Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

De vill höja kunskapen om levnadsvanor för personer med psykiska diagnoser

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Region Norrbotten lyfter fram positionerna när det gäller information om levnadsvanornas betydelse för personer med psykiska diagnoser. Startskottet var en inspirationsdag för medarbetare inom psykiatrin.

 Levnadsvanor vid psykisk ohälsa
I mitten Tanja Bäckström, verksamhetsutvecklare på Psykiatrin Sunderbyn, omgiven av Britt-Marie Karlsson och Margareta Eriksson, folkhälsostrateger på Region Norrbottens folkhälsocentrum. Foto: Jonas Hansson.

Personer med allvarligt psykisk sjukdom dör i snitt 15-30 år tidigare än andra patienter, huvudsakligen av kroppsliga sjukdomar. Det framgår av nationella uppföljningar.

– Det beror på att de har sämre förutsättningar av flera anledningar utöver sin grundsjukdom. Många har ohälsosamma levnadsvanor. Exempelvis röker de oftast mer och vissa läkemedel har biverkningar som viktuppgång, säger Margareta Eriksson, folkhälsostrateg på Region Norrbottens folkhälsocentrum.

Läkemedel ger viktuppgång

Viktuppgången vid behandling med psykofarmaka bidrar till ökad risk att utveckla typ 2-diabetes och hjärt/kärl-sjukdomar.

– När man sätter in medicinering på en nydiagnosticerad psykospatient bör man vara medveten om att patienten inom några månader kan ha gått upp 30 kilo i vikt. Därför bör man sätta in stödjande insatser redan från början. Det krävs mer av såväl patient som personal om insatser sätts in först då viktuppgången är ett faktum, säger Tanja Bäckström, verksamhetsutvecklare på Psykiatrin Sunderbyn.

Hon pekar också på fler faktorer som kan påverka hälsan negativt: social fobi, isolering och bristande initiativförmåga till exempel.

Tanja Bäckström konstaterar vidare att personer med psykossjukdomar eller allvarligare psykiska diagnoser generellt är sjukare än andra och får sämre uppmärksamhet och hjälp från vården. De som har hjärt/kärlsjukdomar upptäcks exempelvis senare än andra patienter och får inte alltid samma behandling.

 Diagram psykisk sjukdom
Diagrammet visar hur patienter som vårdas för psykos liksom de som vårdas inom psykiatrin utan psykos (främst ångest- och depression) har en högre dödlighet än befolkningen i sin helhet. Källa: Socialstyrelsen. Klicka för större bild.

 Diagram psykisk sjukdom
Diagrammet visar hur stor andel patienter med hjärtinfarkt som vårdats på hjärtintensivavdelning. Bland personer med psykisk diagnos, både med och utan psykos, är andelen längre. Källa: Socialstyrelsen. Klicka för större bild.

Höjer kunskapen för personalen

I våras lyftes frågorna kring levnadsvanor vid psykisk sjukdom upp till diskussion vid en inspirationsdag för medarbetare inom psykiatrin som en del i projektet Psykisk hälsa vid Psykiatrin Sunderbyn.

– Även om det redan finns en stor insikt om levnadsvanornas betydelse för hälsan var det bra att under en dag få fokusera på det. Inspirationsdagen var också uppstart för ett samarbete mellan Folkhälsocentrum och Psykiatrin Sunderbyn kring dessa frågor, säger Tanja Bäckström.

 – Det finns också en koppling till att det nu byggs ett nytt psykiatrihus vid Sunderby sjukhus. I samband med det ser vi en möjlighet att inspirera till att jobba på nya sätt genom att höja kunskapen i dessa frågor, som vid sidan av medicinering och terapi är ett tredje ben i behandlingen av den här patientgruppen, säger Britt-Marie Karlsson, också hon folkhälsostrateg på regionen.

Viktigt med stöd från vården

En patient med schizofreni deltog på inspirationsdagen och berättade att en nära kontakt med hennes kbt-terapeut hade varit avgörande för att orka hålla i förändringarna i levnadsvanorna.

– Det är nog svårt för alla oss andra att göra förändringar så stödet från vården är oerhört viktigt för den här gruppen. De kan ibland misstolka signaler, exempelvis associera andfåddhet när de sitter på en cykel med ångest, medan det i själva verket kanske ska kännas så om man anstränger kroppen, säger Tanja Bäckström.

Hon berättar att patienter med psykiska diagnoser som lyckas göra livsstilsförändringar ofta känner sig väldigt tillfreds.

– De upplever att de själva har kunnat påverka sin hälsa för att må bättre. ”Det är faktiskt jag som har gjort det”, säger de.

Hög prioritet

Att förbättra levnadsvanorna för personer med psykisk ohälsa är en fråga med hög prioritet för Region Norrbotten och Folkhälsocentrum. Det finns också som uttalat mål hos regionens expertgrupp för levnadsvanor.

– Alla norrbottningar ska ha en jämlik hälsa och för att uppnå det är utbildning av personal av stor vikt. Vi har också en roll att fylla då det gäller att utbilda personal inom kommunerna, som oftast är de som är närmast patienterna och exempelvis följer med och handlar mat. De kan hjälpa dem att välja nyttigare alternativ. Det är också viktigt att ge en personcentrerad vård, utifrån de förutsättningar och behov varje individ har, säger Margareta Eriksson.

FYSS vid FaR

Tanja Bäckström lyfter fram FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), en handbok för vården där det framgår vilka typer av fysisk aktivitet som är mest lämpade för olika grupper och som användas vid ordination av Fysisk aktivitet på Recept (FaR).

– Känner man sig osäker vilka råd man ska ge är FYSS ett bra stöd. Där finns tydliga evidensbaserade rekommendationer kopplat till olika diagnoser som exempelvis schizofreni, ångest och depression.

De upplever alla tre att Region Norrbotten har lyft upp frågorna kring levnadsvanor och psykisk sjukdom på agendan, men att det finns mer att göra framöver.

– Exempelvis fler tobaksavvänjare och kanske även fysioterapeuter och dietister inom eller kopplat till psykiatrin, säger Britt-Marie Karlsson.

Det viktigaste av allt är de överens om: att tänka hälsofrämjande i mötet med samtliga patienter. 

Levnadsvanor vid psykisk diagnos
Britt-Marie Karlsson testar Regionhusets gym. och Vid hennes sida Tanja Bäckström  och Margareta Eriksson. För patienter med psykisk diagnos har ofta motion och rörelse stor betydelse. Foto: Jonas Hansson.


Fakta från Socialstyrelsen

I en rapport konstaterar Socialstyrelsen ”att det fortfarande finns utrymme för stora förbättringar när det gäller omhändertagande av psykiskt sjukas somatiska hälsa” och: ”Personer med psykisk sjukdom har troligen ett större behov av somatisk vård än många andra grupper”.

Socialstyrelsen skriver vidare: ”Psykiskt sjuka har i många fall en sämre kognitiv funktion och en lägre hälsolitteracitet vilket bör uppmärksammas inte minst i det förebyggande arbetet. Begreppet hälsolitteracitet innefattar förmågan att förvärva, förstå och använda information om hälsa. Ett stöd för den psykiskt sjuke i att komma till vården och förstå informationen kan behövas i högre utsträckning för dessa grupper än för andra.”

Rapporten ”Öppna jämförelser 2014, Jämlik vård -Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom” finner du här.

5 september 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering