man har rökt. Men det kan också handla om att det är tungt att ta sig till hälsocentralen när man har problem med andningen och trötthet. Eller att patienten får berätta om hela sin sjukdomsbild om och om igen i kontakt med ny vårdpersonal.

Caroline Stridsman, Region Norrbotten.
Caroline Stridsman kombinerar sitt arbete inom vården med att forska. Foto: Anders Alm.

Utbildar sjuksköterskor i primärvården

Caroline Stridsman har jobbat som sjuksköterska på lungkliniken nästan hela sitt yrkesverksamma liv och hon kan se hur utvecklingen har gått framåt. Astmatiker kunde tidigare ligga inlagda på sjukhus med svåra astmaanfall.

– Så är det inte längre, tack vare forskning som bland annat gett bättre mediciner för patienter med astma.

Som sjuksköterska har man en viktig uppgift i att vägleda patienterna. Hela 80 procent gör exempelvis fel när de använder sin inhalator. Det finns en mängd olika inhalatorer med olika verksamma ämnen och tekniken varierar mellan modellerna.

– Tack vare att jag har forskat har jag kunnat utbilda läkare och sjuksköterskor i primär- och specialistvården kring hur de ska lära patienterna att göra rätt.

Ny stor studie om astma och KOL

Efter sin disputation har Caroline Stridsman fortsatt att forska. Hon är idag anställd vid ett kompetenscentrum inom närsjukvården i Region Norrbotten, där hon forskar och utbildar 25 procent av tiden, jobbar kliniskt med astma- och KOL-patienter 25 procent och ägnar resten av tiden till utvecklingsfrågor kopplade till astma och KOL både på nationell och lokal nivå.

Under 2019 startar OLIN-studierna en ny stor befolkningsstudie där omfattande kliniska undersökningar genomförs. Denna satsning kommer att pågå under flera år och omfattar flera tusen norrbottningar.

Övergripande syfte är att identifiera vad som ger upphov till sjukdomarna, men även vad som kan förbättra sjukdomsutvecklingen. Dessa kunskaper kan användas för att förebygga sjukdomarna och förbättra vård och behandling av de drabbade.

Som en del i denna stora befolkningsbaserade studie kommer Caroline Stridsman också att undersöka om patienter med astma och KOL i Norrbotten själva uppfattar att de får den vård och behandling som riktlinjerna säger att vården ska ge.


OLIN-studierna

Under 30 års tid har 60 000 personer deltagit i OLIN-studierna. OLIN står för Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten och forskningsverksamheten inriktar sig främst på sjukdomarna astma, allergi och KOL.

Resultaten från OLIN-studierna används för att förbättra vården inte bara i Norrbotten utan i hela Sverige.

22 oktober 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering