Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Vem ska få vård först?

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Vid svåra och stressiga situationer i vården är det viktigt att vara klar över sina etiska värderingar. Det konstaterade Cecilia Lundmark, etisk vägledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, när hon föreläste för 300 medarbetare hos Region Norrbotten.

 Rose-Marie Isaksson, ordförande för Region Norrbottens etiska råd, tillsammans med Cecilia Lundmark, etisk vägledare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
”Resurserna inom vården är ändliga, medan behoven är oändliga”, konstaterade Cecilia Lundmark, etisk vägledare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, när hon föreläste på Regionhuset i Luleå. Foto: Jonas Hansson.

Ett av de grundläggande uppdragen för Region Norrbottens etiska råd är att säkra att det etiska arbetet hålls levande bland medarbetarna. Det sker bland annat i samband med årliga etikseminarier.

I år var Cecilia Lundmark, etisk vägledare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, inbjuden att föreläsa. Hon berättade inledningsvis om sin norrbottniska anknytning med en pappa från Jukkasjärvi och hennes yrkesbakgrund som bland annat operationssjuksköterska.

Varför så himla käck?

Hon har också erfarenhet av att vara både anhörigvårdare och patient och en antal tråkiga erfarenheter väckte hennes intresse för de etiska frågorna.

– Vi behöver dagligen reflektera över vem vi vill vara i våra möten med patienterna, konstaterade hon och berättade om några egna exempel där det inte varit så lyckat.

Det ena handlade om en måndag morgon då personalen pratade om vad de hade gjort i helgen. En patient som skulle opereras för sin prostata frågade då henne om hon måste vara så himla käck.

– Jag var tacksam för den kommentaren. Det var en sårbar patient med många tankar kring sin operation och ingen av de tankarna hade jag själv funderat på.

”Inte en till”

Det andra exemplet handlade om när hon och kollegorna precis var på väg att fika och får besked om att en ny patient med missfall är på väg in.

– ”Inte en till”, tänkte vi eftersom det som var viktigt för oss då var vårt fika.

Hon fortsatte:

– Vi måste ständigt påminna varandra om att för patienterna är det något unikt som sker då de kommer in till vården, medan vi gör det varje dag.

Den etiska plattformen

Den svenska hälso- och sjukvården baseras på en etisk plattform, som bygger på tre etiska principer som styr prioriteringarna:

  • Människovärdesprincipen
  • Behovs- och solidaritetsprincipen
  • Kostnadseffektivitetsprincipen

Principerna är till för att guida, men tillämpas inte alltid fullt ut.

– De som får vård i dag är i första hand de som är svårt sjuka, men i andra hand kommer de som skriker högst eller är mest pålästa och kanske har koll på vart de kan vända sig där det inte är lika långa köer.

Rose-Marie Isaksson, ordförande för Region Norrbottens etiska råd, tillsammans med Cecilia Lundmark, etisk vägledare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Rose-Marie Isaksson, ordförande för Region Norrbottens etiska råd, tillsammans med Cecilia Lundmark, etisk vägledare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Foto: Jonas Hansson.

Bedöms inte likvärdigt

Cecilia Lundmark menar att alla patienter inte bedöms likvärdigt. Det kan handla om att patienter som är 65+ får enklare operationer än yngre och att personalen utgår från tidigare livsstil, renlighet, kön, utseende och hur trevliga anhöriga är.

– Det låter så enkelt att den som har störst behov ska få vård först, men hur bedömer vi det och gör vi samma bedömning? Skulle man gå strikt utifrån det skulle exempelvis alla med schizofreni gå före eftersom de dör tidigare än andra patienter, men det är sällan man hör någon säga att de har störst behov. Däremot gör bara ordet ”cancer” direkt att man ser framför sig någon med stora behov, även om det oftast är godartad cancer. Det finns också en tendens att ju högre upp i kroppen en patient drabbas desto högre status får det i bedömningen. Hjärta är hög prioritet, bäcken inte lika hög.

En fjärde princip?

Cecilia Lundmark konstaterade också att det pratas om en fjärde etisk princip: ansvarsprincipen, som flera regioner vill införa.

– Det handlar om vilket ansvar jag har tagit själv innan jag blivit sjuk, men det väcker frågor som exempelvis hur vi ska bedöma barn som vuxit upp i familjer med rökning och mycket dålig mat och om man ska behöva gå ned i vikt för att få vård.

Hon frågade publiken om de tyckte att den principen borde läggas till och svaret på det var ett rungande nej.

17 december 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering