Digitala stödprogram underlättar vardagen

I regionerna runtom i Sverige utvecklas idag olika typer av behandlingar på nätet. ”Vi blir ju mer och mer digitala och ska kunna ha olika erbjudanden anpassade efter personernas behov och förmågor”, säger Birgitta Nordström, enhetschef vid Vuxenhabiliteringen.

Ett internetbaserat stöd- och behandlingsprogram kallat E-autism har utvecklats inom enheten LSS råd och stöd för personer med autism. Nu är Vuxenhabiliteringen på gång med att ta fram ett annat stöd- och behandlingsprogram, Hälsa och levnadsvanor – på ett enkelt sätt.

Syftet är dels att öka tillgänglighet, dels att patienterna ska få en ökad grad av självbestämmande och kunna ta mer eget ansvar.

Helen Perdahl, arbetsterapeut inom LSS råd och stöd, arbetar bland annat med personer med autism. Det är en stor grupp hos både Vuxenhabiliteringen och inom LSS råd och stöd.

– Det är inte ovanligt att personen får sin diagnos sent i livet. Då kan det vara viktigt att få lära sig mer om sig själv, att förstå autismen bättre och få verktyg och strategier för att handskas med vardagsutmaningar som är ganska vanliga, berättar hon.

Helen Perdahl, arbetsterapeut, har arbetat fram ett digitalt material för personer med autism.

Kontakt med behandlare

Helen Perdahl tycker att det är roligt och stimulerande att arbeta med personer med autism, även om det också kan vara utmanande. Mycket handlar om att stärka individens egna förmågor. Det kan till exempel vara att bekanta sig med olika verktyg och strategier som kan hjälpa personen att komma vidare i livet.

– Det är tillfredsställande att få se när människor växer och utvecklas.

De senaste åren har hon varit med och arbetat fram ett individuellt material till en e-utbildning för personer med autism, som erbjuds både inom LSS råd och stöd och Vuxenhabiliteringen. Den som använder programmet ska jobba vid sin egen dator, surfplatta eller mobil.

Efter att man har fått programmet tilldelat till sig har man åtkomst via sin personliga inloggning på 1177. Den som genomgår utbildningen har även stöd av och kontakt med sin behandlare.

– Fördelen är att du kan sitta hemma och göra programmet när det passar dig själv, även på kvällar och helger och utan att resa till en sjukhusort, säger Helen Perdahl.

Självreflektion

Materialet består av åtta avsnitt. Det första tar upp vilka kriterier som ska uppfyllas för att diagnosen autism ska ställas. De nästkommande beskriver autism på ett enkelt sätt och lyfter fram olika symptom som är vanliga vid diagnosen.

– Autismen är ett spektrum, vilket innebär att konsekvenserna kan bli olika för olika individer. Men problem med kommunikation och interaktion med andra, sinnesöverkänslighet, oförmåga att kunna förstå helheter och att fastna i detaljer är symptom som är vanliga, berättar hon.

Användaren kan antingen läsa själv eller få texten uppläst. I varje avsnitt finns videofilmer där olika professioner utvecklar ämnet, men även en person som själv har autism och som delar med sig av sina erfarenheter och tips. Till sist finns det också plats för självreflektion. Deltagaren kan då skriva ner sina tankar om det man har tagit del av och hur det stämmer in på honom eller henne.

När ett avsnitt är klart går behandlaren in och läser kommentarerna och ger feedback på det personen har skrivit.

Att arbeta med patienters hälsa och levnadsvanor kan vara utmanande. Det gäller att ha tålamod och kunna motivera, berättar fysioterapeuten Anna-Maj Öhlund.

Strategier

För många blir det en lättnad att få veta mer om sin diagnos. Det blir en bekräftelse på något man har upplevt och känt hela livet, redan under uppväxten och i skolan, berättar Helen Perdahl.

– Nu får man äntligen klart för sig vad det beror på. Det ger möjlighet att förstå sig själv bättre, stärka sin självkänsla och även kunna ta med sig kunskapen in i sina relationer till vänner och arbetsgivare för att förklara hur man har det.

I programmet får deltagaren råd om hur man bättre ska kunna hantera sin diagnos i vardagen.

– Strategierna handlar inte om att ändra sin personlighet, utan om att ta tillvara sina förmågor och styrkor, säger Helen Perdahl.

Ett steg på vägen

Hon funderade i förväg en del över om det skulle vara en nackdel att göra programmet på egen hand i hemmet och om det skulle bidra till att öka en isolering som kanske redan var ett problem. Men fördelarna uppväger i så fall nackdelarna, kom hon fram till.

– Det här kan vara en start på att utvecklas och börja tro på sig själv. Det var till exempel en person som gick igenom programmet och därefter blev redo för en KBT-behandling via nätet.

Vuxenhabiliteringen utvecklar nu nästa stöd- och behandlingsprogram, som kan erbjudas under en habiliteringsperiod. Programmet tar på ett enkelt sätt upp hälsa och levnadsvanor. Erbjudandet ska inte enbart gå till patienter med autism utan till en vidare krets inom Vuxenhabiliteringen och LSS råd och stöd.

– Våra patienter har ofta problem med många delar i livet som rör hälsa, exempelvis fysisk inaktivitet, sömnen, dygnsrytmen och att man äter oregelbundet och ensidigt, berättar Anna-Maj Öhlund.

Med den digitala plattformen om hälsa- och levnadsvanor ska personer med funktionsnedsättning få möjlighet att lära sig mer om sina vanor och hur de kan förbättra dem.

När hon och hennes kollegor har jobbat med den nya digitala utbildningen har de hämtat inspiration från den befintliga e-utbildningen för personer med autism. Sömn, matvanor, fysisk aktivitet och relationer är exempel på vad kapitlen handlar om.

Vill inspirera

Det finns också frågor som: Vad är hälsa för dig? Hur ser din vardag ut? Hur har du det med balansen mellan aktivitet och vila? Hur mycket promenerar du eller tränar du på annat sätt? Hur ser ditt ätande ut?

– Vi gör det utan pekpinnar och försöker istället att inspirera och locka fram motivationen. För att det ska fungera måste man vilja själv, men också få bra coaching. Av oss, men kanske också av andra personer i ens närhet, säger Anna-Maj Öhlund.

I kursmaterialet ingår hemuppgifter. Efter genomgången kurs kan personen också välja att fördjupa sig inom något specifikt område.

– Som behandlare får man ha stort tålamod och försöka vara lite finurlig och hitta olika lösningar tillsammans med patienten. Det är inte behandlaren som ska servera lösningarna utan det ska vara ett samarbete där personen är delaktig i lösningarna, säger Anna-Maj Öhlund.

Text och foto: Frilansjournalist Ulrika Vallgårda/Yours