Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Här får 90 procent av de unga hjälp att hantera sin psykiska ohälsa

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Det vacuum som funnits för norrbottniska barn och ungdomar mellan 6 och 17 år med psykisk ohälsa har nu fyllts. Detta tack vare den nya barn- och ungdomshälsomottagningen, där verksamhetschef Annika Selberg Lundberg är mycket imponerad över resultaten så här långt.

Norrbottens nya barn- och ungdomshälsomottagning

Linda-Mari Nordsvan, psykolog, och Annika Selberg Lundberg, verksamhetschef, på Region Norrbottens nya barn- och ungdomshälsomottagning. Här har de slagit sig ned i lekhörnan för de mindre barnen i sina lokaler på Björkskatans hälsocentral i Luleå. Foto: Jonas Hansson.

I nuläget arbetar elva psykologer på Region Norrbottens länsenhet Föräldra- och barnhälsan. Sex av dem på mödra- och barnhälsovården och fem på den nystartade barn- och ungdomshälsan.

– Vi har verksamhet i Luleå, Boden och Piteå, men eftersom vi ska vara en resurs för hela länet har vi räknat med att vi skulle behöva vara minst 16 psykologer på sikt, varav hälften ska anställas innan 2019 års slut, säger verksamhetschef Annika Selberg Lundberg.

Hon är inte orolig över rekryteringssvårigheter.

– Nej psykologer som söker sig till barn- och ungdomshälsan känner sig uppskattade och får väldigt positiv feedback. Vi hade till exempel en pappa nyligen som tyckte att samtalen hos oss hade varit ”fantastiska” och familjen var ”jättetacksam”.

Komplement till elevhälsan

Barn- och ungdomshälsan startade 2017, först som ett projekt men sedan hösten 2018 – redan innan projekttiden var över – är det en permanentad verksamhet. Innan dess har regionens stöd för barn upp till och med fem år med psykisk ohälsa funnits inom mödra- och barnhälsovården. Från sex års ålder har de hänvisats till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, vid svårare psykisk ohälsa, och till hälsocentralerna vid lättare och medelsvår psykisk ohälsa.

– Nu finns vi som en resurs för hälsocentralerna, vilket innebär att det vacuum som funnits för barn med lättare och medelsvår psykisk ohälsa har fyllts, säger psykolog Linda-Mari Nordsvan, som är sektionsledare för den nya verksamheten.

Norrbottens nya barn- och ungdomshälsomottagning
” Vi får cirka 35-40 remisser varje månad och hanterar det utan väntetid”, säger verksamhetschef Annika Selberg Lundberg och psykolog Linda-Mari Nordsvan. Foto: Jonas Hansson.

Lindrig och medelsvår psykisk ohälsa ökar

Verksamheten bygger på de riktlinjer som tagits fram av SKL, Sveriges kommuner och landsting, för första linjens vård av barn och unga med psykisk ohälsa. Det är också SKL som står för huvuddelen av finansieringen.

Linda-Mari Nordsvan konstaterar att det finns belagt att den lindriga och måttliga psykiska ohälsan har ökat både hos vuxna och barn på senare år. När det gäller BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, har den inte bara i Norrbotten utan över hela landet märkt av detta och fått göra vissa avgränsningar i sitt stöd, där tillstånd som kräver mer specialiserad vård har prioriterats.

Stort inflöde av patienter

I den nya organisationen, som är i en uppbyggnadsfas, kan hälsocentralerna remittera vidare till barn- och ungdomshälsan.

– Sedan vi startade har det varit ett stort inflöde av patienter. Vi får cirka 35-40 remisser varje månad och hanterar det utan väntetid, säger Annika Selberg Lundberg

– Ungefär 90 procent jobbar vi färdigt med och resterande tio procent remitterar vi vidare till BUP, säger Linda-Mari Nordsvan, som också konstaterar att det råder en övervikt av flickor inom åldersspannet 13-16 år.

Hon berättar vidare att barn- och ungdomshälsan till skillnad mot ungdomsmottagningarna ser det som viktigt att föräldrarna är med på samtalen, även om undantag görs.

Samma fördelning som för vuxna

Den vanligaste orsaken till remisserna är ångestproblematik i olika former, exempelvis kopplat till social fobi.

I andra hand kommer nedstämdhet och därefter neuropsykologiska funktionsnedsättningar.

– Det är samma fördelning som för vuxna patienter, säger Annika Selberg Lundberg och tillägger entusiastiskt:

– Som verksamhetschef måste jag konstatera att det är imponerande att vi i stort sett utan väntetider sedan remissen har inkommit från hälsocentralen lyckas hjälpa 90 procent av barnen och ungdomarna på i snitt fem samtal.

Viktigt att ta i tu med problem snabbt

Ofta har problemen samband med att det är jobbigt i skolan med exempelvis mobbning, koncentrationssvårigheter, stress över att bli vuxen och inlärningssvårigheter. Därför har barn- och ungdomshälsans psykologer också kontakt med skolan.

Behandlingarna sker individuellt, men planer finns på att jobbat mer med gruppterapi framöver.

Linda-Mari Nordsvan berättar att det är viktigt att ta i tu med de problem som finns snabbt.

– Att vi försöker lösa problem på kort tid gör att vi har ett konstant in- och utflöde. Skulle det vara någon som behöver återkomma kan de ringa direkt till sin behandlare för att boka en ny tid.

10 juni 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering