Forskning

Som norrbottning vill du ha tillgång till den bästa möjliga vården. Och du vill vara trygg i förvissningen om att de metoder vi inom regionen använder är de säkraste och mest effektiva.

Att forska och att utveckla ny kunskap är lika naturligt i vårt dagliga arbete som att det finns en vetenskaplig grund för den vård vi ger och de mediciner du får ta.

Hälso- och sjukvården är ett område där utvecklingen av kunskap är kraftfull. Både den medicinska och den tekniska utvecklingen går framåt med stormsteg. Nya mediciner och säkrare behandlingsmetoder blir verklighet tack vare vetenskapliga framsteg

I vårt arbete har vi ett nära samarbete med universitet och högskolor. Och utan den hjälp vi får från patientorganisationer och frivilliga deltagare skulle vår forskning aldrig komma framåt.

Region Norrbotten erbjuder en miljö där forskning och utveckling är en väl integrerad del i den kliniska verksamheten. Forskningsutbildad personal en viktig kugge.

Kontakt till forskningsenheten: forskning@norrbotten.se.

Synliggör din forskning - broschyr (pdf)

Region Norrbotten gör betydande satsningar inom forskning för att ny kunskap ska ge patienterna bättre och säkrare hälso- och sjukvård.

Region Norrbotten erbjuder en miljö där forskning och utveckling är en väl integrerad del i den kliniska verksamheten. Forskningsutbildad personal en viktig kugge.

Är du intresserad av vilken forskning som bedrivs, hur du kan få hjälp att forska  eller få kontakt.

Ingrid Lieber

Affective disorders and their treatments: implications for thyroid function (Affektiva sjukdomar och deras behandling – implikationer i sköldkörtelns funktion.) 

Artikel om Ingrid Lieber

Christoffer Odensten

Aspects of parastomal hernia (Aspekter på parastomla bråck)

Artikel om Christoffer Odensten

Albin Dahlin Almevall

Healthy Ageing and Well-Being in Old Age (Hälsosamt åldrande och välbefinnande vid hög ålder)

Artikel om Albin Dahlin Almevall

 

Hans Juto

Studies of ankle fractures: classification, epidemiology, complications and results (Studier av fotledsfrakturer: klassificering, epidemiologi, komplikationer och resultat)

Elisabet Söderström

Homocysteine and its determinants in relation to cardiovascular risk factors and myocardial infarction (Homocystein och
dess determinanter i relation till kardiovaskulära riskfaktorer och hjärtinfarkt)

Anton Rönnblom

Middle ear mechanics - Using temporal bone experiments to improve clinical methods (Mellanöremekanik – Förbättring av kliniska metoder genom temporalbensexperiment)

Artikel om Anton Rönnblom

  • Fredrik Röding
    Överläkare vid ortopedkliniken, Sunderby sjukhus samt Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet, 2021-05-28.
    Avhandling:
    Skador är inte otur/olycka! En populationsbaserad epidemiologisk studie av skador med särskild inriktning på traumarecidivism, höftfrakturer och geriatriska fallskador
  • Linda Spinord
    Arbetsterapeut vid rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet, 2021-06-04.
    Avhandling:
    Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i norra Sverige
  • Anna Bengtsson
    Allmänläkare vid Björkskatans hälsocentral, Luleå samt Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, 2021-09-17.
    Avhandling:
    Visualisering av subklinisk ateroskleros. En metod för att minska risken för hjärtkärlsjukdom
  • Karna Johansson
    Överläkare och specialist i internmedicin/kardiologipå Medicinkliniken vid Kiruna sjukhus samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, 2021-10-08.
    Avhandling:
    Kroppssammansättning hos vuxna med komplexa medfödda hjärtfel
  • Anna Jonsson Holmdahl
    AT-läkare vid Sunderby sjukhus samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, 2021-12-03.
    Avhandling:
    Mineralkortikoidreceptorantagonister vid hjärtsvikt - Orsaker till skillnaden mellan riktlinjebaserade behandlingsrekommendationer och klinisk praktik 
  • Viktor Holmdahl
    Leg. läkare på kirurgkliniken vid Sunderby sjukhus samt Institurtionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå Universitet, 2021-12-10.
    Avhandling:
    Autolog fullhud som förstärkningsmaterial vid reparation av komplexa bråck

  • Lena Brandefors
    Överläkare, Umeå universitet
    Avhandling:
    Waldenstrom's macroglobulinemia: population based studies of familial aggregation and prognostic factors
  • David Darehed
    Specialistläkare, Umeå universitet
    Avhandling:
    The impact of organizational and temporal factors on acute stroke care in Sweden
  • Louise Öhlund
    ST-läkare, Umeå universitet
    Avhandling:
    Factors affecting the pharmacological treatment of bipolar disorder

  • Christian Schyllert
    Läkare, Umeå universitet.
    Avhandling:
    Sociala bestämningsfaktorer och astma - Populationsbaserade studier av astma och luftvägssymtom i relation till yrke, yrkesmässig exponering och socio- ekonomisk status.
  • Viktor Strandkvist
    Fysioterapeut, Luleå tekniska universitet.
    Avhandling:
    Handgreppstyrka och postural kontroll hos personer med och utan kroniskt obstruktiv lungsjukdom -Epidemiologiska och rörelselaborativa studier.
  • Fernando José Mota de Almeida
    Övertandläkare, Malmö universitet.
    Avhandling:
    Computed tomography in endodontic decision making.
  • Sami Sawalha
    Specialistläkare, Umeå universitet.
    Avhandling:
    Chronic Obstructive Pulmonary Disease; Clinical phenotyping, mortality and causes of death. 

  • Angelika Lantto
    Övertandläkare och verksamhetschef
    Tandvårdens Kompetenscentrum, Region Norrbotten
    Avhandling:
    Tooth Loss and Prosthetic Replacements among Persons with Dependency and Functional Limitations

  • Aslak Rautio
    Överläkare
    Sunderby sjukhus, Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    Diabetes Mellitus and cardiovascular risk. Epidemiology, etiology and intervention
  • Catharina Nordin
    Sjukgymnast
    Primärvården Piteå, Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    Patient participation in and treatment effects of multimodal rehabilitation and the web behavior change program for activity
  • Helena Backman
    Statistiker
    OLIN-studierna, Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    Lung function and prevalence trends in asthma and COPD
  • Marianne Sirkka
    Arbetsterapeut
    Sunderby sjukhus, Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    Hållbart förbättringsarbete med fokus på arbetsterapi och team. Möjligheter och utmaningar
  • Sofi Nordmark
    Sjuksköterska
    Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    Hindrances and feasibilities that affect discharge planning: perspectives before and after the development and testing of ICT solution.

  • Ann-Charlotte Kassberg
    Arbetsterapeut
    FoI-enheten, Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada med fokus mot arbete
  • Stig Hagstad
    Överläkare
    Kiruna sjukhus, Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    COPD among never-smokers. Prevalence, risk factors and comorbidities. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies Thesis XIII.
  • Pia Näsvall
    Överläkare Kirurgi
    Sunderby sjukhus, Norrbotten läns landsting
    Avhandling:
    Parastomal hernia: investigation and treatment
  • Mattias Blom
    Underläkare
    Gällivare sjukhus, Norrbotten läns landsting
    Avhandling:
    In-hospital bed occupancy and the emergency department – effects on decisions about the level of care
  • Angelica Forsberg
    Sjuksköterska
    Sunderby sjukhus, Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    Patients´experiences of undergoing surgery. From vulnerability towards recovery-including a new, altered life
  • Göran Waller
    Distriktsläkare
    Kalix, Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    Self-rated health. From epidemiology to patient encounter
  • Johan Niklasson
    Läkare
    Sunderby sjukhus, Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    Morale in very old people with focus on stroke, depression and survival
  • Katja Warm
    L
    äkare
    Sunderby sjukhus, Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    The epidemiology of allergic sensitization and the relation to asthma and rhinitis
  • Maria Andersson-Marchesoni
    Sjuksköterska
    Norrbottens läns landsting
    Avhandling:
    "Just deal with it”- Health and social care staff´s perspectives on changing work routines by introducing ICT 

  • Ann-Sofie Forslund
    Sjuksköterska
    FoU-enheten, Norrbottens läns landsting
    Avhandling: 
    A second chance at life. A study about people suffering out-of-hospital cardiac arrest
  • Birgitta Nordström
    FoU-strateg, FoU-enheten, Norrbottens läns landsting
    Avhandling
    Experiences of standing devices-voices from adults, children and their parents.
  • Malin Mattsson
    Sjukgymnast, FoU-enheten, Norrbottens läns landsting
    Avhandling
    Patients’ Experiences and Patient-Reported Outcome Measures in Systematic Lupus Erythematosus and Systemic Sclerosis
  • Tomi Pösö
    Överläkare, Sunderby sjukhus, Norrbottens läns landsting
    Avhandling: 
    Perioperativ handläggning av obesitaskirurgiska patienter
  • Yonas Berhan
    Barnläkare, Sunderby sjukhus, Norrbottens läns landsting
    Avhandling: Epidemiological studies on childhood diabetes

Evidensbaserad vård innebär att personal behandlar patienten i enlighet med bästa tillgängliga kunskap.

Denna kunskap hämtas från forskning och klinisk erfarenhet hos vårdpersonal. När man väger samman patientens värderingar och behov med bästa tillgängliga kliniska kunskap kan vården få högsta kvalitet.

Forsknings- och utvecklingsenheten arbetar med att stödja och samordna utvecklingen av Evidensbaserad vård inom Region Norrbotten. Detta sker genom:

  • utbildning inom evidensbaserad vård
  • stöd i planering och utveckling av evidensbaserad vård i verksamheterna
  • information om pågående arbeten i evidensbaserad vård i Region Norrbotten

Det finns flera anledningar till varför Region Norrbotten ska arbeta med evidensbaserad vård. Nedan följer några som tillhör de mest vanliga argumenten.

Högre vårdkvalitet

God kvalitet och säkerhet i vården förutsätter att vård bygger på bästa tillgängliga kunskap. Kunskapsbaserat kvalitetsarbete förutsätter ett strukturerat arbetssätt där metodiken inom evidensbaserad vård (EBV) är en praktisk och beprövad del.

Krav på vårdgivare

Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsen föreskriver att vård skall bedrivas enligt principerna för EBV. Detta föreskrivs även i regionplanen för Region Norrbotten.

Patienternas förväntningar

Patienter tror att vårdgivare ger vård enligt bästa tillgängliga kunskap. Ofta är patienter informerade och pålästa om sin problematik och förväntar sig att vårdgivare kan ge aktuell information och trovärdiga svar på deras frågor.

Etiska skäl

Etiska riktlinjer för vårdprofessioner och verksamheter inom hälso- och sjukvården anger att det är orätt att inte behandla patienter enligt bästa tillgängliga kunskap eller att inte informera patienter om deras vård.

Professionell utveckling

Metodiken för EBV erbjuder ett utmärkt och billigt sätt för vårdpersonal att förkovra sig i ny utveckling inom sitt område och att ta reda på svar på praktiska frågeställningar i vardagen.

För att forskning ska komma till nytta och kännedom är publicering av forskningsresultat en grundläggande del av det vetenskapliga arbetet.

Region Norrbotten sammanställer årligen publikationer av vetenskapliga artiklar där regionens medarbetare är medförfattare. Artiklarna till höger har genomgått en peer-review, vilket innebär att varje artikel har granskats av andra forskare inom vetenskapsområdet för att säkerställa den vetenskapliga kvalitén. Artiklarna har därefter publicerats i tidskrifter inom sina respektive områden.

Att få tillgång till journaluppgifter för forskning

Region Norrbotten har ett ansökningsförfarande för forskare som önskar tillgång till journaluppgifter i sin forskning. 

Förfarandet gäller för forskare som är anställda inom regionen och externa forskare från andra regioner,universitet eller företag.

Information om förfarandet och hur du ansöker hittar du på vår vårdgivarwebb.

Journaluppgifter (vardgivarwebben.norrbotten.se)

 

MONICA-undersökningen har sedan 1985 registrerat insjuknande i slaganfall och hjärtinfarkt samt genomfört hälsoundersökningar i Norr- och Västerbotten. Sedan starten har 7 undersökningar genomförts, där den senaste gjordes under år 2014.

MONICA är en förkortning av Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease. Det huvudsakliga syftet med MONICA-undersökningen är att belysa den långsiktiga utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar och diabetes samt hur riskfaktorerna för dessa förändras i befolkningen över tid.

Principal investigator för MONICA-studierna i norra Sverige är Stefan Söderberg, professor och överläkare, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, kardiologi på Umeå universitet.

Ansvarig forskare för MONICA-studien i Norrbotten är Maria Nordendahl, universitetslektor på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/allmänmedicin på Umeå universitet. Specialistläkare i allmänmedicin Region Norrbotten.

MONICA-studien 2022

Studien påbörjades i januari 2022 i Luleå med utgångspunkt på Sunderby sjukhus.

Forskningsarbetet inom Region Norrbotten är integrerat i det kliniska arbetet, därför är alla i teamet anställda i en klinisk verksamhet, men har KFC samt FOU inom regionen som stödfunktion. Huvudforskare för MONICA-studien i Norrbotten är Maria Nordendahl. Forskningskoordinator och projektledare är Jasminka Barucija.

Resten av teamet är anställda på Björknäs hälsocentral i Boden. Hälsocentralen arbetar främjande för att utveckla forskningsarbete inom Region Norrbotten för att kunna erbjuda norrbottningar den bästa vården.

MONICA har funnits i 30 år och är en återkommande studie som monitorerar riskfaktorer för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och stroke, men även hur kroppen påverkas av till exempel miljögifter. Proverna från studien sparas i en biobank, för att i efterhand kunna genomföra analyser som vi idag ännu inte har kunskap om eller tekniken för.

Studien pågår samtidigt i Norrbotten och Västerbotten och är viktig, inte minst för Norrbotten då undersökningar visar att just norrbottningar är väldigt hårt drabbade då det gäller insjuknande och död i bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt Hjärt-Lungfondens forskningsråd är risken att dö i hjärtinfarkt dubbelt så stor i Norrbotten jämfört med Stockholm. Det är statistik som motiverar betydelsen av att forskning som MONICA-studien bedrivs.

Den hjälper många forskare att kartlägga riskfaktorer för dessa åkommor och bidrar därigenom till att vi i vården ska kunna förebygga och lindra riskfaktorer och sjukdomar på bästa sätt. MONICA-data används också i flera stora forskningsstudier med jämförelser mellan olika länder, tack vare att MONICA är en robust forskning med väl beskriven metod.

Allt deltagande är frivilligt, men det är mycket viktigt att alla som får erbjudande också deltar. Studien omfattar 2 500 norrbottningar och västerbottningar och pågick vecka 2-17 under våren 2022. Alla personer är slumpmässigt utvalda ur befolkningsregistret och är unika, vilket innebär att det går inte att ersätta de utvalda personerna med andra.

De som är utvalda kommer att få ett vykort hem med information om den kommande MONICA-studien. Här finns även kontaktuppgifter till studiekoordinatorer, i både Norrbotten och Västerbotten, som kan svara hjälpa till att svara på frågor och funderingar.

Därefter får deltagarna en inbjudan med mer individuell information med bland annat länkar till en enkät och förklaringar till de olika moment i hälsoundersökningen som de erbjuds genom deltagandet i studien. I brevet kommer även att finnas information till arbetsgivare och formulär för samtycke.

Alla deltagare får en omfattande hälsoundersökning. De får svar på sina provtagningar och undersökningar samt vid behov vägledning till vart de kan vända sig för vidare utredning, om det till exempel visar sig att risker för sjukdom förekommer, exempelvis ett högt blodtryck eller blodsocker.

Allt deltagande inklusive hälsoundersökningen är kostnadsfritt. Alla deltagare får godkänna sitt deltagande genom ett samtyckesdokument samt möjlighet att ställa frågor innan vi i teamet påbörjar undersökningen. Deltagarna får självklart även välja att delta enbart i delar av undersökningen, dock är vi tacksamma att så stor andel deltagare som möjligt väljer att delta i alla moment.

Under studietiden kommer MONICA att besöka 14 orter i Norrbotten, i första hand vid lokaler på berörda hälsocentraler men även sjukhus. Du som inte har möjlighet att närvara när vi besöker din ort kan kontakta oss för att få hjälp att planera ett besök på närmaste ort där MONICA finns.

Maria Nordendahl
Huvudforskare för MONICA-studien i Region Norrbotten
Universitetslektor
Specialistläkare i allmänmedicin Region Norrbotten
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/allmänmedicin
Umeå universitet
E-post: maria.nordendahl@umu.se
Telefon: 070 -304 65 40

Monica-undersökningen har sedan 1985 registrerat insjuknande i slaganfall och hjärtinfarkt samt genomfört hälsoundersökningar i Norr- och Västerbotten. Sedan starten har 7 undersökningar genomförts, den senaste under år 2014.

Bakgrund

MONICA-studierna startades av Världshälsoorganisationen, WHO, 1985 för att utforska den epidemi av hjärt-kärlsjukdomar som drabbat västvärlden.

Undersökningen omfattade ursprungligen 39 centra i 26 länder. Tanken var att under tio år följa befolkningens riskfaktorer, insjuknande och död i hjärtinfarkt och stroke, eller slaganfall, (dvs hjärninfarkt eller hjärnblödning) för att kunna klarlägga orsakerna och skapa möjlighet att förhindra sjukdom.

Norrbotten och Västerbotten ingick som ett område, med stöd av de två landstingen. Vid tre tillfällen erbjöds ett slumpmässigt urval av befolkningen in för att delta i en hälsoundersökning. WHO:s projekt avslutades 1994 men MONICA i norra Sverige hade visat sig vara så framgångsrikt att landstingen beslutade sig för att finansiera fortsatta undersökningar enligt samma modell. Och nu har MONICA fyllt 30 år.

Befolkningsundersökningar

I den grundläggande delen av studien har det ingått mätningar av blodtryck och kolesterol, längd, vikt, höft- och midjemått samt blodprover som sparats i Biobanken Norr, tidigare Medicinska biobanken. Deltagare har också testats för tidigare sjukdomar som sorkfeber och harpest samt nivåer av miljögifter som bly, kadmium och kvicksilver.

Även rökning, snusning, risk för diabetes och motionsvanor har undersökts. Vid varje undersökningstillfälle har 2 500 personer mellan 25 och 74 år bjudits in att delta. 2014 var det 63 procent av de tillfrågade som deltog i undersökningen. Vid den första undersökningen, 1986, var deltagarfrekvensen 81 procent. Det är, trots minskningen, en god deltagarfrekvens jämförelse med liknande undersökningar i världen.

Den grundläggande undersökningen har utförts exakt på samma sätt varje gång; samma undersökningar, samma tid på året, samma förfaringssätt. Varje gång en ny MONICA-undersökning har utförts har forskare och samhällsrepresentanter bjudits in för att fånga upp angelägna forskningsfrågor som kan belysas med hjälp av MONICA.

Sjukdomsregister

Den andra delen av MONICA består av en strikt standardiserad och noggrann registrering av insjuknande i hjärtinfarkt och stroke. Sedan 1985 har hjärtinfarkter i åldrarna 25-64 registrerats och stroke i åldrarna 25-74, från 2000 registreras hjärtinfarkter upp till 75 år.

MONICA:s båda delar, befolkningsundersökningarna och sjukdomsregistren, bildar tillsammans en stor faktabas och erbjuder enastående möjligheter att kartlägga hur viktiga faktorer har ändrats över tid och hur det påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och diabetes. Data från befolkningsundersökningarna har använts till många vetenskapliga sammanställningar och publikationer inom olika områden som t ex Socialstyrelsens Folkhälsorapporter och WHO:s stora projekt under 2000-talet: Global Burden of Disease.

Förkortningen NICE översatt till svenska: Nutritionens inverkan på immunologisk mognad hos barn i relation till olika miljöfaktorer.

NICE startades upp under januari 2015 för att undersöka hur immunsystemet mognar hos nyfödda och små barn. Dessutom vill vi lära oss mer om hur mammans matvanor, familjens exponering till miljögifter och barnets introduktion av olika födoämnen kan påverka barnets immunförsvarsutveckling.

Allergi har en tydlig ärftlighet men påverkas även av vår moderna livsstil där spädbarnsperioden visat sig vara väldigt betydelsefull. Allergisjukdomarna tredubblades i Sverige under perioden 1970-1990, men därefter har ökningstakten minskat eller planat ut.

Inom NICE undersöker vi mer specifikt:

  • hur och varför allergi och andra immunreglerande sjukdomar drabbar vissa barn medan andra förblir friska
  • vilka råd vi ska ger blivande mödrar vad det gäller vilken mat de ska äta eller undvika under graviditet och amning
  • om bakterier under graviditet kan påverkar förlossningsutfall och immunförsvaret hos barnet
  • hur barnets immunologiska mognad sker i tidigt ålder
  • hur miljögifter kan påverka barnets immunologi och neurologiska utveckling 

Alla blivande föräldrar inom östra Norrbotten, det vill säga de barn som kommer att förlösas vid Sunderby sjukhus, erbjuds att delta i studien. Rekryteringen kommer att fortsätta till och med december 2017.

Kontakt NICE-studien

Ulrika Börlin

Barnsjuksköterska
Växel:
0920-28 40 00

Anna Sandin

Växel:
0920-28 40 00

OLIN-studierna startade 1985 och har genom åren utvecklats till en omfattande forsknings-verksamhet som idag består av fyra forskningslinjer: 

1. Astma och allergi bland vuxna
2. Astma och allergi bland barn
3. KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
4. Hälsoekonomi (sjukdomens kostnader för individen och samhället) 

Övergripande syfte är att identifiera vad som ger upphov till sjukdomarna, men även vad som kan förbättra sjukdomsutvecklingen. Dessa kunskaper kan användas för att förebygga sjukdomarna och förbättra vård och behandling av de drabbade.

Resultat av OLIN

Resultat från OLIN-studierna ingår i en mängd vetenskapliga tidskrifter och böcker som används i utbildning samt i vård- och behandlingsriktlinjer. Ett stort antal doktorsavhandlingar har baserats på resultaten från OLIN-studierna.

Exempel på resultat är:

  • OLIN har visat att hälften av rökarna utvecklar KOL, vilket har satt fokus på betydelsen av lungfunktionsmätningar i vården.
  • OLIN har visat att barn som växer upp med pälsdjur inte löper större risk att utveckla astma eller allergi, vilket nu är implementerat i vården.

Kontakt

OLIN-studierna
Robertsviksgatan 9
971 89 Luleå
Telefon: 0920-28 44 83
Mobilnummer: 073-028 64 93 eller 076-146 32 80

OLIN-studierna startade 1985 och har genom åren utvecklats till en omfattande forsknings-verksamhet som idag består av fyra forskningslinjer:

  1. Astma och allergi bland vuxna
  2. Astma och allergi bland barn
  3. KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
  4. Hälsoekonomi (sjukdomens kostnader för individen och samhället)

Övergripande syfte är att identifiera vad som ger upphov till sjukdomarna, men även vad som kan förbättra sjukdomsutvecklingen. Dessa kunskaper kan användas för att förebygga sjukdomarna och förbättra vård och behandling av de drabbade.

Risk- och friskfaktorer

Idag fortsätter studierna om astma och allergi bland både barn och vuxna och detsamma gäller för KOL. Befolkningsstudierna är både omfattande och avancerade och kan på ett bättre sätt studera risk- och friskfaktorer än studier som enbart studerar patienter från register eller vårdinrättningar.

Resultat av OLIN

Resultat från OLIN-studierna ingår i en mängd vetenskapliga tidskrifter och böcker som används i utbildning samt i vård- och behandlingsriktlinjer. Ett stort antal doktorsavhandlingar har baserats på resultaten från OLIN-studierna.

Exempel på resultat är:

  • OLIN har visat att hälften av rökarna utvecklar KOL, vilket har satt fokus på betydelsen av lungfunktionsmätningar i vården.
  • OLIN har visat att barn som växer upp med pälsdjur inte löper större risk att utveckla astma eller allergi, vilket nu är implementerat i vården.

Globalt samarbete

I OLIN-studiernas nätverk ingår forskare från Region Norrbotten, Umeå universitet, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Luleå Tekniska Universitet. Ett världsomspännande samarbete finns med forskare i flera europeiska länder samt USA, Australien, Nya Zeeland och Vietnam.

Många viktiga frågeställningar kvarstår och de omfattande OLIN-studierna kan i framtiden ge många svar. Det rikliga underlaget med över 60 000 personer och den långa uppföljnings­tiden skapar oanade möjligheter. Dessa unika framgångsfaktorer tillsammans med betydelsen av medicinsk forskning gör att OLIN-studierna sannolikt kommer fortgå under lång tid framöver.

Eva Rönmark har varit verksam vid OLIN-studierna sedan 1993 och är numera chef för OLIN-studierna. Hon är professor vid Umeå universitet. Bo Lundbäck, som var initiativtagare och chef för verksamheten i nästan 20 år, har trätt tillbaka och fungerar mer som övergripande vetenskaplig ledare. Han har sin verksamhet i huvudsak förlagd till Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet som professor.

Medarbetare och doktorander

Linnéa Hedman, enhetschef, Docent
E-post: linnea.hedman@norrbotten.se

Eva Rönmark, Senior Professor
E-post: eva.ronmark@norrbotten.se

Helena Backman, Statistiker, Docent
E-post: helena.backman@norrbotten.se

Anne Lindberg, Överläkare, Professor
E-post: anne.lindberg@umu.se

Caroline Stridsman, Specialistsjuksköterska, Docent
E-post: caroline.stridsman@norrbotten.se

Anna Lundström, forskningssjuksköterska
E-post: anna.j.lundstrom@norrbotten.se

Katarina Beckman, forskningssköterska
E-post: katarina.beckman@norrbotten.se

Nuvarande doktorander

Joakim Bunne, ST-läkare och doktorand
Linnéa Almqvist, ST-läkare och doktorand
Petri Räisänen, ST-läkare och doktorand
Rebecca Johansson, Specialistläkare och doktorand
Nicolas Bermudez, ST-läkare och doktorand
Sofia Winsa Lindmark, Specialistjuksköterska, Doktorand
Stina Selberg, Specialistjuksköterska, Doktorand

Tidigare disputerade

Martin Andersson, Specialistläkare och Med Dr
Anders Bjerg, Specialistläkare och Med Dr
Berne Eriksson, Överläkare och Med Dr
Stig Hagstad, Specialistläkare och Med Dr
Ulf Hedlund, Överläkare och Med Dr
Sven-Arne Jansson, Ekonom och Med Dr
Viktor Johansson Strandkvist, Fysioterapeut och Fil Dr
Lars-Gunnar Larsson, Överläkare, Med Dr
Robert Linder, Läkare och Med Dr
Mai Lindström, Specialistsjuksköterska
Ulf Nilsson, Specialistsjuksköterska, Med Dr
Matthew Perzanowski, Professor
Sami Sawalha, Specialistläkare, Med Dr
Christian Schyllert, ST-läkare, Med Dr
Åsa Strinnholm, Specialistsjuksköterska, Med Dr
Katja Warm, Specialistläkare, Med Dr
Anna Winberg, Överläkare, Med Dr

För att forskning ska komma till nytta och kännedom är publicering av forskningsresultat en grundläggande del av det vetenskapliga arbetet.

Region Norrbotten sammanställer årligen publikationer av vetenskapliga artiklar där regionens medarbetare är medförfattare. Artiklarna till höger har genomgått en peer-review, vilket innebär att varje artikel har granskats av andra forskare inom vetenskapsområdet för att säkerställa den vetenskapliga kvalitén. Artiklarna har därefter publicerats i tidskrifter inom sina respektive områden.

OLIN-studierna har över 300 publikationer i vetenskapliga tidskrifter. Därutöver finns en mängd populärvetenskapliga artiklar och avsnitt i faktaböcker om obstruktiva lungsjukdomar och allergier.

Du som är intresserad av att läsa publikationer kan söka på författarens namn eller ämnesområde i databasen Pubmed

Du kan även hitta publikationslistor för medarbetare i OLIN-studierna här:

Eva Rönmark

Anne Lindberg

Helena Backman

Caroline Stridsman

Linnea Hedman

Bo Lundbäck Göteborgs universitet

Hittills har 23 avhandlingar baserade enbart på OLIN-data från Norrbotten producerats. Det finns ytterligare >10 avhandlingar baserade delvis på OLIN-data eller data från FinEsS-studierna. De nyare avhandlingarna finns oftast publicerade elektroniskt, klicka på avhandlingens titel om du vill läsa den i fulltext. De icke-elektroniska avhandlingarna finns på universitetsbiblioteken.

______________________________________________________________________

Sami Sawalha (2019). Chronic Obstructive Pulmonary Disease - Clinical phenotyping, mortality and causes of death. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Thesis XXIII. Umeå Universitet 978-91-7855-127-9

Handledare: Anne Lindberg

Biträdande handledare: Bo Lundbäck, Helena Backman och Nicolai Stenfors

Opponent: Docent Karin Lisspers, Uppsala Universitet

______________________________________________________________________

Viktor Strandkvist (2019). Hand grip strenght and postural control among individuals with and without Chronic Obstructive Pulmonary Disease - Epidemiological and motion laboratory studies. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Thesis XXII. Luleå Tekniska Universitet ISBN 978-91-7790-423-6

Handledare: Ulrik Röijezon 

Biträdande handledare: Anne Lindberg, Caroline Stridsman och Agneta Larsson 

Opponent: Docent Andre Nyberg, Umeå Universitet

_______________________________________________________________________

Christian Schyllert (2019). Social determinants in asthma - population-based studies on asthma and respiratory symptoms in relation to occupation, occupational exposure and socio-economic status. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Thesis XXI, Umeå Universitet, ISBN 978-91-7855-068-5

Handledare: Anne Lindberg

Biträdande handledare: Eva Rönmark, Martin Andersson, Magnus Ekström och Linnea Hedman

Opponent: Professor emeritus Ernst Omenaas, Universitetet i Bergen, Norge

_______________________________________________________________________

Robert Linder (2018). Proteolytic imbalance in COPD: Epidemiological and clinical aspects. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Thesis XX, Umeå Universitet, ISBN 978-91-7601-908-5

Handledare: Anders Blomberg

Biträdande handledare: Anne Lindberg och Annelie Behndig

Opponent: Professor Arne Egesten, Lunds universitet

_______________________________________________________________________

Ulf Nilsson (2017). Cardiovascular aspects on chronic obstructive pulmonary disease - with focus on ischemic ECG abnormalities, QT prolongation and arterial stiffness. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Thesis XIX, Umeå Universitet, ISBN 978-91-7601-756-2

Handledare: Anne Lindberg

Biträdande handledare: Anders Blomberg, Bengt Johansson och Christine Brulin

Opponent: Professor Per Bakke, Universitetet i Bergen, Norge

_______________________________________________________________________

Åsa Strinnholm (2017). Food hypersensitivity among schoolchildren - prevalence, health-related quality of life and experiences of double-blind placebo-controlled food challenges The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Thesis XVIII, Umeå Universitet, ISBN 978-91-7601-665-7

Handledare: Eva Rönmark

Biträdande handledare: Viveka Lindh och Linnea Hedman

Opponent: Docent Inger Kull, Karolinska Institutet

_______________________________________________________________________

Berne Eriksson (2017). COPD Incidence, prognosis and comorbidity with special focus on heart disease The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Thesis XVII, Göteborgs Universitet, ISBN 978-91-629-0051-9

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Eva Rönmark, Anne Lindberg och Apostolos Bossios

Opponent: Professor Jörgen Vestbo, The University of Manchester, United Kingdom

________________________________________________________________________

Helena Backman (2016). Lung function and prevalence trends in asthma and COPD The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies Thesis XVI, Umeå Universitet, ISBN 978-91-7601-434-9

Handledare: Eva Rönmark

Biträdande handledare: Bo Lundbäck, Linnea Hedman, Sven-Arne Jansson

Opponent: Professor Arnulf Langhammer, Norwegian University of Science and Technology, Levanger, Norway

________________________________________________________________________

Anna Winberg (2016). Epidemiology of food hypersensitivity in schoolchildren The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies Thesis XV, Umeå Universitet, ISBN 978-91-7601-367-0

Handledare: Christina West

Biträdande handledare: Eva Rönmark

Opponent: Professor Sibylle Koletzko, Ludwig Maximilian University, Munich, Germany

________________________________________________________________________

Katja Warm (2015). The epidemiology of allergic sensitization and the relation to asthma and rhinitis The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies Thesis XIV, Umeå Universitet, ISBN 978-91-7601-346-5

Handledare: Eva Rönmark

Biträdande handledare:Bo Lundbäck och Anne Lindberg

Opponent: Professor Allan Linneberg, Forskningscenter for forebyggelse og sundhed, Rigshospitalet Glostrup, Danmark

________________________________________________________________________

Stig Hagstad (2015); COPD among never-smokers - Prevalence, risk factors and comorbidities. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies Thesis XIII, Göteborgs Universitet, ISBN 978-91-628-9350-7

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Anders Bjerg, Apostolos Bossios

Opponent: Giovanni Viegi, University of Pisa, Italy

________________________________________________________________________

Caroline Stridsman (2013); Living with Chronic Obstructive Pulmonary Disease with focus on Fatigue, Health and Well-Being, The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies Thesis XII, Luleå Tekniska Universitet, ISBN 978-91-7439-774-1

Handledare: Lisa Skär

Biträdande handledare: Anne Lindberg

Opponent: Britt-Marie Ternestedt, Ersta Sköndal Högskola, Sweden

________________________________________________________________________

Martin Andersson (2013); Asthma in school age: prevalence, incidence and remission in relation to environmental determinants. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies, Thesis XI, Umeå Universitet, ISBN 978-91-7459-595-6

Handledare: Eva Rönmark

Biträdande handledare: Bertil Forsberg

Opponent: Per Nafstad, Professor vid Universitetet i Oslo

________________________________________________________________________

Hoang Thi Lam (2011); Prevalence and determinants of asthma, COPD and allergy to common airborne allergens in Northern Vietnam, Karolinska Institutet, ISBN 978-91-7457-578-1

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Eva Rönmark, Kjell Larsson och Nguyen Van Tuong

Opponent: Docent Dan Norbäck, Uppsala Universitet

________________________________________________________________________

Linnéa Hedman (2010); Epidemiological studies of asthma and allergic diseases in teenagers: methodological aspects and tobacco use, Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Thesis X, Umeå Universitet, ISBN 978-91-7264-943-9

Handledare: Eva Rönmark

Biträdande handledare: Bertil Forsberg och Maria Nordin

Opponent: Professor Amund Gulsvik, University of Bergen, Norge

________________________________________________________________________

Annamari Rouhos, (2010); Clinical aspects of exhaled nitric oxide in adults: Associations with atopy, bronchial hyperresponsiveness, smoking and chronic obstruction Helsingfors Universitet, ISBN 978-952-10-6294-0

Handledare: Anssi Sovijärvi

Biträdande handledare: Jouko Karjalainen

Opponent: Docent Tarja Laitinen, Tampere Universitetssjukhus

________________________________________________________________________

Lars Modig (2009); Asthma, rhinitis, and asthma-related symptoms in relation to vehicle exhaust using different exposure metrics, Umeå Universitet, ISBN 978-91-7264-793-0

Handledare: Bertil Forsberg

Opponent: Professor Lars Barregård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

________________________________________________________________________

Matz Larsson (2008); Secondary exposure to inhaled tobacco products, Örebro Universitet, ISBN 978-91-7668-635-5

Handledare: Scott M Montgomery

Biträdande handledare: Bo Lundbäck och Kjell Larsson

Opponent: Professor Luke Clancy, Peamont Hospital, Dublin

________________________________________________________________________

Ulf Hedlund, (2008); Occupational air pollutants and non-malignant respiratory disorders especially in miners, Obstructive Lung Disease in Norrbotten Sweden Studies, Thesis IX, Umeå Universitet, ISSN 0346-6612-1159

Handledare: Bengt Järvholm

Biträdande handledare: Bo Lundbäck

Opponent: Docent Per Gustafsson, Karolinska Institutet, Sverige ________________________________________________________________________

Anders Bjerg, (2008); Epidemiology of asthma in primary school children, Obstructive Lung Disease in Norrbotten Sweden Studies, Thesis VIII, Umeå Universitet, ISSN 0346-6612, ISBN 978-91-7264-531-8

Handledare: Eva Rönmark

Biträdande handledare: Bo Lundbäck och Thomas Sandström

Opponent: Professor Giovanni Viegi, CNR Institute of clinical physiology, University of Pisa, Italien ________________________________________________________________________

Annette Kainu, (2008): Spirometric studies on the adult general population of Helsinki - bronchodilation responses, determinants, and intrasession repeatability of FEV1, FEV6, FVC, and forced expiratory time- A report from the FinEsS-Helsinki II study. Helsingfors Universitet, ISBN 978-952-10-4771-8

Handledare: Anssi Sovijärvi

Biträdande handledare: Ari Lindqvist

Opponent Docent Hannu Puolijoki, Etelä-Pohjanmaa Hospital District

________________________________________________________________________

Magot Frisk, (2007): Asthma and respiratory symptoms related to the housing environment. Örebro University, ISBN 978-91-7668-540-2

Handledare: Kitty Kamwendo

Biträdande handledare: Ann-Britt Ivarsson och Göran Stridh

Opponent: docent Christer Jansson, Uppsala Universitet, Sverige

________________________________________________________________________

Paula Pallasaho, (2006): Prevalence and determinants of respiratory symptoms, asthma, chronic bronchitis and allergic sensitization in Helsinki. A comparison between Finland, Sweden and Estonia. The FinEsS studies - Helsinki I. Helsingfors Universitet, ISBN 952-10-3315-0

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Anssi Sovijärvi

Opponent: Professor Olof Zetterström, Linköpings Universitet, Sverige

________________________________________________________________________

Sven-Arne Jansson, (2006); Health economic epidemiology of obstructive airway diseases, The Obstructive Lung Disease in Norrbotten Sweden Studies, Thesis VII, Karolinska Institutet, ISBN 91-7140-805-3

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Eva Rönmark, Fredrik Andersson och Curt Löfgren

Opponent: Professor Urban Janlert, Umeå Universitet, Sverige ________________________________________________________________________

Jyrki Kotaniemi, (2006); Asthma, cronic obstructive pulmonary disease and respiratory symptoms among adults: Prevalence and risk factors- The FinEsS Study in Northern Finland. Helsingfors Universitet, ISBN 952-92-0012-9

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Anssi Sovijärvi och Lauri A Laitinen

Opponent: Professor Bengt-Eric Skoog, Göteborgs Universitet, Sverige

________________________________________________________________________

Mari Meren, (2005); Asthma, chronic bronchitis, chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and respiratory symptoms among adults in Estonia: Prevalence and risk factors- Comparison with Sweden and Finland. The FinEsS Studies-Estonia I. Karolinska Institutet, ISBN 91-7140-537-2

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Eva Rönmark, Kjell Larsson och Lii Jannus-Pruljan

Opponent: Professor Ronald Dahl, Århus Universitet, Danmark

________________________________________________________________________

Anne Lindberg, (2004); Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD): prevalence, incidence, decline in lung function and risk factors, The Obstructive Lung Disease in Norrbotten Sweden Studies, Thesis VI, Umeå Universitet, ISSN 0346-6612, ISBN 91-7305-756-8

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Lars-Gunnar Larsson och Rune Lundgren

Opponent: Professor Sven Larsson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Göteborgs Universitet, Sverige ________________________________________________________________________

Elisabeth Ståhl, (2004); Health-Related Quality of Life in COPD and Asthma - Discriminative and evaluative aspects. Lunds Universitet, ISBN 91-628-6235-9

Handledare:

Opponent: Professor Paul W Jones, St. George's Hospital Medical School, London, Storbritannien

________________________________________________________________________

Matthew Perzanowski, (2003); Molecular Epidemiology of Allergen Exposure, Sensitization and Asthma in School Children, The Obstructive Lung Disease in Norrbotten Sweden Studies, Thesis V, Umeå Universitet, ISSN 0346-6612, ISBN 91-7305-376-7

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Eva Rönmark och Thomas Platts-Mills

Opponent: Professor Adnan Custovic, University of Manchester, Storbritannien ________________________________________________________________________

Mai Lindström, (2002); Epidemiological Studies of Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) and Related Conditions, The Obstructive Lung Disease in Norrbotten Sweden Study, Thesis IV, Umeå Universitet, ISSN 0346-6612, ISBN 91-7305-310-4

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Kjell Larsson

Opponent: Professor Gunnar Boman, Akademiska Sjukhuset/Uppsala Universitet, Sverige ________________________________________________________________________

Britt-Marie Sundblad, (2002); Optimizing and evaluation of a metacholine provocation test with application in occupational research, Uppsala Universitet, ISSN 0282-7476, ISBN 91-554-5457-7

Handledare: Kjell Larsson och Per Malmberg

Biträdande handledare: Hans Hedenström

Opponent: Professor Bengt-Eric Skoogh, Göteborg Universitet

________________________________________________________________________

Lars-Gunnar Larsson, (2001); Snoring and Other Symptoms Related to Obstructive Sleep Apnea: prevalence, risk factors, and relation to respiratory disorders, The Obstructive Lung Disease in Norrbotten Sweden Study, Thesis III, Umeå Universitet, ISSN 0346-6612, ISBN 91-7305-000-8

Handledare: Bo Lundbäck

Biträdande handledare: Karl Franklin

Opponent: Professor Per Bakke, Haukelands Sjukhus/Universitetet i Bergen, Norge ________________________________________________________________________

Eva Rönmark, (1999); ASTHMA - Incidence, Remission and Risk factors, The Obstructive Lung Disease in Norrbotten Sweden Study, Thesis II, Umeå Universitet, ISSN 0346-6612, ISBN 91-7305-310-4

Handledare: Bo Lundbäck

Opponent: Professor Ronald Dahl, Universitetet i Aarhus, Danmark ________________________________________________________________________

Bo Lundbäck, (1993); Asthma, Chronic Bronchitis and Respiratory Symptoms: prevalence and important determinants, The Obstructive Lung Disease in Norrbotten Sweden Study, Thesis I, Umeå Universitet, ISBN 91-7174-825-3

Handledare: Leif Rosenhall

Biträdande handledare: Nils Stjernberg

Opponent: Professor Jacob Boe, Rikshospitalet/Universitetet i Oslo, Norge

Kort sammanfattning om viktiga resultat från OLIN-studierna

Bland viktiga resultat med folkhälsoinriktning kan noteras att OLIN-studierna var först i världen med att visa att minst hälften av rökarna, om de fortsätter att röka, förr eller senare utvecklar KOL. Eftersom ungefär 60 000 av Norrbottens befolkning på ett eller annat sätt är involverade i OLIN-studierna är det möjligt att genomföra denna typ av forskning. Förtroendet för OLIN-studierna är stort i länet vilket har underlättat för arbetet och deltagandet har varit mycket högt ända sedan starten.

KOL kostar samhället miljardbelopp varje år. Genom att lungfunktionsundersöka personer med luftvägsbesvär som söker vård kan diagnos ställas tidigt och lämplig intervention göras. Idag ställs KOL-diagnosen generellt mycket sent, ofta först vid medelsvår och svår sjukdom, trots att apparatur för diagnostik (lungfunktionsmätning) finns tillgänglig på varje vårdcentral i länet.

Astma bland vuxna är fortfarande något vanligare och svårare i Norrbotten än i mellan- och Sydsverige.

Astma och allergi

Aktuella resultat tyder på att den ökning av astma som observerats sedan 1960-talet nu kan ha stannat upp. Trots att andelen vuxna som uppger att de har astma har ökat och att en större andel använder medicin mot astma har andelen med luftvägssymtom och symtom som vid astma minskat. Liknande resultat finner vi bland barnen men där har andelen med allergisk sensibilisering dock ökat kraftigt, varför vi möjligen kommer att se en fortsatt ökning av astma bland barn i framtiden. Parallellt med detta har andelen rökare i samhället minskat.

Astma och bland vuxna

OLIN-studierna har visat att förekomsten av astma i Norrbotten är nu ca 10%. Trots att de flesta som insjuknar i astma är barn så insjuknar även många vuxna. Till skillnad från barnen är det dock få vuxna som tillfrisknar.

Under de senaste tio åren har andelen individer med luftvägssymtom minskat samtidigt som andelen med diagnosticerad astma har ökat. Förmodligen diagnosticeras idag en större andel astmatiker delvis på grund av ökad medvetenhet om astma inom både sjukvård och samhälle. Förutom ärftliga orsaker är kunskaperna begränsade om varför man får astma, men förmodligen är livsstilsfaktorer av stor betydelse. Rökning och fetma är två av dessa livsstilsfaktorer som ökar risken för att utveckla astma. Positivt är att andelen rökare i samhället har minskat kraftigt under senare tid.

Astma och allergi bland barn

Vår forskning bland skolbarn har visat att insjuknandet i astma är högt, cirka 1/100 barn insjuknar i astma varje år. Till skillnad från vuxna är tillfrisknandet från barnastma också stort förutsatt att barnen inte är allergiska (som barn med astma tyvärr ofta är). Barnstudien har också ställt en del gamla ”sanningar” på huvudet. Att undvika att ha djur i hemmet utgör inte något effektivt skydd mot utveckling av allergi, något som hävdats i decennier.

OLIN-studierna har visat att förekomsten av de flesta astmatiska besvär hos barn har varit oförändrad i Norrbotten under tiden mellan 1996 och 2006. Liksom i delar av övriga västvärlden tycks den tidigare alarmerande ökningen ha avstannat. Trots en stor ökning av den starkaste riskfaktorn för barnastma: allergi mot t. ex. pollen eller pälsdjur har alltså ökningen av astma varit oförändrad i Norrbotten mellan 1996 och 2006.

Att astman inte ökade under denna tid kan förklaras med att exponeringen för riskfaktorer i omgivningen såsom passiv rökning, fuktskador hemma och svåra luftvägsinfektioner, minskade till nära hälften. Det sistnämnda berodde mycket på att obligatorisk kikhostevaccinering hade återinförts. Förekomsten av astma och allergi behöver heller inte följas åt, och astma är inte alltid en allergisk sjukdom.

Ungdomar med astmatiska besvär får oftare diagnosen astma än vid liknande besvär hos barn. Under de senaste tio åren har dock läkare i Norrbotten blivit mer benägna att ställa diagnosen astma och förskriva astmamediciner även hos barn. Idag har barn med astma generellt mildare symtom jämfört med för tio år sedan.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, KOL, kännetecknas av lungfunktionsnedsättning och är vanlig bland rökare. KOL ökar i förekomst också med stigande ålder, och då särskilt bland rökare. Tidig och korrekt diagnos kan underlätta insatser i syfte att förebygga och påverka sjukdomsförloppet.

OLIN-studierna visade att 8% av befolkningen i Norrbotten över 45 års ålder hade KOL under 1990-talet och att sjukdomen var lika vanlig bland män som bland kvinnor. Bland äldre rökare hade cirka hälften en lungfunktionsnedsättning förenlig med KOL. En stor del av individer med KOL har inte fått någon diagnos av sjukvården trots att de allra flesta av dem upplever luftvägssymtom och många har kontaktat sjukvården på grund av luftvägsbesvär. De flesta individer med KOL har dock en lindrig sjukdom.

Bland individer över 45 års ålder var risken att utveckla KOL under en sjuårsperiod 10 gånger högre bland rökare jämfört med icke-rökare. Luftvägssymtom som hosta, hosta med upphostningar, andnöd och pip i bröstet markerade en ökad risk för framtida uppkomst av KOL, oavsett rökvanor och kön. De individer som utvecklade KOL hade en snabbare nedsättning i lungfunktion än de individer som inte utvecklade KOL.

Sammanfattningsvis talar resultaten för att KOL är betydligt vanligare bland medelålders och äldre rökare än vad tidigare studier har visat och att flertalet blir diagnostiserade ofta alltför sent i sjukdomsförloppet. Luftvägssymptom, särskilt bland rökare, men även bland ex-rökare över 45 års ålder, motiverar undersökningar av lungfunktionen vid kontakter med sjukvården för korrekt och tidig diagnostik av KOL.

Hälsoekonomi

Studierna om hälsoekonomi har visat att KOL kostar individen och det svenska samhället cirka 9 miljarder kronor per år, och kostnaderna är starkt avhängiga av sjukdomens svårighetsgrad. De indirekta kostnaderna, dvs kostnader för förtidspension och sjukskrivningar, var högre än de direkta kostnaderna, dvs kostnader för sjukvård och mediciner. OLIN-studiernas KOL-studier visar att de relevanta måtten för sjukdomsförekomst av KOL är både prevalens och incidens.

När det gäller astma är kostnaden för det svenska samhället mellan 5 och 8 miljarder kronor per år. Denna uppgift är baserad på att kostnaderna för astma var 3 - 4 miljarder kr per år för personer mellan 25 och 56 år. Svårighetsgraden var den enskilt största påverkande faktorn även när det gäller kostnaden för astma och kostnaden var betydligt högre för äldre individer än för yngre. Bland de direkta kostnaderna var medicin den största faktorn, och bland de indirekta kostnaderna var förtidspension och sjukledighet de största posterna.

Obstruktiv sömnapné syndrom (OSAS)

Studierna om OSAS visar att snarkning och andningsuppehåll under sömn är vanligare bland personer med kronisk bronkit, astma och nästäppa än bland luftvägsfriska. Rökning och ålder ökar risken för att drabbas av snarkning och andningsuppehåll. Dessa symtom är vanligare bland män än bland kvinnor. Personer som har problem med snarkning eller nattliga andningsuppehåll är också tröttare på dagen och kvinnor med snarkningsproblem har mer symptom av dagtrötthet än snarkande män.

En högre andel män än kvinnor med OSAS-symtom remitteras för utredning. De kliniska valideringarna av sömnstörning och diagnostiken av OSAS är tidskrävande. Utifrån dessa studier uppskattades att endast ca 20 % av individerna med symtom tydande på obstruktiv sömnapné i Norrbotten hade remitterats för undersökning med sömnregistrering under tioårsperioden 1990-2000.

The name OLIN stands for Obstructive Lung Disease in Norrbotten. The OLIN studies include epidemiological research activities focusing on asthma, allergies, chronic bronchitis and chronic obstructive pulmonary disease (COPD) that have been carried out in Norrbotten since 1985.

Since the start in 1985, the OLIN-studies have developed from being a research project into the current extensive range of research activities with several lines of research. The OLIN studies network includes researchers from Norrbotten county council, Umeå University, Karolinska Institutet, the Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg and Luleå University of Technology.

The studies also involve global partnerships with researchers and research groups from other countries, such as the USA, Australia, New Zealand and Vietnam, in addition to several countries in Europe. The so-called ‘FinEsS’ studies are a partnership between Finland, Estonia and Sweden which primarily concentrate on asthma, allergies and COPD. The management team and decision functions for the OLIN studies, as for the FinEsS studies, are all located in Norrbotten.

Facts about the OLIN-studies

The OLIN studies is the most successful public health and medical research project carried out so far in Norrbotten. The research includes epidemiological studies about asthma, type-1 allergies, chronic bronchitis, chronic obstructive pulmonary disease (COPD), sleep apnoea and health economics. The methods used are cross-sectional, longitudinal, case-reference and clinical studies.

In total, more than 50,000 individuals aged from 7 to 91 have participated. The OLIN studies have so far resulted in ten doctoral theses and more than 100 original and review articles. Of the ten doctoral candidates, eight are still wholly or partially active in Norrbotten. Another seven theses are partially based on OLIN data and several theses are currently being worked on.

The research started in 1985 and since then it has developed from being a research project into a comprehensive range of activities, with links to several European countries, the US, and research projects in Asia and Australia/New Zealand. In Sweden, researchers involved in the OLIN studies are also linked to teaching institutions such as Umeå University, the Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Karolinska Institutet and Luleå University of Technology. The management team and decision functions are all located in Norrbotten.

Research is conducted along four lines of research:

1. Asthma and allergies among adults

2. Asthma and allergies among children

3. COPD, which also covers OSAS

4. Health economics

The overall aim of the OLIN studies is to:

  • Prevent obstructive lung diseases

In order to achieve this aim, the following areas need to be studied:

  • Prevalence and incidence of asthma, chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and other diseases and symptoms of the respiratory tract>
  • The effects of smoking, various occupational exposures and environments, including the effects of traffic and the influence of climatic factors on these diseases
  • The course of diseases, i.e. the development, involving both deterioration and improvement, and the causes of these.

Kliniskt forskningscentrum (KFC) vid Sunderby sjukhus är en gemensam resurs för forskare inom Region Norrbotten för patientnära klinisk forskning, läkemedelsstudier och forskning i samverkan med norra sjukvårdsregionen.

KFC vid Sunderby sjukhus ska fungera som en serviceenhet för alla kliniker och tillhandahåller infrastruktur och stöd för arbete med kliniska studier. Inom enheten finns rum för undersökning och provtagning samt ett laboratorium för och omhändertagande och förvaring av prover i -20º C och -80º C i frysar.

KFC finns på plan 4, uppgång D, Klin kem lab.

För bokning av rummen eller information kontakta:
E-post: Fiona Murray
E-post: fiona.murray@norrbotten.se
Studiesamordnare
Tel: 0920-28 26 76

Forum Norr

Kliniska Studier Sverige – Forum Norr är en plattform av forskningsstödjande infrastruktur gemensam för Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen.

Forum Norr är en nationell satsning för klinisk forskning initierad av Vetenskapsrådet. Via Kliniska Studier Sverige kan vi förmedla kontakten till prövare och studiedeltagare i hela Sverige.

Målet är att underlätta genomförandet av studier, öka tillgängligheten till studiepatienter från hela Norrland samt utgöra en ingång för företag och akademi.

Forum Norr

Vårt uppdrag är att arbeta för att alla ska må bra i länet. Vi arbetar ständigt med förbättringar för ett bättre liv. I det här nyhetsbrevet vill vi visa upp kloka lösningar och sprida goda exempel på forskning och utveckling som ger oss ny kunskap.

Prenumerera på nyhetsbrevet Framtidens hälsa