Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Jokkmokks hälsocentral arbetar aktivt med samisk hälsa

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

På Jokkmokks hälsocentral tar personalen regelbundet emot samiska patienter. Förutom två läkare, två distriktssköterskor och en barnmorska med samisk bakgrund har också flera andra av de anställda samisk kultur- och språkkompetens.

 Jokkmokks hälsocentral
På Jokkmokks hälsocentral arbetar personalen aktivt med vård till samiska patienter. Längst fram verksamhetschef Lena Stenman och bakom henne från vänster: Laila Rassa, distriktssköterska, Eleonor Blind, ST-läkare, Risten Utsi, distriktsläkare, och Gudrun Spiik, distriktssköterska. Foto: Jonas Hansson.

Några av de anställda på hälsocentralen är också med i Region Norrbottens samiska personalnätverk, som arbetar aktivt med att lyfta fram kunskap om samisk hälsa och kultur.

Dessutom deltar hälsocentralen som en aktiv part i forskningsprojektet Haldi, som bedrivs av forskare vid Umeå universitet. Där undersöks hälso- och levnadsförhållanden för den samiska befolkningen i de nordligaste länen. Det görs också jämförelser med en liknande studie i Norge.

Mer synliggjort

ST-läkare Eleonor Blind konstaterar att Jokkmokks hälsocentral har lång erfarenhet av att ta emot samiska patienter, men att arbetet blivit mer strukturerat på senare år i takt med att kunskap och förståelse ökat inom vården.

– Det ligger också i linje med att vi vill jobba mer personcentrerat, oavsett vilka patienter det handlar om, säger hon.

Tillsammans med distriktsläkare Risten Utsi hör hon själv till den samiska befolkningen och båda konstaterar att samisk hälsa har blivit mer synliggjort på senare år.

– De samiska patienterna har inte efterfrågat någon särskild vård utan har varit vana att anpassa sig, säger Risten Utsi.

Samisktalande personal

I dag försöker Jokkmokks hälsocentral i möjligaste mån erbjuda sina samiska patienter kontakt med samisktalande personal.

– De är jätteglada över att kunna prata sitt eget språk och att det är vårdpersonal som vet vad det innebär att jobba ute i renskogen, säger distriktssköterska Gudrun Spiik.

Både patienter och personal har nu börjat våga prata om tidigare tabubelagda ämnen.

– När patienterna känner sig trygga i vårdmötet vågar de öppna upp sig mer och vi får en bättre dialog. Det gör också att vi kan hjälpa dem bättre, säger verksamhetschef Lena Stenman.

Anpassa sig efter rennäringen

Det kan exempelvis handla om att det är svårt att missa kalvmärkningen trots att man drabbats av sjukdom.

– Det finns vissa krav som rennäringen medför som gör det svårt att sjukskriva sig just då, men då försöker vi hitta andra lösningar, säger Lena Stenman.

– Vi får också anpassa inbjudningar till årsbesök efter rennäringens årscykel, säger distriktssköterska Laila Rassa.

Jokkmokks hälsocentral har i dag inte några köer.

– Vi har ett bra flöde för patienterna. Dessutom är personalen är uppdelad i fyra lag, som får en närmare kontakt med just sina patienter, säger Eleonor Blind.

Jokkmokks hälsocentral
Personcentrerad vård är viktigt för hälsocentralen i Jokkmokk, som nu utreds som möjligt kompetenscentrum i Norrbotten för samisk hälsa. Från vänster: Risten Utsi, Gudrun Spiik, Lena Stenman, Eleonor Blind och Laila Rassa. Foto: Jonas Hansson.

Planer på en länsresursenhet

Det händer att de samiska patienterna remitteras till SANKS (Samisk nasjonal kompetansetjeneste) i nordnorge för utredning och kartläggning. SANKS beskrivs av personalen på Jokkmokks hälsocentral som en förbild när det gäller arbetet med samiska patienter.

Också på den svenska sidan finns planer på att förbättra arbetet med samisk hälsa. Region Norrbottens regionfullmäktige tog ifjol ett inriktningsbeslut om att skapa en samisk resursenhet i Norrbotten. I beslutet framgick att möjligheten att skapa en sådan enhet vid Jokkmokks hälsocentral skulle utredas.

– Vi har haft flera medborgardialoger kring hur det skulle kunna utformas, sedan är det inte säkert att det blir i Jokkmokk i slutändan, men vi välkomnar om politiken skulle ta ett sådant beslut, säger Lena Stenman.

Vård på flera språk

På Jokkmokks hälsocentral är personalen glad över att arbetet med samiska patienter utvecklas och förbättras.

– Vi träffar ju så gott som dagligen samiska patienter. Det som också är roligt är att vi har kollegor med olika ursprung. Läkarna kommer exempelvis från Colombia, Kenya, Venezuela, Danmark, Sápmi … och Småland. Vi kan därför erbjuda patienterna vård på inte bara samiska utan även swahili, ryska, spanska och flera andra språk, säger de.

13 augusti 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering