Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Sämre strokevård på sjukhus med hög beläggning

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Färre strokepatienter läggs in på strokeenheter när det råder hög beläggningsgrad på sjukhusen. Det konstaterar David Darehed, forskare och läkare på Sunderby sjukhus i Luleå. Han har disputerat på hur sjukhusens organisation för akut omhändertagandet av strokepatienter påverkar vårdkvalitet och utfall.


"Jag gillar stroke och hjärnan", säger David Darehed, läkare och forskare i Luleå och Gällivare, som disputerade i Umeå den 3 april. Foto: Jonas Hansson.

David Darehed är specialist i internmedicin med pågående dubbelspecialisering mot neurologi på Sunderby sjukhus. På eget initiativ har han också mottagning på Gällivare sjukhus, eftersom han själv bor i Tjautjas/Čavččas strax norr om Gällivare.

– Då slipper många av mina patienter långa resor. För mig känns det bra att vi närmar oss patienterna, säger han.

Minnesvärd disputation

Dessutom ägnar han ungefär halva sin arbetstid åt forskning, med koppling till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Nyligen disputerade han i Umeå om organisatoriska faktorers påverkan på svensk strokesjukvård.

– Jag gillar stroke och hjärnan, slår han fast när vi möts på neurologen vid Sunderby sjukhus.

På grund av coronakrisen var bara fem personer på plats vid disputationen och resterande 30-40 personer följde den på länk.

– Lite tråkigt eftersom tanken var att familjen skulle ha följt med, men nu fick vi istället fira när jag kom hem … Det blev om inte annat en minnesvärd disputation som gör att jag för alltid kommer att minnas coronapandemin, säger David Darehed.

Tre slutsatser

David Dareheds avhandling har tre huvudsakliga slutsatser:

1. Andelen patienter med akut stroke som läggs in på en strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset minskar i takt med att sjukhusets beläggningsgrad ökar.

– Ju högre beläggningsgraden på sjukhuset är, desto större blir andelen patienter med akut stroke som istället läggs in på andra avdelningar. Det är olyckligt eftersom personalen på en strokeenhet arbetar tillsammans i team där alla är speciellt kunniga i att behandla just strokepatienter. Hamnar man då på en helt annan avdelning är risken stor att man inte får bästa möjliga strokevård.

Prioriteringslista

Undantag finns dock. På vissa sjukhus läggs patienterna i hög grad in även om det är fullbelagt. Det sjukhus som lyckades lägga in patienterna i störst utsträckning använder sig av en prioriteringslista. Med hjälp av den är de hela tiden beredd att flytta på patienter som är färdigbehandlade på strokeenheten men ändå ligger kvar där, till exempel i väntan på kommunala insatser. Därigenom kan de lättare frigöra platser på strokeenheten om en ny patient med akut stroke kommer till sjukhuset.

– Det är en prioritering som egentligen är ganska lätt att göra. Det tar inte mer än några minuter varje dag och alla sjukhus med en strokeenhet borde se över hur de kan förbättra sina egna lokala rutiner för att öka andelen som läggs in på en strokeenhet som första vårdenhet. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer har det högsta prioritet, säger David Darehed.


David Darehed konstaterar att sjukhusen blivit snabbare på att ge trombolys till strokepatienter, men att varje minut spelar roll och att det går att påskynda det ytterligare. Foto: Jonas Hansson.

"Varje minut spelar roll"

Han fortsätter:

– Vård på en strokeenhet har visat sig minska risken för död eller att hamna på ett särskilt boende samtidigt som det ökar funktionsförmågan efter stroken.

Hans resultat grundar sig på studier av samtliga sjukhus i landets nordligaste respektive sydligaste regioner, Skåne och Norrbotten, men hypotesen är att det ser snarlikt ut på övriga sjukhus i landet.

Han har också tittat på hur det ser ut i hela Sverige, baserat på data från det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, Riksstroke, mellan 2010 och 2017. Där ingår alla sjukhus i landet och utifrån det drar han övriga två huvudslutsatser:

2. Varje minuts fördröjning till trombolys (propplösande behandling) påverkar utfallet negativt.

– En vanlig behandling för patienter med hjärninfarkt är trombolys, som i regel måste ges inom 4,5 timme från symptom. Det har länge varit känt att ju längre det dröjer, desto större är risken för sämre utfall efter stroken, men man har bara kunnat göra uppskattningar av hur utfallen försämras. Det nya är att vi nu har kunnat visa på ett stort antal patienter att varje minuts fördröjning till trombolys ger en ökad risk för död, hjärnblödning och försämrade funktionella utfall, säger David Darehed.

Fast track till röntgen

Mediantiden för att få trombolys från det att patienten kommer in var 38 minuter 2017, jämfört med 65 minuter 2010, något som uppskattas ha sparat uppemot 40 liv årligen. Snabbast är universitetssjukhusen.

Enligt David Darehed bör mediantiden dock gå att pressa ned till åtminstone 30 minuter och ännu hellre ned mot 20 minuter.

– I Norge finns det ett sjukhus som kommit ned till 13 minuter, men där har de tränat hårt. Det är vissa saker som måste hinna göras innan trombolysen sätts in. Därför är det viktigt att varje sjukhus ser över sina rutiner för flödet, bland annat med ett "fast track" till röntgen, att det snabbt görs en anamnes och undersökning samt att man har en bra plan för hur man ger trombolysen. Det finns ett utrymme för kvalitetsförbättring.

3. Vårdkvaliteten skiljer sig åt mellan sjukhusen och beroende på vilken tid patienten kommer in till sjukhuset.

– De patienter som kommer in till små och medelstora sjukhus läggs i större utsträckning in på en strokeenhet som första vårdenhet jämfört med på universitetssjukhus. Det är också viss skillnad beroende på när de kommer in. Bland annat är det färre som får trombolys snabbt under jourtid jämfört med dagtid. Möjligen kan det bero på att det är mer personal och specialister på plats dagtid och att det går snabbare att göra röntgen då, säger David Darehed.

Han beskriver också att det finns en skillnad i när på året en patient kommer in.

– Det är en ökad dödlighet för patienter som kommer in under vintern, medan de som kommer in på sommaren överlever i störst utsträckning. Framför allt är det en ökad risk för de som inkommer i januari, då det är influensatider.

Farligt att vänta

Även neddragningar inom sjukhusvården är en riskfaktor.

– Möjligen är det så att den kraftiga minskningen i antalet vårdplatser som har skett under lång tid i Sverige påverkar andelen som läggs in på strokeenhet som första vårdenhet.

När det gäller coronakrisen har det också haft konsekvenser.

– När vi drabbas av något sådant är det risk för undanträngningseffekter inom akutvården, men också att patienterna inte kontaktar vården lika snabbt. Man kanske upplever att man plötsligt blivit svag i en arm eller ett ben, eller att man har svårt att tala, men ändå väljer att "vänta till i morgon". Det är viktigt att poängtera för allmänheten att när det gäller symptom som kan tyda på stroke ska man omedelbart ringa 112 eftersom vi så tydligt ser att varje minuts fördröjning till behandling får negativa konsekvenser.

16 april 2020
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering