Folkhälsoarbete

Norrbottens folkhälsostrategi antogs av Region Norrbotten, Norrbottens Kommuner samt Länsstyrelsen i Norrbottens län i februari 2018. Ett år senare antogs en regional handlingsplan som beskriver på vilket sätt de utpekade aktörerna kommer att bidra till att folkhälsostrategin verkställs. 

Under 2023 kommer en ny regional handlingsplan att tas fram för mandatperioden 2022-2026.

Region Norrbotten arbetar för att Norrbottningen ska må bra och leva ett långt liv. Men hur mår Norrbottningen egentligen? Hur skiljer sig hälsa och levnadsvanor i länets kommuner och hur ser det ut bland unga och äldre inom olika områden?

Individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsa och ta ett aktivt ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa. Som länsaktör och sjukvårdshuvudman har regionen ett ansvar att samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet.

En viktig del av Region Norrbottens folkhälsoarbete är att följa utvecklingen av befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.

Folkhälsomyndigheten följer årligen utvecklingen av befolkningens (16-84 år) hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i undersökningen Hälsa på lika villkor(HLV). Undersökningen genomförs i hela landet och omfattar cirka 1000 Norrbottningar. Vart fjärde år genomför Regionen Norrbotten tillsammans med kommunerna en mer omfattande enkätundersökning. I undersökningen 2022 får cirka 22 000 norrbottningar möjlighet att besvara enkäten. 

HLV ger länet kunskap om hur hela befolkningen mår och inte bara om personer som kommit i kontakt med hälso- och sjukvården. Förutom hälsoläget får Regionen och kommunerna också insikt i hur människorna uppfattar sina levnadsvanor och livsvillkor.

Resultaten av undersökningen är viktig för styrning och ledning av det lokala och regionala folkhälsoarbetet. Undersökningen med ett utvidgat urval i Norrbotten har genomförts 2006, 2010, 2014, 2018 och 2022.  Läs mer om befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor på folkhälsomyndighetens sida.

Våld kan påverka hälsan, att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld kan öka risken på kort och/eller lång sikt för olika former av psykisk och fysisk ohälsa. Kunskapen om våldets omfattning, mönster och konsekvenser är nödvändigt för alla yrkesgrupper som möter våldsutsatta. Ett bra omhändertagande och bemötande med uppföljande stöd kan vara avgörande för att den våldsutsatta för att kunna förändra sin situation. Många våldsutsatta berättar inte spontant om våldet. Det är därför viktigt att personal vågar fråga om våld.

Olika myndigheter/organisationer i samhället har olika uppdrag och ansvarsområden kring våld i nära relationer/ hjälp till våldsutsatta. Ett gemensamt uppdrag är att samverka med varandra för att den våldsutsatta ska få rätt stöd och skydd.

• Samverkan med andra aktörer nationellt och internationellt.
• Bidra till att sprida kunskap om psykisk ohälsa, hbtq (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer), funktionsnedsättning och våld i nära relationer till samiska delen av befolkningen.
• Bidra till att samiska patienten erbjuds språk- och kulturanpassad vård via digitala lösningar, flexibla telefon- och öppettider, och eventuella virtuella hälsorum och mobila team.
• Främja forskning inom samisk hälsa.
• Bidra till kultur och språkanpassade förebyggande insatser.
• Levnadsvanor.
• Suicidprevention bland och för samer.
• En språk- och kulturanpassad barnhälsovård, exempelvis språkscreening på samiska.
• Våldsförebyggande arbete gällande nära relationer.
• Att utveckla arbete kring beroende, medberoende samt ANDTS - alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.
• Kompetensutveckling i samiska och samisk kulturförståelse för verksamma inom hälso- och sjukvård, elevhälsa och omsorg.

Region Norrbotten har sedan november 2021 ett avtal med SANKS (Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og rus) i Norge, vilket innebär att läkare inom vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin kan remittera patienter dit.

Primärvården kan inte remittera direkt till SANKS. Resursenheten för samisk hälsa kan inte remittera till SANKS.

Samtliga regioner som ingår i Kunskapsnätverket för samisk hälsa, däribland Region Norrbotten, har antagit dokumentet Strategi för samisk hälsa - en hälso- och sjukvård som bidrar till en god hälsa och en vård på lika villkor för samer 2020-30.

Det innebär att regionerna har åtagit sig att arbeta för en kulturanpassad hälso- och sjukvård som aktivt bidrar till en god hälsa och en vård på lika villkor för samer. Detta ska enligt strategin göras genom utbildning av vårdpersonal, utveckling av nya arbetssätt och metoder, synliggörande av samisk kultur och språk samt breddade kunskapsunderlag. Dessutom ska regionerna verka för ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa.

Av strategin framgår också att allt arbete ska utgå från urfolksperspektivet, intersektionell analys och samisk delaktighet. Med intersektionell analys avses medvetenhet om att samers hälsa och behov i vården kan variera beroende på bland annat kön, ålder, funktionsförmåga och sexuell läggning.

Folkhälsostrategi (pdf)

I Kunskapsnätverket för samisk hälsa arbetar fem länskoordinatorer och en huvudkoordinator. Dessutom har Kunskapsnätverket en styrgrupp och en politisk referensgrupp med representanter från de olika regionerna samt Sametinget.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa startade år 2017 som ett projekt finansierat av Socialdepartementet, men finansieras sedan 2020 av regionerna.

Det finns en e-utbildning i samisk kulturförståelse som Kunskapsnätverket för samisk hälsa utvecklat i samarbete med SANKS, Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og rus, i Norge. Utbildningen riktar sig i första hand till dig som arbetar inom vård och hälsa.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa är ett samarbete som syftar till att säkerställa en god hälsa och en vård på lika villkor för det samiska folket.

Samarbetet består av Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, Sametinget, Landsförbundet svenska samer, Riksorganisationen Samerna, Same Ätnam, Sáminuorra och Svenska samernas riksförbund.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa har sedan starten 2017 utbildat ett stort antal medarbetare inom vården i samiska rättigheter och kulturförståelse. Samiska kompetensnätverk har etablerats i respektive region. Dessutom har samisk vårdpersonal utbildats till instruktörer för att kunna ge utbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa.

Definition av begreppet urfolk

Benämningen urfolk handlar inte om "vem som var först" utan är en juridisk definition. Dagens urfolk härstammar från folkgrupper som levde i området då det koloniserades eller innan de nutida statsgränserna drogs upp. Folket ska ha behållit egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.

Vem är same?

Samerna har juridisk status som urfolk i Sverige.

Den person som uppfattar sig som same och har eller har haft samiska som språk hemma. Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om du har en förälder som är upptagen i röstlängden till sametinget.

Vad är en sameby?

Samebyn både ett geografiskt område och en ekonomisk och administrativ organisation med syfte att organisera renskötseln som regleras av bestämmelser i rennäringslagen.

Inom en sameby finns flera olika renskötselföretag som består av en eller flera ägare. Samebyn drivs en av styrelse som väljs på årsstämman. Styrelsen tar kollektiva beslut om betesmarker, gärden och gemensamma arbeten som ska utföras. Varje renägare beslutar själv om sina egna renar, t ex hur många renar som ska slaktas. Den som vill bli medlem ï en sameby måste ansöka om det. Därefter är det samebyns årsstämma som beslutar vem eller vilka som får bli medlemmar. Samebyns marker räcker bara till för ett visst antal renar, beroende på areal och markbeskaffenhet.

Renskötselområdet utgör ungefär hälften av Sveriges yta och sträcker sig från Idre i söder till Treriksröset i norr. Det betyder att det bedrivs renskötsel i sammanlagt sex län i Sverige: Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Det är länsstyrelserna som bestämmer hur många renar en sameby får ha och fram till 2007 även samebyarnas geografiska gränser. Sedan 2007 regleras samebyarnas gränser av en annan myndighet, Sametinget.

Hur många samebyar finns det?

I Sverige finns totalt 51 samebyar, 32 finns i Norrbotten. De är indelade i fjäll-, skogs- och koncessionssamebyar. Fjällsamebyarna flyttar med renarna på somrarna till fjällen och på vintrarna till barrskogar österut. Skogssamebyarna stannar i skogslandet året om. I Tornedalen bedrivs koncessionsrenskötsel. Den är speciell eftersom det krävs att en same har tillstånd (koncession) för att bedriva renskötsel. Koncessionshavaren kan sedan sköta ett antal renar åt dem som äger eller brukar jordbruks-fastigheter i området.

Det landområde som en sameby nyttjar är uppdelat i året-runt-mark och vinterbetesmark. Året-runt-marker är de områden där renskötsel får utövas under hela året. På vinterbetesmarkerna i skogslandet får renarna beta under tiden 1 oktober - 30 april.

(definitionen hämtad från www.samer.se)

Region Norrbotten är en av finansiärerna av flera norrbottniska Pridefestivaler. För Region Norrbotten är Pride ett tillfälle att uppmärksamma vikten av att arbeta för hbtq-personers rättigheter och möjligheter.