Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Hälsosamtalet – en knuff i rätt riktning

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Sjuksköterskan Annelie Eklöw på Jokkmokks hälsocentral har undersökt hur människor i glesbygd upplever sin hälsa och beskriver sina levnadsvanor. "Inaktivitet och alkoholvanor var de främsta orsakerna till ohälsosam livsstil. Hälsosamtalet är ett sätt att stödja personer att göra en förändring", säger hon.

Sjuksköterskan Annelie Eklöw på Jokkmokks hälsocentral
Sjuksköterskan Annelie Eklöw har tittat närmare på hur vuxna personer i en landsbygdskommun mår och vad de har för levnadsvanor. Foto: Ulrika Englund.

För några år sedan vidareutbildade sig distriktssköterskan Annelie Eklöw till avancerad klinisk sjuksköterska, AKS. Masterprogrammet i omvårdnad vid Umeå universitet avslutades med ett vetenskapligt examensarbete på 15 högskolepoäng.

– Jag valde att jämföra stress, hälsa och levnadsvanor mellan två grupper av vuxna, boende i en glest befolkad landsbygdskommun, säger hon.

Goda resultat

I uppsatsen, som blev klar hösten 2019, har Annelie Eklöw gjort en kvantitativ tvärsnittsstudie. Hon har utgått från avidentifierad data inhämtade vid 376 hälsosamtal mellan 2016 och 2018 i en mindre kommun i Norrbotten.

– Det finns forskning som visar att hälsosamtal i primärvården ger goda resultat i fråga om förändrade levnadsvanor. Däremot hittade jag inga studier om hur människor i glesbygd själva skattar sin hälsa. Det var det som låg bakom mitt val av ämne, säger hon.

Sjuksköterskan Annelie Eklöw på Jokkmokks hälsocentral
”Det som överraskade mest i studien var den höga förekomsten av stillasittande, övervikt och bukfetma”, säger Annelie Eklöw, sjuksköterska vid Jokkmokks hälsocentral. Foto: Ulrika Englund.

Motiverande samtal

I Norrbotten finns ett politiskt beslut att hälsosamtal ska erbjudas alla 40-, 50- och 60-åringar på den hälsocentral där de är listade. Samtalen utförs av utbildad hälso- och sjukvårdspersonal, främst sjuksköterskor, med hjälp av den pedagogiska metoden Motiverande samtal, MI.

– Tidigare bjöds även 30-åringarna in, men från januari i år är det enbart 40-, 50- och 60-åringarna som kallas. En förbättring är däremot att vi numera tar blodprov på samtliga tre åldersgrupper, för undersökning av bland annat blodfetter och långtidssocker.

Ett frö till förändring

Under hälsosamtalet kontrolleras även blodtryck, kolesterolvärde, midjemått och BMI (body mass index). Dessutom besvarar deltagarna ett frågeformulär om bland annat kost, tobak, alkohol, stress och fysisk aktivitet.

För Annelie Eklöw är hälsosamtal en hjärtefråga.

– Jag har under årens lopp fått många bevis på att människor kan bli hjälpta av att resonera om sina levnadsvanor med oss på hälsocentralen. Genom att samtala om deras hälsa kan vi så ett frö till förändring.

Små förändringar

Det handlar inte om att få individer att gå från att vara fysiskt inaktiva till att bli elitmotionärer.

– Men kanske kan vi inspirera någon att börja promenera till jobbet eller gå ut och gå under lunchen. Att i butiken titta efter den gröna nyckelhålssymbolen och välja ett grövre bröd i stället den vanliga vita formfranskan. Att stå upp och jobba, välja magrare mejerivaror och äta en frukt varje dag. Det är små förändringar som på sikt kan göra stor skillnad, säger hon.

Sjuksköterskan Annelie Eklöw på Jokkmokks hälsocentral
”Hälsosamtalet kan fungera som en väckarklocka. Genom att göra mer hälsosamma val minskar risken att drabbas av framtida sjukdom”, säger Annelie Eklöw. Foto: Ulrika Englund.

Många intresserade

Anneli Eklöw tillägger att det finns en seglivad uppfattning om att det enbart är ”de redan frälsta” som tar sig tid för att komma på ett hälsosamtal. Det stämmer inte, varken utifrån hennes egna erfarenheter som sjuksköterska eller det hon såg under arbetet med uppsatsen.

– Vad gäller det urval jag utgick från gick inbjudan ut till 734 personer. Av dem deltog 376 i ett hälsosamtal, vilket är mer än hälften. Få av dem hade perfekta värden, exempelvis vad gäller midjemått och BMI.

Alkoholvanor

I examensarbetet jämför Annelie Eklöw data mellan två åldersgrupper. Den ena gruppen bestod av 133 deltagare som fyllt 30 eller 40 år och den andra av 243 deltagare som fyllt 50 eller 60 år.

Av resultatet framgår att inaktivitet och alkoholvanor var de främsta orsakerna till ohälsosamma levnadsvanor i båda grupperna.

– Där har vi som arbetar med hälsosamtal en viktig uppgift. Det finns god evidens för att preventiva insatser fungerar.

Ingen vardagsmotion

En del av deltagarna hade ingen vardagsmotion alls i sitt liv.

– Av 30- och 40-åringarna var det 6 procent som valt det svarsalternativet, medan 3,7 procent av 50- och 60-åringarna svarade så. Det var oväntat många, säger hon.

Vad gäller svarsalternativet ”ingen träning alls” valdes det av 45,1 procent av 30- och 40-åringarna. Bland 50- och 60-åringarna var det ännu fler, 51 procent, som rapporterade att de aldrig tränade.

Stillasittande och stress

Till det ska läggas att många, drygt en tredjedel av deltagarna, uppgav att de satt stilla mer än åtta timmar per dag. Stress förekom i båda åldersgrupperna.

– Det som överraskade mest i studien var den höga förekomsten av stillasittande, övervikt och bukfetma, berättar Annelie Eklöw.

Till det positiva hör att hälsan ändå skattades som god eller någorlunda god bland många av deltagarna i de båda grupperna. En hög andel upplevde dessutom att de själva kunde påverka sin hälsa, 75,2 procent bland 30- och 40-åringarna och 77,8 procent bland 50- och 60-åringarna.

– Med hälsosamtal och andra preventiva insatser kan vården stötta individer till goda levnadsvanor. Det i sin tur minskar risken för bland annat kroniska sjukdomar.


Anneli Eklöw berättar i denna video för norrbottningarna vad hälsosamtalet innebär. Produktion: Erik Pexer.


Fakta Hälsosamtal

  • Hälsosamtalet är en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärd riktad till befolkningen. Huvudsyftet är att minska insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom.
  • Primärvården i Norrbotten har sedan 2014 erbjudit hälsosamtal till 30-, 40-, 50- och 60-åringar.
  • Sedan 1 januari 2020 får inte längre de som fyller 30 år en inbjudan. Uppdraget med fyra åldersgrupper har varit stort för hälsocentralerna och förhoppningen är att fler i de övriga åldersgrupperna i stället ska få möjlighet.
  • Under 2019 genomfördes 2 311 hälsosamtal i Norrbotten, vilket motsvarar 19 procent av länets 30-, 40-, 50- och 60-åringar.
  • Målet för 2020 är att minst 30 procent av 40-, 50- och 60-åringarna ska ha gjort ett hälsosamtal. Så många som möjligt, helst 100 procent, ska ha fått en inbjudan. På grund av coronapandemin blir dock målet svårt att uppnå. Flera hälsocentraler erbjuder åter hälsosamtal, men hur arbetet fortgår beror på smittspridningsläget.

Källa: Margareta Eriksson, folkhälsostrateg, Region Norrbotten.

20 oktober 2020
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering