Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Livsgnista är en livsviktig faktor för mycket gamla människor

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

För personer som är 85 år eller äldre har stark livsgnista en skyddande effekt mot depression och leder till färre dödsfall under en femårsperiod. Detta visar ny forskning som studerat faktorer av betydelse för gott åldrande bland mycket gamla människor och som presenteras i en avhandling vid Umeå universitet.

Över 20 procent av mycket gamla personer har någon gång drabbats av en stroke och har även generellt sett en svagare livsgnista. Bland dem som haft en stroke var depression, nedsatt hörsel eller kärlkramp i hjärtat viktiga faktorer kopplade till svag livsgnista.

Johan Nicklasson
Johan Niklasson försvarade sin avhandling med engelsk titel "Morale in very old people with focus on stroke, depression and survival" och svensk titel "Livsgnista hos mycket gamla människor med fokus på stroke, depression och överlevnad".

– Livsgnista hos mycket gamla människor kan påverkas av en allvarlig livshändelse, som exempelvis en stroke. Samtidigt visar forskning att en stark livsgnista kan vara hälsobefrämjande i sig självt. Om det går att stärka en svag livsgnista, får framtida forskning utvisa, säger Johan Niklasson, som doktorerade vid Umeå universitet och är överläkare på Sunderby sjukhus i Luleå.

De allra äldsta är en åldersgrupp som ökar påtagligt i storlek. Idag är 5 procent av Sveriges befolkning 80 år eller äldre men år 2060 väntas de utgöra 12 procent av Sveriges befolkning. Trots detta är de allra äldstas välbefinnande ett i hög grad outforskat område.

Forskningsavhandlingen är en del av studien Umeå 85+/GERDA (GErontologisk Regional DAtabas) som undersöker 85-åringar, 90-åringar och de 95 år eller äldre, som är bosatta i Umeå, fem kommuner i Västerbottens inland samt i Vasa och Korsholm i finska Österbotten.

Avhandlingen fokuserar på livsgnista, ett begrepp som är en översättning av det engelska ordet "morale" och vars synonymer är geist, sisu eller framtidstro. I avhandlingen testades den svenska översättningen av den skala som används internationellt för att mäta livsgnista. Skalan, som har 17 ja/nej frågor, visade sig fungera bra på mycket gamla individer och en hög andel av de äldre klarade av att besvara den.

Johan Niklasson, som är uppvuxen i Umeå, arbetar som överläkare vid kompetenscentrum för internmedicin och geriatrik vid Sunderby sjukhus i Luleå.

8 december 2015
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering