Med mångmiljonstöd från bland annat IKEA:s Kampradsstiftelse forskar Maria Larsson Lund i hur man kan erbjuda digital rehabilitering via 1177.se. I ett första skede är det patienter som haft en stroke som får stöd att utveckla strategier för att hantera sin vardag. Framöver finns planer att ta fram liknande rehabiliteringsprogram också för andra sjukdomar.
Maria Larsson Lund är professor i arbetsterapi på Luleå tekniska universitet, och har tidigare arbetat som arbetsterapeut i Boden och Luleå för Norrbottens läns landsting. Foto: Jonas Hansson.
I projektet ”Mot ett aktivare liv, enklare tillgång till rehabilitering genom ett integrerat webbprogram” har Maria Larsson Lund och hennes team tagit fram ett rehabiliteringsprogram för personer som drabbats av stroke. Arbetet sker i samarbete med Centrum för paramedicin vid Sunderby sjukhus i Luleå, öppenvården på Kalix sjukhus samt Lunds universitet.
– Jag har tillsammans med mina kollegor forskat kring strokepatienter och deras behov tidigare så det här är en förlängning av det arbetet, säger hon.
Motsvarar inte behoven
Nationella uppföljningar visar att vården av strokepatienter är väl utbyggd i det första akuta skedet, men i det senare skedet är det inte alls lika bra och motsvarar sällan de behov som finns, konstaterar Maria Larsson Lund.
– För det mesta erbjuds patienterna fortsatt rehabilitering i begränsad omfattning. Det ger ofta otillräckligt stöd i den förändringsprocess de behöver gå igenom för att återskapa ett aktivt liv under nya förutsättningar, säger hon.
Loggar in på 1177
I tidigare forskning har hon tittat mycket på vad patienterna som drabbats av en stroke tycker är viktigt efteråt och vad som hindrar dem.
Med det som grund har rehabiliteringsprogrammet för webben tagits fram och de patienter som ingår i projektet loggar in via 1177.se efter att ha blivit tilldelat rehabiliteringsprogrammet av sin arbetsterapeut.
– Vi har ett 40-tal personer som planeras ingå i testet under det år programmet prövas. Sedan blir det uppföljning ytterligare ett år innan slutrapport, berättar Maria Larsson Lund.
Skärmdumpar på hur det webbaserade programmet ser ut i mobilen.
Omvänt klassrum
Webbprogrammet består av åtta moduler och i dem ingår både korta filmer och uppgifter att utföra.
– Det som är lite speciellt är att vi använder så kallat ”omvänt klassrum” som metod. Det gör att personalens arbete effektiviseras – och att deras kompetens kan nyttjas främst till att stödja personen i förändringsarbetet med att utveckla strategier för ett aktivt vardagsliv.
Maria Larsson Lund fortsätter:
– Om man inte jobbar med webbprogrammet själv bidrar det inte heller till någon förändring, men vi har byggt in stöd för hur man tar sig över de trösklar som kan uppstå. Det är också viktigt att man får stöd utifrån sitt individuella behov, på ett personcentrerat sätt.
Ett aktivt liv
Uppgifterna kan exempelvis handla om att fundera på eller reflektera över vad man gör i sin vardag, vad man gör ensam och vad man gör tillsammans med andra och vilken tid man lägger ned på olika aktiviteter. Dessutom finns tips på hur man kan förändra i sin vardag för att må bättre
– Vi vill hjälpa till att skapa redskap för att förändra vardagen och få ett så aktivt liv som möjligt och få ihop livspusslet. Många studier visar på att patienter tycker att livet inte blev lika bra efter stroken som innan, men det går att hitta nya sätt.
Rehabiliteringsprogrammet är integrerat i 1177.se, där patienterna loggar in, konstaterar Maria Larsson Lund. Foto: Jonas Hansson.
Stöd även till vården
När alla modulerna har gåtts igenom hålls uppföljning med arbetsterapeuten antingen på plats eller digitalt. Därefter görs en aktivitetsplan med mål, delmål och åtgärder utifrån de förändringar som personen vill genomföra i sitt vardagsliv.
Maria Larsson Lund ser det webbaserade programmet som ett sätt att stötta både patienterna och vården, som får mer resurser över till rehabilitering.
– Att man kan använda 1177 till digital vård och rehabilitering är också spännande. Det görs sedan tidigare inom bland annat KBT, men jag tror det är något som kommer mer och mer. Att det är en etablerad plattform underlättar. Man slipper lansera ännu en app, säger hon.
Personlig erfarenhet
Programmet går att anpassa för behandling av andra sjukdomar och tanken är att bland annat pröva rehabiliteringsprogrammet för personer med neurologiska sjukdomar.
För de arbetsterapeuter som ska jobba med programmet har även ett utbildningsprogram tagits fram med filmer och workshops och råd kring hur man ska vägleda patienterna.
Maria Larsson Lund konstaterar att en drivkraft är att göra det bättre för människor som drabbats av stroke och andra sjukdomar, men också att stötta de verksamheter och den personal som jobbar med dessa patientgrupper.
Hon har också erfarenhet av stroke på det personliga planet.
– Min pappa har haft en stroke …
Otroligt glad
Som nämndes inledningsvis har forskningsprojektet fått stöd från Familjen Kamprads stiftelse
– De har gått in med 4,5 miljoner kronor. Jag blev chockad och otroligt glad när det beskedet kom,
Andra finansiärer är STROKE-riksförbundet, stiftelsen Strokeforskning i Norrland och Sveriges arbetsterapeuter.
Maria Larsson Lund arbetar också med ett annat projekt med koppling till Region Norrbotten. Det handlar om hur den ökade digitaliseringen i samhället ställer krav på att skapa hjärnvänliga arbetsplatser för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. I det forskningsprojektet samarbetar hon med bland annat kompetenscentrum för rehabilitering och rehabiliteringsmedicin på Sunderby sjukhus.
En drivkraft för Maria Larsson Lund är att göra det bättre för människor som drabbats av stroke och andra sjukdomar, men också att stötta de personer som jobbar med dessa patientgrupper. Foto: Jonas Hansson.