Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

”Det kan vara så att vi får i oss mer D-vitamin än de som bor i Sydeuropa”

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Det har länge funnits en uppfattning om att nordeuropéer har vitamin D-brist. Detta eftersom vi inte exponeras för lika mycket sol som sydeuropéer. Vissa mindre studier tyder nu på att det i själva verket kan vara tvärtom, vilket ST-läkaren och forskaren Viktor Oskarsson nu ska ta reda på om det stämmer genom att studera 80 000 blodprov från sex länder.

Viktor Oskarsson
Viktor Oskarsson är utbildad epidemiolog som just nu gör sin ST-läkartjänst på Piteå sjukhus. Parallellt med det forskar han bland annat om D-vitamin. Foto: Jonas Hansson.

ST-läkaren Viktor Oskarsson har sin arbetsplats på Medicin- och rehabiliteringskliniken vid Piteå sjukhus, men parallellt med det forskar han.

Under 2020 har han tilldelats sex veckors forskningstid från Region Norrbotten, tid som han huvudsakligen kommer att ägna åt sin D-vitaminstudie.

– Annars har mitt huvudsakliga fokus varit akut pankreatit, det vill säga bukspottkörtelinflammation, där jag har haft Karolinska institutet som bas för min forskning, säger Viktor Oskarsson, som är utbildad epidemiolog och 2016 disputerade med en avhandling om sambandet mellan kost och akut pankreatit.

Hjärtsjukdom och stroke

Intresset för D-vitamin kommer sig av att han 2018 handledde en student på läkarutbildningen vid Sunderby sjukhus i Luleå i samband med ett examensarbete om just detta vitamin, som har stor betydelse för kroppen eftersom det bland annat reglerar kalkbalansen i skelett och tänder.

Efter det har Viktor Oskarsson fortsatt forska på egen hand på området, med nära koppling till MONICA-studien och BiomarCaRE-konsortiet (se faktaruta nedan).

– Det finns flera studier som har rapporterat om ett samband mellan vitamin D-status och hjärtsjukdom, stroke, diabetes och till och med dödlighet. Därför är det intressant att se närmare på vad vi får i oss, säger Viktor Oskarsson.

Omvänd nord-syd-gradient

I Sverige sker tillförseln inte lika mycket via solexponering som söderut. Därför berikar vi kosten med D-vitamin, framför allt mejerivaror och dessutom i utökad omfattning sedan 2018.

Många tar också kosttillskott med vitamin D, något Viktor Oskarsson personligen är tveksam till om det gör så mycket mer än tillfälligt höjer vitaminhalten i blodet.

Det han just nu ska forska närmare om baseras på att ett antal mindre forskningsrapporter pekar på att det kan finnas en så kallad omvänd nord-syd-gradient mellan latitud och vitamin D-status.

– Det kan vara så att vi får i oss mer D-vitamin än de som bor i sydeuropa – trots att vi inte har samma solexponering, säger Viktor Oskarsson, som under 2020 ska studera D-status i blodprover från norra Sverige tagna vid sju tillfällen under 28 års tid i MONICA-studien, men också blodprover från fem andra länder som analyserats i BiomarCaRe-laboratoriet i Hamburg.

80 000 blodprover

Förutom Sverige ingår Finland, Spanien, Italien, Tyskland och Skottland i underlaget och sammanlagt finns uppåt 80 000 blodprover lagrade, vilket kommer att göra det till den största studien i sitt slag.

Utöver den forskningstid Viktor Oskarsson har tilldelats av Region Norrbotten har han nyligen tilldelas 90 000 kronor från Piteå Älvdals Sjukhus Stiftelse (se nedan) för dessa studier, vilket gör att han kan frigöra ännu mer forskningstid.

– Det känns förstås smickrande att få ett sådant stipendium, säger han och tillägger att han är helt övertygad om att det internationella intresset för det han kommer fram till kommer att vara stort.

Viktor Oskarsson
Mindre forskningsrapporter pekar på att det kan finnas en så kallad omvänd nord-syd-gradient mellan latitud och vitamin D-status, konstaterar Viktor Oskarsson, som nu ska syna detta. Foto: Jonas Hansson.


MONICA-projektet

MONICA (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease) är ett forskningsprojekt som grundlades av Världshälsoorganisationen (WHO). Sedan det internationella projektet avslutades har det fortsatt i Sverige i samarbete mellan Region Norrbotten, Region Västerbotten och Umeå universitet. Syftet var ursprungligen att kartlägga hjärt- och kärlsjukdomar, men de blodprover som samlats in från befolkningen används idag även till en rad andra forskningsprojekt.

MONICA ingår i sin tur i BiomarCaRE-konsortiet (The Biomarker for Cardiovascular Risk Assessment across Europe).

Piteå Älvdals Sjukhus Stiftelse

Stiftelsen bildades 2000 genom medel som donerats av Ragnar Wiksten. Ändamålet är att stödja forskning, undervisning och utbildning vid Piteå sjukhus. 2019 års utdelning av medel, som blir den sista, tillfaller förutom Viktor Oskarsson följande mottagare:

  • Jessica Wennberg och Anna Isaksson, hjärtsviktsmottagningen på Piteå sjukhus, som får 50 000 kronor för test av ett nytt arbetssätt gällande tidigare insatser vid hjärtsviktsvård.
  • Madelene Josbrant och Sandra Lundman Vikberg, behandlingsenheten på Piteå sjukhus, med 20 000 kronor för att ha deltagit med sin masteruppsats om cytostatikaexponering i vårdmiljö på ESMO Congress i Barcelona.
  • Medicin- och rehabiliteringsklinikens etikombudsråd, Piteå sjukhus, med 7 000 kronor för sitt förebyggande etiska arbete mot kränkande särbehandling.

8 april 2020
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering