Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

”Den som förlorat livet kan hjälpa flera andra”

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Döden är aldrig långt borta på Sunderby sjukhus intensivvårdsavdelning. Men ibland rymmer döden en möjlighet till liv – för någon annan. ”Den som förlorat livet kan hjälpa flera personer till ett bättre liv”, säger Adam Tunlind som är donationsansvarig sjuksköterska på avdelning 57.

Donationsveckan
Lisa Persson och Adam Tunlind, donationsansvariga sjuksköterskor på Sunderby sjukhus i Luleå, konstaterar att det blir allt vanligare att anhöriga själva tar upp frågan om donation. Det ser de som ett tecken på större kunskap och medvetenhet. Foto: Sara Stylbäck Vesa.

En stroke, en trafikolycka, en drunkning – några gånger varje år dör en människa på IVA i Sunderbyn under pågående respiratorvård. Om dödsorsaken är total hjärninfarkt blir frågan om donation av organ aktuell.

”Tar bort jättemycket press”

Det är oftast en död som kommit hastigt och oväntat och anhöriga kan befinna sig i chock. Om deras kära som gått bort inte själv registrerat sin vilja i donationsregistret – då hamnar frågan i knät på anhöriga som precis fått tillvaron vänd upp och ned.

– Det är ett tufft beslut och det är väldigt skönt för de anhöriga om den döde redan uttryckt sin vilja, det tar bort jättemycket press. ”Vad bra, då slipper jag ta det här beslutet i all min sorg”. Ibland är det jättesvårt, långa diskussioner, mycket betänketid, mycket känslor. Många känner att de inte kan ta det här beslutet, berättar Adam Tunlind som tillsammans med sin kollega Lisa Persson har rollen som DAS, donationsansvariga sjuksköterskor, på Sunderby sjukhus.

Donationsveckan
Informationsmaterial från Socialstyrelsen i samband med Donationsveckan 2-8 november.

”Ett nej är också ett beslut”

Deras roll är att sprida kunskap, ge råd och se till att pärmen med rutiner alltid är aktuell.

– Oerfarna som jobbar när det blir en donation kan ringa till oss. Men de flesta här känner sig ganska säkra, de har varit med förut, säger Lisa Persson.

Ungefär 80 procent av svenskarna säger sig vara positiva till donation, men bara 20 procent har anmält sin vilja till donationsregistret. I dag förutsätts man vara positiv om man inte på något sätt uttryckt sin vilja. Den som inte vill donera sina organ behöver alltså också säga det – eller ännu hellre registrera beslutet.

Donationsveckan
Inget får gå fel när frågan om donation blir aktuell. Pärmen med information, kontaktuppgifter och checklistor är ett viktigt stöd i arbetet. Foto: Sara Stylbäck Vesa.

Vana vid svåra samtal

I arbetet på en intensivvårdsavdelning ingår mötet med anhöriga i en mycket svår situation. Det bästa är om läkare och sjuksköterskor som haft kontakten tar upp frågan om donation.

– Vi som jobbar här är vana att prata med anhöriga och förmedla tråkiga besked och beslut, det gör vi varje vecka, säger Lisa Persson.

Rollspel

Men donationssamtalet är ändå speciellt. Tillsammans med flera av deras kollegor har Lisa Persson och Adam Tunlind gått utbildningen EDHEP, European Donor Hospital Education Program, där man genom rollspel tränar på svåra möten och samtal med anhöriga. Är patientens vilja inte registrerad behöver man genom de anhöriga ta reda på vad den kan ha velat.

– Vi frågar om de pratat om det någon gång, vad de tror att personen hade velat, hur de var som personer. Ibland kan det behövas flera samtal, säger Lisa Persson.

Donationsveckan
Protokollet för "fastställande av människans död med hjälp av direkta kriterier" ska gås igenom två gånger för helt säker diagnos.

Hjälp att förstå

Ibland har anhöriga svårt att verkligen förstå att deras familjemedlem, som fortfarande är varm och har ett hjärta som slår, faktiskt är död. Därför kan de som vill få vara med när man gör en andra hjärndödsdiagnostik för att bekräfta det första resultatet.

– Då får de själva se att nu är det så här. Man förklarar vad man gör och varför. Då blir det jättetydligt för anhöriga att personen faktiskt är död, säger Lisa Persson.

Fyra från Sunderby sjukhus

Av 90 000 som dör i Sverige varje år är det bara några hundra som kan bli aktuella som donatorer. I fjol blev 191 patienter i Sverige donatorer. Fyra av dem kom från Sunderby sjukhus.

– I snitt blir det 3-5 på ett år. Vår äldsta donator i fjol var över 75 år. En njure kan ha en livslängd på 140 år. Många gamla tror att det är för sent att registrera sig, men vi försöker påpeka att det går bra, säger Lisa Persson.

– Ålder har sällan betydelse. Och det finns ganska få sjukdomar som gör att vi inte kan transplantera. Även om man har trasiga lungor kanske man har fungerande njurar. Det är transplantationskirurgen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg som avgör om organen är i tillräckligt bra skick, säger Adam Tunlind.

Donationsveckan
En donator kan rädda upp till åtta liv, konstaterar Socialstyrelsen i samband med sin kampanj under Donationsveckan.

Sahlgrenska ansvarar

Sahlgrenska universitetssjukhuset ansvarar för transplantationer i Sydsverige, norra Sverige och Island, men längre resor än så klarar inte organen.

När en person konstaterats död är det mycket som ska hända på de närmaste 24 timmarna, om en donation ska ske. Prover ska tas och transporteras till Sahlgrenska för bedömning av organens skick och matchning med patient i behov av organ – storlek, blodgrupp och vävnadstyp måste vara rätt.

Reser till Luleå

Därefter reser transplantationsteamet till Luleå. Det får som längst gå 24 timmar från att dödsfallet konstaterats till att donationsingreppet sker – längre tid än så ska man inte hålla igång cirkulation på en avliden person.

– Organen tas ut som en vanlig operation, det är respektfullt, man är noggrann, syr igen som vid en vanlig operation - kroppen ser inte annorlunda ut efter, säger Adam Tunlind.

”Vår skyldighet att ta upp det”

Parallellt ringer transplantationskoordinatorn på Sahlgrenska patienterna som ska få organ. De måste omedelbart bege sig till Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

– När transplantationsteamet kliver av planet ska mottagaren ligga sövd på operation, säger Adam Tunlind.

Flera hundra personer i Sverige väntar på organ. Det är för deras skull frågan om donation måste väckas när livet hastigt tagit slut för en människa.

– Det är vår skyldighet att ta upp det, för beslutet kan rädda så pass många liv. Majoriteten är tillbaka i arbete inom ett år. De transplanterade patienterna kan vara dödssjuka och få ett helt nytt liv, säger Adam Tunlind.


Informationsfilm från Socialstyrelsen i samband med den nationella Donationsveckan 2-8 november.

3 november 2020
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering

Mer på andra
webbplatser: