De fokuserar och forskar på astma: ”Vill att vården ska vara jämlik över hela landet”

Cirka tio procent av norrbottningarna har astma. Ändå har det funnits en begränsad kunskap om astma och allergi i vår region. ”Det är viktigt att en fördjupad kunskap om astma och allergi sprids i vårt län”, säger Anna Lundström, specialistsjuksköterska i Sunderbyn.

Astma och allergi är något som drygt tio procent av den svenska befolkningen har. I Norrbotten gäller detsamma som för resten av Sverige. Trots det så skiljer sig vården åt beroende på vilken region man bor i.

–  Jag har tre barn som vuxit upp med astma och allergi vilket har drivit mig till det jobb jag har idag. Sen har jag har alltid varit nyfiken och idag kommer det mycket ny kunskap, säger Anna Lundström, specialistsjuksköterska vid Barnkliniken i Sunderbyn.

Anna har arbetat som sjuksköterska sedan 1990 och blev färdig specialist 1998, då hon blev barnsjuksköterska. Men hennes subspecialitet är som astma- och allergisköterska. Det har hon jobbat med sen 2019.

– Jag vill höja kunskapen och möjligheten till egenvård för den här väldigt stora gruppen astmatiker och allergiker. Jag vill ge tillbaka något till dem som idag är allergiska och har astma, dela min erfarenhet med dem. Sen vill jag att vården ska bli mer jämlik över hela landet.

Med i ASTA

Sedan februari sitter Anna med i styrelsen för ASTA, Astma- Allergi- och KOL-sjuksköterskeföreningen. Det hoppas hon kan ge henne större perspektiv och erfarenhetsutbyten.

– Där bidrar jag med perspektivet över hur det är att jobba i ett glesbygdslän med de avstånd och resurser vi har här.

Anna Lundström berättar att det just nu är en barnläkare som utbildar till barnallergolog och att det finns en enda allergolog för vuxna i hela Norrbotten. Medan det inom många andra regioner finns flera stycken, ibland flera stycken på ett sjukhus.

– Vi kanske har dem som inte har den titeln men som ändå är jätteduktiga, säger Hon.

Anna Lundström, specialistsjuksköterska på barnkliniken i Sunderbyn.

Kunskapsutbyten

Genom ASTA hoppas hon också att det sker en snabbare kunskapsöverföring till vårt län.

– Barnkliniken anlitar en allergologkonsult som kommer hit från Astrid Lindgrens Barnsjukhus två gånger per år, som vi också har nätverksträffar med. Hon överför sin kunskap av behandlingar de kan utföra i Stockholm, som vi kanske inte har så mycket kunskap kring själva. Men hon tar också med sig saker från oss.

Anna berättar att de i Stockholm tagit med sig att hembehandling av astmapatienter, i form av biologiska läkemedel i injektionsform, är ett alternativ till att få vård på sjukhus.

– Att vi nu har egenmonitorering för astmapatienter är ganska nytt.

Det finns många slags inhalatorer för olika typer av astma och allergi.

Egenmonitorering

Genom egenmonitoreringen får patienten en snabbare kontakt med sin astma- och allergisjuksköterska. Samtidigt kan sköterskorna se vad som händer på patientens lungfunktion även om de inte är på plats och gör en spirometri, utan blåser i monitoreringsinstrumentet hemma.

–  Vi har långa avstånd i Norrbotten så det hjälper otroligt mycket, säger Anna Lundström.

Någon som följer det som händer inom astmavården är Stina Selberg. Hon jobbar som avancerad klinisk specialistsjuksköterska (AKS) i primärvården, på Stadsviken hälsocentral. Via ASTA fick hon stipendier till att forska på just astma och allergi.

– Trots att astma är en sjukdom som varit känd under en väldigt lång tid kan det vara ganska svårt att diagnostisera den. Allt för många patienter når inte målet med sin behandling och astmakontroll trots att vi idag har väldigt effektiva mediciner och tydliga uppdaterade riktlinjer, säger hon.

Anna Lundström uppskattar erfarenhetsutbytet hon får genom att vara ledamot i ASTA styrelse.

Svårdiagnostiserat

Stina berättar att det går att förebygga mycket inom astma- och allergivården och tycker det är spännande att följa utvecklingen, speciellt inom egenmonitorering.

– Det tror jag kommer bli större. Dels hållbarhetsmässigt att patienterna slipper transportera sig, dels att de kan göra en mätning på lungorna när de passar dem. Sen kommer det också bli lättare att fånga upp, säger Stina Selberg.

På grund av att astma är en sjukdom som varierar är det svårt att få till en mätning rätt i tiden. Ibland mår patienten jättebra, ibland jättedåligt.

– När du väl kommer in och ska göra din spirometri som du väntat på i flera veckor, eller månader, mår du jättebra. Du inte varit utsatt för triggerfaktorer och det är inte pollensäsong.

Genom egenmonitorering kan sjuksköterskorna se lugnfunktionen hos patienterna utan spirometri.

Doktorerar på halvtid

När Stina inte arbetar kliniskt som AKS inom primärvården doktorerar hon på halvtid.

– Varför jag valde att forska på astma är för att jag kom i kontakt med OLIN-studierna under min AKS- utbildning. OLIN står för Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten och är en väldigt framgångsrik forskningsverksamhet som pågått i Norrbotten sedan 1985. Men att jag valde att studera på astma är också för att det är så fruktansvärt vanligt, säger hon.

Den allra största delen av astmatiker vårdas i primärvården, vilket är Stinas intresseområde. Med astmatikerna handlar det också om hur det går att förebygga, för att patienter inte ska ha försämringsperioder. Olika studier, bland annat studier som Stina själv varit med och publicerat, visar att okontrollerad astma är väldigt vanligt.

– Samtidigt visar studier också att med bra behandling skulle okontrollerad astma inte vara lika vanligt. Jag ser att vi har jättemycket att arbeta med, både utifrån sjukvården och patienter. Det finns verkligen utvecklingspotential, säger Stina.

Stina Selberg är avancerad klinisk specialistsjuksköterska och forskar samtidigt om astma och allergi.

En utmaning

Att doktorera och arbeta samtidigt är både kul och en utmaning enligt henne.

– När man som sjuksköterska doktorerar är man ganska ofta anställda via ett universitet, medan jag haft möjlighet att behålla min anställning inom regionen. Samtidigt ansöker jag om forskningsmedel.

Stina går sin doktorandutbildning via Umeå universitet och kommer att vara klar till 2027. Hon har blivit fördelad 25 veckor till forskning varje år.

– Den tiden fördelar jag tillsammans med min chef, som verkligen har möjliggjort att jag kan kombinera jobb med forskning. Men såklart måste jag också visa att jag kan ge lika mycket till jobbet som till forskningen.

Ledarskapet viktigt

Både Stina Selberg och Anna Lundström pratar om gott ledarskap som en viktig faktor till utveckling.

– Jag tänker att det är jätteviktigt att min chef är öppen för min nyfikenhet och mitt driv. Som tillåter mig att utvecklas. Chefen får direkt kunskap tillbaka kring vad vi kan göra för att utveckla och göra vår vård bättre här, säger Anna Lundström.

Stina trycker på att det är oerhört viktigt med ett ledarskap som är förändringsbenäget.

– Men också att miljön är tillgänglig för att utvecklas i, det gäller både chefen och kollegorna. Även i regionen i stort. Det krävs ett eget driv, bra ledarskap, stöttande kollegor men också att hela regionen är välkomnande. Vi behöver uppmuntra medarbetare som vill utvecklas, då krävs det att alla vill det, säger Stina Selberg.

Text och Foto: Henny Bucht