Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Alla andra skador går ned, men fallskador bland äldre fortsätter att öka

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Efter tio års forskning har det blivit dags för ortopeden Fredrik Röding vid Sunderby sjukhus att disputera. Hans avhandling handlar om skadefrekvens i allt från trafikolyckor till arbetsplatsolyckor till det område som totalt dominerar: fallskador bland äldre. ”Det har väldigt låg status medan vi dagligen matas med statistik över exempelvis hur många som insjuknat eller dött i covid”, säger han.

Den italienske konstnären bakom omslaget till Fredrik Rödings avhandling heter Michele Del Campo.
Den italienske konstnären bakom omslaget till Fredrik Rödings avhandling heter Michele Del Campo.

Fredrik Röding berättar att när han gick läkarutbildningen i Umeå fanns det en skadedatabas på alla patienter som kom in till sjukhuset där.

– Den innehöll en gigantisk mängd data. När någon skadades noterades vad skadan berodde på och hur den uppkom. Den är nu nedlagd av olika skäl, men den fångade mitt intresse och ledde också till att jag började forska om skador, säger han.

Han har gått igenom hela panoramat av fallskador på patienter från 20 år och uppåt.

– Det som fascinerat mig är att fallskador bland äldre dominerar så starkt samtidigt som det har väldigt låg status. När jag var ung var det ofta trafikolyckor, där någon bil hade smashat in i någon annan på E4:an, men i och med att det har satsats så mycket på att förebygga trafikskador är de i dag jämförelsevis väldigt få. Däremot är det mängder med fallskador och de drabbar främst kvinnor, vilket i sin tur bland annat beror på att de lever längre än män.

Fredrik Röding
”Vi behöver ha mer samverkan mellan olika läkare och en holistisk syn på patienten”, säger ortopeden Fredrik Röding.

Låg status

I början av sin läkarkarriär fick Fredrik Röding ofta ta hand om höftfrakturer hos äldre kvinnor.

– På den tiden var det en statusskillnad jämfört med att operera exempelvis artrospatienter som upplevdes som ”piggare och yngre”.

I dag behandlas frakturer mycket mer jämställt, men det finns fortfarande mycket mer att göra när det gäller rehabilitering och efterbehandling av fallskador, menar han.

– För exempelvis patienter som haft hjärtinfarkter erbjuds stöd på en träningscykel för att de ska lära sig mer om hur mycket de vågar anstränga sig utan att det påverkar deras hjärta. En patient som haft en fallskada begränsar sig också och vågar kanske inte gå ut lika ofta av rädsla att falla, men får väldigt dåligt stöd i att hantera det. Andra exempel på efterbehandling som borde kunna förbättras är genomgång av mediciner och vardagsbestyr.

Injuries are not accidents!

När det gäller förbättrad genomgång av mediciner menar han att det också är viktigt att se till att det inte krockar mellan olika läkare, där exempelvis hjärtläkaren ser på risken för stroke när han eller hon sätter in en viss medicin som kanske leder till lågt blodtryck så att patienten lättare faller.

– När det händer är det oftast inget hjärtläkaren får kännedom om utan då är det en annan läkare man hamnar hos. Vi behöver ha mer samverkan mellan olika läkare och en holistisk syn på patienten, säger Fredrik Röding.

Titeln på hans avhandling Injuries are not accidents! (Skador är inte olyckor!) är enligt honom tänkt att vara ”lite uppkäftig”.

– Den syftar på att exempelvis trafikolyckor har halverats på 20 år eftersom vi har mycket säkrare bilar och bättre vägar. Statistik som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tagit fram visar att vi satsar 1,8 gånger så mycket på prevention av trafikolyckor jämfört med vad de kostar. För fallskador satsar vi en sjundedel på prevention jämfört med vad de kostar samhället.

Fredrik Röding
Ortopeden Fredrik Röding på Sunderby sjukhus har gått läkarutbildning i Umeå. Han kommer från Boden där han arbetade inom långvården innan han bestämde sig för att bli läkare.

Höftbyxor

Han fortsätter:

– Om jag skulle utsätta min 4 årige son att cykla utan hjälm skriker folk på stan. På samma sätt är det med säkerhetsbälte i bilen. Det sitter i ryggmärgen att man ska sätta på sig det. Däremot upplevs det inte lika viktigt att en äldre kvinna på ett äldreboende som ska gå från sitt rum till matsalen tar på sig höftbyxor – trots att det är mycket högre risk för henne att falla än det är för mig att krocka på väg till jobbet.

Behövs fler geriatriker

Enligt Fredrik Röding måste den kunskapsbrist som finns kring fallskador åtgärdas.

– Vi tar på oss säkerhetsbältet i bilden och vi sätter på cykelhjälm på oss själva eller våra barn, men vi är inte så oroliga för att gamla och bräckliga personer riskerar att falla.

Han ser också ett behov av fler geriatriker, läkare specialiserade på att undersöka och behandla åldrandets sjukdomar. I Region Norrbotten, som har landets äldsta befolkning, är geriatrikerna få och tillväxten låg när de som finns går i pension.

– Det är inget hippt område att jobba med, tyvärr. Trots att jag själv är ortoped brukar jag säga att vi inte behöver fler ortopeder, men det behövs absolut fler geriatriker för oss att samarbeta med.

Behöver mäta mer

Hans bihandledare Olle Svensson, professor emeritus i ortopedi och tidigare klinikchef på ortopeden vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå under många år, har drivit på för att ta upp behandling och uppföljning av fallskador på en högre nivå, men än så länge har inget hänt.

– I dag går det inte ens att följa statistik på hur många som skadats i en fallolycka i en viss kommun. Vi behöver mäta och åskådliggöra mycket mer, ungefär som vi varje dag matas med information om hur många som insjuknat och dött i covid-19 i varenda kommun och region. Samma sak med Trafikverkets mätningar av hur många som har dött i trafiken. Att mäta fallskador är tyvärr inte lika högt prioriterat.

Fredrik Röding
Fredrik Röding vill gärna komma ut och föreläsa om sin forskning bland vård- och omsorgspersonal.

Vill föreläsa

På frågan hur det känns att ”gå i mål” efter tio års forskning säger han:

– Det känns skönt. Jag är kanske en lite splittrad person som är benägen att ta på mig lite för mycket arbetsuppgifter och vill att det hela tiden ska hända något, samtidigt som forskning handlar om att strävsamt nöta meningar och text, men i och med corona har det lugnat ned sig det senaste året. Det har varit mycket lugnare på ortopeden då vi inte kunnat operera lika mycket och det har istället gett mer tid över åt att slutföra forskningsarbetet.

Nu hoppas han också få tillfälle att föra ut resultaten från sin forskning, kanske genom att erbjuda föreläsningar till vård- och omsorgspersonal för att höja kompetensen och öka motivationen att arbeta förebyggande. Efter det har han förhoppningar om att efter en föräldraledighet kunna fortsätta forska och då genomföra en interventionsstudie bland äldre personer, för att följa upp effekten av olika typer av insatser eller behandlingar.

Text och foto: Jonas Hansson.


Fakta om fallolyckor

  • Fallolyckor är den olyckstyp eller skademekanism som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar.
  • Det är drygt fem gånger fler som dör till följd av fallolyckor än till följd av olyckor i vägtrafiken.
  • Det är sju gånger fler som behöver läggas in på sjukhus efter fallolyckor än efter olyckor i vägtrafiken.
  • Fallolyckor är, tillsammans med förgiftningsolyckor, den olyckstyp som ökar snabbast av alla olyckstyper.
  • Fall är den vanligaste skademekanismen i samtliga åldersgrupper utom i åldrarna 13-44 år där kläm- eller skärskador är vanligast. I den äldsta åldersgruppen, 80 år eller äldre, orsakas nio av tio skador av ett fall. Dödsfall och sjukhusinläggning drabbar framförallt äldre människor.
  • Antalet fallolyckor med svåra skador kan på grund av den demografiska utvecklingen förväntas öka dramatiskt de närmaste decennierna.

Källa: Medicinering och skador bland äldre (MSB)

5 maj 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering

Mer på andra
webbplatser: