Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Både kvinnor och män gynnas av ett genusperspektiv i vården

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Hur jämställdhetsintegrerar vi kunskapsstyrningen av sjukvården? Den var rubriken på en av föreläsningarna när Forum Jämställdhet arrangerades i Luleå.

Forum  Jämställdhet Luleå
Mikael Bengtsson, Goldina Smirthwaite och Olov Grankvist i panelen på Forum Jämställdhet. Foto: Jonas Hansson.

Moderatorn Camilla Wagner, från Sveriges Kvinnolobbys styrelse ledde diskussionen med en panel bestående av:

  • Genusvetaren Goldina Smirthwaite, hand­läggare för vård och omsorg på Sveriges kommu­ner och landsting (SKL).
  • Mikael Bengtsson, regionutvecklare på Västra Götalandsregionens kunskapscentrum för jämlik vård, som under konferensen i Luleå tilldelades Svenska jämställdhetspriset för sitt arbete med jämlik hälso- och sjukvård.
  • Olov Grankvist, specialistläkare och sektionschef på Region Norrbottens länsklinik för obstetrisk och gynekologisk vård.

”Jämställdhet är ingen sidofråga”

Goldina Smirthwaite, som bland annat skrivit en forskningsrapport med namnet ”(O)jämställdhet i hälsa och vård”, beskrev begreppet jämställdhetsintegrering som en strategi för att få in jämställdhet i den ordinarie verksamheten och motverka att det blir ett sidospår i projektform.

– Jämställdhet är ingen sidofråga, konstaterade hon.

Kunskapsstyrning handlar om att bästa möjliga kunskap måste finnas för varje möte mellan vård och patient, i det här fallet när det gäller jämställd vård mellan kvinnor och män.

– Kvinnor och män är delvis i behov av samma vård, men delvis olika vård anpassad efter det egna könets specifika förutsättningar, exempelvis kroppsliga skillnader.

Olika tolkning av psykosociala besvär

Hon gav en lång rad exempel:

– Det finns i dag en tendens att män i större omfattning får nya och dyra mediciner. Vidare tolkas kvinnors besvär oftare som psykosociala, medan mäns bekymmer tolkas som kroppsliga. Det är en klar hälsorisk eftersom det riskerar att patienterna får fel behandling. Män som är deprimerade riskerar exempelvis att inte få en diagnos för det.

Hon påminde också om den forskning som Gunilla Risberg gjort och det kända caset med Siw och Siwert, där AT-läkare föreslog helt olika behandlingar beroende på vilket namn patienten fått i underlaget.

Felaktiga operationer

Goldina Smirthwaite berättade vidare att ljumskbråck, som är vanligare hos män än kvinnor, under lång tid medfört att kvinnor fått fel diagnos och att det i sin tur har lett till felaktiga operationer. I vissa fall till och med med dödlig utgång. Bakgrunden är att kvinnors anatomi är annorlunda än mäns, med risk att de inte blir opererade på rätt ställe.

– Som tur är har vi nu lyckats vända på utvecklingen kring ljumskbråck tack vare forskning som lett till förändrade nationella riktlinjer.

Goldina Smirthwaite räknade upp ytterligare exempel: exempelvis att kvinnor som får alzheimer får mindre tid i hemtjänsten än män och när vården utgår från att alla snöskottande män som ramlar ned från taket har fått en hjärtinfarkt och ger blodförtunnande medel, medan det kanske i själva verket är en hjärnblöding. Då kan medicineringen riskera att patienten avlider.

– Slutsatsen är att både kvinnor och män gynnas av ett genusperspektiv i vården.

Olika förutsättningar av olika slag

Mikael Bengtsson berättade hur Västra Götalandsregionen uppmärksammat skillnader i hälso- och sjukvården för kvinnor och män och aktivt arbetat med att göra något åt det, exempelvis riktade insatser för att få kvinnor att komma till screening för livmoderhalscancer.

– Det behövs egentligen inte så många nya analyser utan vi vet att patienter har olika förutsättningar beroende på kön, men också andra faktorer som ålder, sexualitet, inkomst med mera. Det vi behöver är att gå till handling.

Forum  Jämställdhet Luleå
Checklista för jämlika kunskapsstyrning från Västra Götalandsregionen.

Olov Grankvist från Region Norrbotten menar att det är gamla inrotade tankemönster som ofta ställer till det och berömmer VGR för deras arbete med jämlik och jämställd vård:

– Det är klockrent och det är ett arbete som måste fortsätta eftersom det är massor vi inte ser i vården. Exempelvis är den typ av checklistor som de har i VGR oerhört viktiga. När det gäller livmoderhalscancer har det funnits en åldersdiskriminering bland äldre kvinnor där vi i samband med screening utgått från att kvinnor över 50 år inte har något sexliv och satt gränsen där. Som tur är har screeninggränsen nu höjts till 70 år.

Kontaktperson

Namn: Linda Moestam
Titel: Sakkunnig jämställdhet och jämlikhet, Region Norrbotten
Telefonnummer: 070-212 39 81

4 mars 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering