Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Tydliga remisser tack vare röntgenhandbok

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Region Norrbottens röntgenhandbok ska göra det enklare för alla som remitterar eller förbereder patienter för bilddiagnostik. ”Vi vill att det ska vara lätt att göra rätt. I slutändan leder det till bättre flöden i vården”, säger Johannes Arnesen, röntgenläkare och medicinskt ledningsansvarig på Sunderby sjukhus i Luleå.

Röntgenhandboken
"Röntgenhandboken är till hjälp även för oss som utför undersökningarna”, säger röntgensjuksköterskan Lina Edholm. Foto: Ulrika Englund. 

Bild- och funktionsmedicin är en länsklinik med verksamhet på fem sjukhus och flera hälsocentraler. Under förra året utfördes och besvarades cirka 200 000 undersökningar i Norrbotten.

– Vi får en del remisser som inte innehåller den information vi behöver för att göra en riktig bedömning. Ibland är valet av undersökning fel. En del undersökningar kanske inte ens ska göras utifrån den frågeställning som anges. Det tar tid att reda ut, säger röntgenläkaren Johannes Arnesen.

Metodbok för röntgenpersonal

Det är många som skriver remisser, vilket kan vara en förklaring till att innehållet ibland är ofullständigt eller felaktigt.

– Förra året skrev cirka 1 600 personer fem eller fler remisser vardera, främst läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter. Även privata aktörer remitterar sina patienter för bilddiagnostik hos oss, berättar Bodil Sundbom, vårdchef och i grunden röntgensjuksköterska.

Redan för sju år sedan väcktes tanken på en webbaserad metodbok för röntgenpersonal, med beskrivningar av olika undersökningar.

– Vi förstod tidigt att den informationen är värdefull även för de som skriver remisser, säger Johannes Arnesen, som varit med ända från starten.

Röntgenhandboken
”Tidigare gjordes datortomografi av ländryggen vid frågeställning om diskbråck. Numera är det i stället MR, magnetkamera, som ska vara förstahandsvalet. Där hjälper Röntgenhandboken till med att leda remittenten rätt”, säger Johannes Arnesen. Foto: Ulrika Englund.

Åtta kategorier

Förebilden vad gäller upplägget har varit Labhandboken, som ger anvisningar om hur provtagningar går till i Region Norrbotten. Åtta kategorier ingår:

  • Konventionell röntgen.
  • Datortomografi.
  • Magnetkamera.
  • Ultraljud.
  • Odontologi.
  • Mammografi.
  • Nukleärmedicin.
  • Genomlysning.

Arbetet drog ut på tiden, av flera anledningar.

– Vi började med den konventionella röntgen, alltså skelettröntgen. Då insåg vi att även om vi var en länsklinik fanns det olikheter i hur undersökningen gick till. I och med det inleddes ett arbete för att få all röntgenpersonal att ta bilder på samma sätt, en standardisering, säger Bodil Sundbom.

Skärpt lagstiftning

För några år sedan skärptes villkoren i strålskyddslagen för verksamheter som ansvarar för åtgärder som innebär att en människa exponeras för joniserade strålning. Grundprincipen är att strålningen ska göra mer nytta än skada och att stråldoserna ska hållas så låga som möjligt.

– Alla röntgenavdelningar i Sverige fick krav på sig att ta fram ett verktyg för sina remittenter. Det gav en extra skjuts åt vårt arbete. Syftet med Röntgenhandboken är just att patienter ska få rätt undersökning vid rätt tillfälle med minsta möjliga stråldos, säger Johannes Arnesen.

Röntgenhandboken
”Alla vinner på att det blir rätt och tydligt redan från början”, säger Johannes Arnesen, röntgenläkare. Annika Oja, chefssekreterare, och Bodil Sundbom, vårdschef. Foto: Ulrika Englund.

Intensivt arbete

För att bli klara i tid behövdes mer resurser. Annika Oja, chefssekreterare, utsågs till projektledare och hade drygt tre månader på sig att förbereda dokument, samla in information och samordna materialet. Ett intensivt arbete påbörjades som rörde samtliga verksamheter inom Bild- och funktionsmedicin.

– Hittills har drygt 250 undersökningar dokumenterats. Det är ett arbete som gjorts tillsammans med läkarna som ansvarar för de olika områdena. Sköterskorna har bidragit med sin kunskap, till exempel vad gäller förberedelser. Sista delen, stråldoserna, har fysikerna tittat på, berättar Annika Oja.

Röntgenhandboken
Röntgensjuksköterskorna Lina Edholm och Marléne Lindholm. Foto: Ulrika Englund.

Levande dokument

Röntgenhandboken lanserades i februari och nås digitalt.

Utvecklingsarbetet är inte på något sätt avslutat.

– Det här är levande dokument. Innehållet uppdateras när det blir förändringar, för att fortsätta vara aktuellt, säger Annika Oja.

Två av regionens drygt 100 röntgensjuksköterskor är Lina Edholm och Marléne Lindholm, som båda arbetar på Sunderby sjukhus.

"Använder den regelbundet"

De befinner sig utanför ett rum där en patient för en stund sedan gjort en datortomografi. Undersökningen innebär att ligga blick stilla på en brits som skjuts in i röntgenapparaten.

– Jag arbetar oftast med just datortomografi och då behöver jag inte handboken. Men den är absolut till hjälp när jag jobbar på andra labb och ska utföra undersökningar som jag inte är lika van med, säger Lina Edholm.

Marléne Lindholm håller med.

– Vissa undersökningar kan man bättre än andra, andra gör man inte lika ofta. Jag använder den regelbundet för att se efter vad som gäller.

3 november 2020
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering