Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

My hjälper andra att komma tillbaka till livet

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

En julikväll för fyra år sedan satte sig My Andersson i bilen för att åka från familjens sommarstuga. En kort stund senare inträffade det som förändrade hennes liv för all framtid. Nu arbetar hon som Region Norrbottens enda rehabinstruktör med att hjälpa andra som också hamnat i rullstol att komma tillbaka till livet.


I jobbet som rehabinstruktör hjälper My Andersson andra som också är beroende av rullstol. Film: Maria Lindgren.

My Andersson träffar dagligen träffar människor som har drabbats av någon form av trauma – ryggmärgsskada, hjärnskada eller något annat tillstånd som har gjort dem beroende av rullstol för att kunna ta sig fram.

Hon är själv rullstolsburen sedan några år tillbaka och trivs i sin yrkesroll. De egna erfarenheterna och upplevelserna gör henne extra kvalificerad i arbetet.

– Tack vare det kan jag dela med mig av mina tips utifrån min ryggmärgsskada till patienterna som kommer till rehab här på Sunderby sjukhus eller till Garnis rehabcenter i Boden, säger hon.

Ett ödesdigert ögonblick

Men det var inte den vägen hon hade utstakad för sig den där sommardagen för fyra år sedan när allt ställdes på ända på ett mycket dramatiskt vis.

Något gick fruktansvärt fel under bilfärden från familjens stuga. Själv kan My Andersson inte återberätta vad som hände. Hon har inga minnen från olyckan.

– Det var en singelolycka. Det första minnet har jag från akuten, där jag vaknade upp. Sedan är allt svart.

Förutom My Andersson var hennes sambo och två andra personer med i bilen. Ingen av de andra skadade sig allvarligt, en av dem fick en lättare hjärnskakning.

My Andersson - rehabinstruktör
I sin roll som Region Norrbottens enda rehabinstruktör blir My Andersson ett viktigt bollplank för personer i rullstol. Foto: Maria Lindgren.

Svår väg tillbaka

Efter två dygn vaknade hon sedan upp igen på sjukhuset i Umeå, där hon opererades. Skadorna var omfattande, bland annat stod det klart att hon hade drabbats av en svår ryggmärgsskada som hade gjort henne förlamad från brösten och neråt. Hon har själv oklara bilder från tiden efter olyckan och exakt när det gick upp för henne vilka konsekvenserna skulle bli vet hon inte. Det var en svår tid.

– Det är så mycket känslor, man tror att allt som händer är en dröm.

Långsamt började hon jobba sig tillbaka till ett normalt liv igen. Det har inte varit någon lätt resa och utmaningarna har varit många.

Ett helt nytt liv

Förutom att lära sig handskas med de fysiska konsekvenserna av olyckan har det varit en mental och känslomässig utmaning att ta in och acceptera det som hänt och att helt ställa om till ett liv i rullstol.

­- Det är så mycket, ett helt nytt liv. Det handlar om att lära sig att leva med och att kunna bli trygg i den nya kroppen.

I jobbet som rehabinstruktör hjälper My Andersson sina patienter bland annat med det praktiska - hur man bäst förflyttar sig, både ute i samhället och i hemmet. Träningen är en väldigt viktig del av vägen tillbaka till en fungerande tillvaro.

Bollplank

Det kan handla om att träna på att flytta sig från rullstolen till sängen eller rullstolsteknik, exempelvis att ta sig upp på en trottoarkant. Förutom att hon hjälper med den praktiska träningen blir hon också ett viktigt bollplank, som samtalsstöd när det är jobbigt mentalt.

– Jag har ju själv varit där, och vet hur det är. Sedan är det förstås olika hur man bearbetar det.

Att hon själv redan har gjort den resan är väldigt betydelsefullt.

– Jag visar först hur jag gör. Det blir en annan trovärdighet, när de ser det.

My Andersson - rehabinstruktör
My Andersson sprider information på bland annat Instagram tillsammans med fyra andra rullstolsburna tjejer i Girls on wheels. Foto: Maria Lindgren.

Positiv förebild

Hon blir också av samma anledning en positiv förebild, eller ett konkret bevis på att det går att lära sig att leva med den nya situationen, att komma vidare.

– De ser att jag jobbar, jag kör bil och att det går att leva ett bra liv efter ett trauma.

I dag har My Andersson ett fungerande vardagsliv. Även om olyckan förändrade livet totalt har omställningen också haft positiva konsekvenser. Förutom att hon har ett jobb som hon är väldigt glad över, föreläser hon en hel del och hon har nyligen tagit körkort, vilket gör henne än mer självständig.

– Efter allt det här har jag tagit för mig mer än innan. Att byta jobb och föreläsa, det hade jag till exempel inte gjort innan. Jag har blivit mer trygg, vuxit som människa. Det kanske låter konstigt, men så är det.

Girls on wheels

Hennes familj och sambon har också betytt mycket för henne, nu och under den jobbigaste tiden efter olyckan. Framtiden finns där och den innehåller nya planer och drömmar. I de planerna ingår bland annat att utveckla samarbetet i ett sammanhang hon hittade till efter olyckan.

– Mitt tjejgäng, Girls on wheels, det är något jag vill utveckla vidare.

Girls on wheels består av My och ytterligare fyra tjejer, spridda över landet, som alla har det gemensamt att de är rullstolsburna. Tillsammans jobbar de för att sprida information och hjälpa andra som befinner sig i en liknande situation som behöver stöd och råd.

– Det vill jag utveckla, att bli större tillsammans med dem, och de möjligheter som finns i det.

My Andersson - rehabinstruktör

26 maj 2020
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering