Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Folktandvården är rustad att möta patienter som utsatts för våld i nära relation

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Tandläkare Jeanette Kero och tandsköterska Camilla Sörvåg på Örnäsets folktandvård i Luleå har blivit mer förberedda att fråga om våld i nära relationer sedan de tillsammans med 500 kollegor har utbildats i ämnet.

Folktandvården - våld i nära relation
Jeanette Kero, tandläkare, och Camilla Sörvåg, tandsköterska, har fått utbildning om våld i nära relationer. Foto: Simon Eliasson.

Hösten 2019 höll Charlotte Hansson, verksamhetsutvecklare i division Folktandvård, och Moa Lygren, folkhälsostrateg hos Region Norrbotten, en utbildning i att våga fråga om våld i nära relationer.

- Totalt har vi utbildat 500 anställda inom folktandvården i hela Norrbotten, berättar Charlotte Hansson.

Bakgrunden är att tandvårdspersonal enligt Socialstyrelsens föreskrifter har ett ansvar att identifiera våldsutsatta vuxna och barn och i samverkan med andra erbjuda stöd, vård och hjälp. Det innebär att personalen ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet.

Psykolog vid behov

Frågan om våld i nära relation ska ställas och också dokumenteras. Om personen svarar ja på frågan ska man alltid ta reda på om det finns barn i familjen. I sådana fall ska en orosanmälan göras till socialtjänsten.

Jeanette Kero och Camilla Sörvåg arbetar med medicinsk tandvård och tar hand om patienter som har extra behov. Det kan bero på demens, psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller ren och skär tandläkarskräck.

- Vid behov samarbetar vi med en psykolog, säger Jeanette Kero.

Folktandvården - våld i nära relation
Moa Lygren, folkhälsostrateg, och Charlotte Hansson, verksamhetsutvecklare i division Folktandvård, hos Region Norrbotten. Foto: Simon Eliasson.

Sexuella övergrepp

Genom åren har de mött kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relationer.

- Ibland när någon är väldigt tandvårdsrädd beror det på att de har upplevt till exempel ett sexuellt övergrepp. De står inte ut med att känna sig fast i tandläkarstolen och att någon står över dem. Det kan också vara känsligt att röra i deras mun, säger Camilla Sörvåg.

Ta sig tid att lyssna

När hon och Jeanette Kero haft en misstanke om våld i nära relation har de ställt frågan. Det är sällan patienten har berättat om vad hon har varit utsatt för vid första besöket, men vid andra och tredje mötet kan berättelserna komma. Då gäller det att ta sig tid att lyssna och bekräfta hennes upplevelser.

De överlämnar informationsbroschyrer och telefonnummer till kvinnofridslinjen, socialtjänsten och polisen.

Räcker med misstanke

Efter att ha gått utbildningen i samband med en planeringsdag i höstas känner sig både hon och Camilla Sörvåg mer förberedda att våga ställa frågan och även att anmäla.

- Vi behöver ju inte veta att vår misstanke stämmer. Det räcker med att vi har en misstanke, så får socialtjänsten utreda hur det verkligen förhåller sig. Nu känner jag mer att det är min skyldighet att ingripa om något känns fel, påpekar Camilla Sörvåg.

Folktandvården - våld i nära relation
"Ibland när någon är väldigt tandvårdsrädd så beror det på att de har upplevt till exempel ett sexuellt övergrepp", säger Camilla Sörvåg, här tillsammans med kollegan Jeanette Kero. Foto: Simon Eliasson.

Närmar sig frågan försiktigt

När de träffar patienterna för första gången så gör de en allmän anamnes med frågor om hälsotillstånd. De närmar sig frågan om våld i nära relation försiktigt och säger att de ställer den rent rutinmässigt till alla patienter. Men det kan också hända att de ställer frågan på indikation. Det kan röra sig om tandskador, blåmärken på halsen, kronisk smärtproblematik, irritabilitet, depression och ångest eller att anhörigas förklaringar och reaktioner inte stämmer överens med skadorna.

- Vi inom tandvården möter ju patienter för regelbundna kontroller. Då kan vi upptäcka saker som inte hälso- och sjukvården gör som mer tar hand om patienterna i ett akut skede, säger Camilla Sörvåg.

Uppmanar till polisanmälan

Hon och Jeanette Kero uppmanar alltid att polisanmäla och ta kontakt med kvinnojouren. Hittills har de däremot aldrig kommit i kontakt med hedersrelaterat våld.

- Men det känns som att vi nu över huvud taget är mer rustade att möta de här patienterna, avslutar Jeanette Kero.

5 februari 2020
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering