PTP i Region Norrbotten

Namn: Annika Carlberg
Ålder: 26 år
Jobbar som: PTP-psykolog på Barn- och ungdomsmottagningen i Kalix, tillhör BUP-teamet.
Kommer ifrån: Brottby i Vallentuna kommun som ligger i norra utkanten av Stockholm. 

Vad är Barn- och ungdomsmottagningens uppdrag?

Uppdraget är att bemöta barn- och ungdomar upp till 18 år med medelsvår till svår psykisk ohälsa i behandling. Vi gör också neuropsykiatriska utredningar och ger information efter att barn- och ungdomar har fått diagnoser.

Eftersom att BUP är så nära habiliteringen så arbetar vi mycket tillsammans.  Det är sällan en enskild problematik. Jag gillar att vi ser våra patienter som våra tillsammans, inte att den patienten tillhör psykiatrin eller den patienten tillhör habiliteringen. Utan att dom alla tillhör oss.

Kan du beskriva en vanlig dag på jobbet?

Mina arbetsdagar varierar mycket eftersom att jag har både behandlingssamtal och utredning. Jag träffar patienten lite längre tider om det är utredning. Under utredningstillfällena kan vi exempelvis göra tester, gå igenom skattningar eller ha intervju med föräldrarna.

De flesta dagar styr jag mitt schema ganska mycket själv. Vissa dagar, exempelvis onsdagar har vi alltid mötestider på förmiddagen. Då har vi förbättringsmöte med hela arbetsplatsen. Sedan har vi remissmöte där vi delar ut remisser vart de hör. Hör det till habiliteringen, BUP eller ska det vara teamöverskridande. Efter remissmötet har vi teammöte där vi går igenom ärenden. Jag tycker att temamötena är så himla bra, vi går igenom patienter och vem som tar ärendet utifrån kompetens, utbildning och vad man har för tid. Jag gillar upplägget med gemensam diskussion. Att diskutera vem som passar bäst. Ibland behöver vi också vara två i ett ärende. Det är ett ganska emotionellt krävande arbete så den grejen, att kunna vara två kollegor i ett ärende kan avlasta, det tycker jag om.

Hur är det att arbeta som PTP-psykolog där du är?

Jag upplevde en ganska lugn start med en bra genomgång. Jag kände aldrig någon press. Fick i början följa med andra behandlare på samtal och utredning för att se hur de arbetar, vilket var väldigt värdefullt. Jag har haft bra handledning och kunnat ta upp det jag behövt hjälp med, i början var det mycket kring det praktiska men på senare tid är det mer processen och framåt.

Det som varit fint här är att jag känt att jag kunnat gå till vem som helst, både psykologer och andra behandlare. Många har varit här länge och det är ett öppet klimat. Det är inte bara handledaren, alla ställer upp. Folk hjälper varandra.

Hur kommer det sig att du flyttade till Kalix?

Jag är idrottsintresserad och läste psykologprogrammet med inriktning mot idrott i Umeå. Jag är orienterare och har varit runt och tävlat mycket i Sverige. Att bo i Kalix har inte känts så långt bort. Det finns alltid orienterare någonstans i Sverige, alltid känner man någon. Sedan fick min partner AT i Kalix.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Det allra bästa är gemenskapen och stämningen på arbetsplatsen. De märks att de har jobbat mycket på det, att skapa ett bra klimat där alla ska trivas. Det är väldigt viktigt när man har ett emotionellt krävande arbete och det är någonting som är viktigt för mig som person. Det är självklart kul att arbeta med barn och ungdomar också, att få se de utvecklas och börjar må bättre.

Finns det någonting som är utmanande eller svårt med ditt jobb?

Det är nog att när man jobbar med barn och ungdomar är det aldrig bara en patient. Det finns alltid en familj som vi jobbar med att ha med i behandlingen. Det som är svårast är när det blir mycket runtomkring, med skolan, familjen och socialtjänst, när det är mycket svårigheter i det sociala nätverket.

Namn: Fredrik Hedström
Ålder: 36 år
Jobbar som: PTP-psykolog på Barn- och ungdomshälsan i Luleå
Kommer ifrån: Stockholm

Vad är Barn- och ungdomshälsans uppdrag?

Vi är vad man kallar första linjen och riktar oss till barn i skolålder från 6 till 17 år med lindriga till måttliga psykiska besvär. Vi arbetar främst med behandling men även med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. För att komma till oss behöver man en remiss, som man oftast får via sin hälsocentral.

Kan du beskriva en vanlig dag på jobbet för dig?

En vanlig dag har jag runt tre patientbesök. Tiden däremellan ägnas till stor del åt förberedelser och journalföring. När jag har tid över försöker jag bättra på mina kunskaper gällande till exempel behandlingsmetoder eller sådant jag stöter på i möten med patienter och behöver förstå för att kunna utföra ett bra arbete. En del tid går åt till att sammanställa material till en föreläsning och ett seminarium som jag ska hålla i under hösten.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Dels lyxen att alla mina kollegor är psykologer, vi är sex stycken totalt. Min chef är också psykolog, så för mig finns det alltid någon kollega att rådfråga och diskutera med. Jag uppskattar att det finns en viss frihet i hur många patienter jag vill ha och hur jag vill lägga upp behandlingen. Sen är det också roligt att träffa så många olika barn och ungdomar med varierade sökorsaker.

Finns det någonting som är utmanande eller svårt med ditt jobb?

En del ärenden jag stöter på är svåra, ibland kan det vara allvarliga problem. Det kan vara jobbigt att känna att man inte gör tillräckligt. Eftersom att vi jobbar med barn och familjer blir det ofta komplext. Man ska förhålla sig till barnet eller ungdomen, familjen, skolan, kompisar. Det kan vara ett stort system att förhålla sig till. Samtidigt kan alla dessa faktorer runt barnet eller ungdomen vara stora tillgångar. Det är utmanande att lära sig hur man hjälper till att få dessa tillgångar att fungera till barnets fördel men också att förstå vad som ligger bortom min kontroll.

Hur skulle du beskriva Region Norrbottens PTP-program?

På grund av Corona har det varit lite speciellt i år och en del saker har ställts in. Jag uppskattar verkligen de träffar vi ändå har haft och tycker att det finns en trygghet i att få träffa andra i en liknande situation, att kunna utbyta erfarenheter och höra hur deras tankar går. Det visar sig ofta att vi går igenom liknande upplevelser av att vara nya i yrket. Det har varit ett väldigt bra program och intressanta besök har varit inplanerade, även om en del fallit bort på grund av omständigheterna. Vi har gjort en del kompromisser och hörts över Skype eller träffats utomhus vilket har fungerat bra.

Har du något tips till blivande PTP-psykologer?

Jag har insett värdet av att jobba på en plats där man får en bredd. Om man som blivande ptp-psykolog inte har ett specialintresse och verkligen vill jobba inom ett visst område så tror jag att primärvården och i synnerhet där jag jobbar, med barn och unga, ger en bra bred grund och möjligheter att lära sig många olika delar av yrket.

Namn: Lovisa Johansson
Ålder: 26 år
Jobbar som: PTP-psykolog på Barn- och ungdomshabiliteringen på Sunderby sjukhus, Luleå-Boden
Kommer ifrån: Piteå, jag pendlar nu från Piteå.

Vad är Barn- och ungdomshabiliteringens uppdrag?

Uppdraget är habilitering av barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar: allt ifrån Downs syndrom till ryggmärgsbråck till autism m.fl. Habiliteringens syfte är att genom anpassningar, stöd och föräldrarna hjälpa ungdomarna till en så hög funktionsförmåga och självständighet som möjligt i vardagen utifrån deras individuella förutsättningar.

Vad är dina arbetsuppgifter?

Jag tillhör ungdomsteamet och arbetar med ungdomar mellan 13-18 år. Jag möter upp familjen med ungdomen. Jag håller i diagnosinformation om de vill veta mer om sin diagnos och hur den påverkar dem själva i vardagen. Jag träffar föräldrar i handledning kring bemötande av ungdom och hens fungerande. Jag utreder också främst autism och intellektuell funktionsnedsättning. Ungdomsteamet som jag tillhör håller i föräldrautbildningar och ungdomsgrupper om autism samt social färdighetsträning.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Att få träffa barn och ungdomar skulle jag säga. Att få ta del av hur de ser på livet och vad de tycker är lätt och svårt men också att träffa deras föräldrar och få se deras perspektiv på föräldraskap. En annan sak är att arbeta i team. Det är jätteroligt att få jobba i team med psykolog, kurator, arbetsterapeut och fysioterapeut.

Finns det någonting som är utmanande eller svårt med ditt jobb?

Absolut, jag har gått från en generalistutbildning till att hoppa in i en specialistverksamhet i en smalare del av vården. Å andra sidan är det på ett sätt en styrka, att få ”grotta ner sig” i ett smalare område.

Vad är det viktigaste som du har lärt dig hittills på arbetsplatsen?

Att få testa på och blir det fel så kan man alltid göra om och backa och tänka att vi testar något annat. Det är okej att göra och göra om tills man hittar det som funkar bäst. Det blir inte alltid rätt på en gång.

Jag vill verkligen peppa nyutexaminerade att söka PTP här uppe. Det är ett jättebra PTP-program med mycket bra stöd, hjälp att tänka när man kört fast. Det är också givande att jobba här uppe i ett stort och glest län, det blir som en särskilt omständighet för vården och för patienterna.