Varför dröjer det längre för samer att söka vård och vilket bemötande får de i vården? Det är några av de frågor som diskuteras när ST-läkare i Norrbotten utbildas i samisk hälsa och kulturförståelse.
Ett 20-tal ST-läkare sitter i den stora föreläsningssalen på Sunderby folkhögskola utanför Luleå. De är här för att utbildas i ”samisk hälsa och kulturförståelse”.
– Vi kommer bland annat att prata en del om varför samer inte söker vård i samma utsträckning som ”gemene man”, säger Inga Kuoljok som kommit dit från Jokkmokk.
Hon håller i utbildningen tillsammans med sin kollega Risten Utsi. De jobbar båda på det samiska resurscentret och är dessutom så kallade länskoordinatorer i Norrbotten.
– Tanken är inte att deltagarna idag ska bli några experter, men förhoppningsvis får de ett hum om hur det kan vara att vara same i vården, fortsätter Inga.
Risten Utsi och Inga Kuoljok kommer från samiska resurscentret i Jokkmokk.
Hon berättar att det ofta dröjer längre för en same att söka vård. Vad det beror på kan ha flera olika anledningar. Men att vården måste skapa sig en bättre förståelse för den samiska kulturen tycker hon är uppenbart.
– Det har visat sig att samer ofta går lite längre med sina besvär och det beror ju uppenbarligen på någonting. Då tänker jag att vi inom vården har ett ansvar att ändra vårt bemötande.
Risten Utsi håller med:
– Därför känns den här utbildningen jätteviktig eftersom det handlar om ST-läkare som snart är färdiga specialister. De ska ut och möta folk, då är det jättebra att ha kunskap om hur man bemöter folk från olika kulturer på ett bra sätt. På så sätt kan man undvika onödiga konflikter och missförstånd.
Vill förstå
Det var 2021 som Region Norrbotten som första region i landet införde ”samisk hälsa och kulturförståelse” som en obligatorisk del i ST-läkarnas utbildning.
Maja Zingmark och Johanna Ingemarsson är två av ST-läkarna som är på plats den här dagen.
– Jag vill förstå hur det funkar för samer inom vården och vad man som läkare ska tänka på, säger Maja som kommer från Pajala och jobbar i Sunderbyn.
– Eftersom jag är uppväxt i Pajala så har jag ändå haft mycket kontakt med samer, men jag har nog ändå inte tänkt så mycket på hur det kan vara i vårdsituationer. Det är ju inte alltid man märker, eller får veta, om en person har samisk bakgrund.
Johanna Ingemarsson och Maja Zingmark är ST-läkare.
Vissa fördomar
Johanna däremot, kommer från Ulricehamn i södra Sverige. Hon känner att hon har mycket att lära om den samiska hälsan och kulturen.
– I skolan pratade vi mest om det där lite fördomsaktiga om samer. Vilka kläder de har, att de jojkar och har renar. Det känns jätteviktigt att få lära sig mer och få ett nytt perspektiv, säger hon.
Att det finns vissa fördomar gentemot samer kan vara ett problem inom vården, det menar Inga Kuoljok.
– Många tror kanske att alla samer är renskötare, men så är det ju inte. Det kan också upplevas lite exotiskt med den samiska kulturen. Därför tänker jag att den här kursen ska så ett litet frö. Man kanske inte blir expert på samisk kultur, men man kan i alla fall säga till patienten att man kan litegrann men gärna lär sig mer.
Text och foto: Moa Höjer