Hon skyddar regionen mot faror: "Jag älskar mitt jobb"

Hur jobbar Region Norrbotten för att skydda sig mot terrorattentat, IT-attacker och angrepp utifrån? Vi tog rygg på säkerhetsskyddsstrategen Malin Lundh för att ta reda på det.

Det ser ut som en vanlig korridor inne på Regionhuset i Luleå. Med vanliga kontorsrum, stolar och skrivbord. Men helt vanligt är det ändå inte. Här sitter nämligen säkerhetsenheten. Den som bland annat har i uppdrag att värna om regionens inre hemligheter och dessutom mota bort yttre hot, sabotage och andra risker. Det kan handla om allt från terrorattentat och utpressning till påverkanskampanjer och IT-intrång.

Malin Lundh jobbar som säkerhetsskyddsstrateg.

I ett av rummen sitter Malin Lundh framför datorn. Hon är säkerhetsskyddstrateg och har precis avslutat ett samtal.

– Kom in, kom in, säger hon.

– Jag pratade just med min kollega i Västerbotten. Vi samarbetar mycket mellan regionerna.

"Bästa jobbet i världen"

Malin Lundh kom till Region Norrbotten från Försvarsmakten för ett och ett halvt år sedan. Hon började då först jobba med informationssäkerhet, men när hon i februari fick chansen att hoppa på säkerhetsskyddet kände hon ingen tvekan.

– Det här är det bästa jobbet som finns i hela världen, jag älskar det och har verkligen hittat hem, säger hon.

Hon trivs i Regionhuset.

Men vad gör då en säkerhetsskyddsstrateg? Jo, hon jobbar faktiskt med Sveriges säkerhet. Inom regionen, tänker du? Svar ja.

– Det kan ju vara lite svårt att förstå vad en region har för betydelse när det gäller hela landet. Men vi ska helt enkelt skydda våra hemligheter här i Norrbotten, specifika saker som vår region gör som kanske gör oss sårbara även nationellt.

Hysch-hysch

Nu börjar vi komma in på hysch-hysch-ämnen. Av uppenbara orsaker kan inte Malin berätta vad det är för hemligheter hon och kollegorna skyddar här i Norrbotten. Men för att göra det abstrakta lite mer konkret fabricerar hon ihop ett exempel.

– Nu hittar jag bara på, för att förklara, förtydligar hon och fortsätter:

– Men det skulle kunna vara så att vi här i Norrbotten har en mycket speciell ögonklinik, där det jobbar fyra specialister på splitterskador. Det är bara de i hela Sverige som jobbar med just det. Alltså är den kliniken och de specialisterna viktiga för Sveriges säkerhet och måste skyddas.

Vad måste de då skyddas mot?

– Det kan till exempel vara mot främmande makt eller kriminella nätverk. Det kanske inte är hemligt att vi har en bra ögonklinik, men det är hemligt att vi har fyra unika specialister (återigen ett exempel). För om det blir känt kan man ju försöka komma åt och påverka dem.

Hur då?

– Man kanske erbjuder dem massa pengar för att avslöja regionens rutiner vid höjd beredskap. Men det kan också handla om utpressning. Att man letar upp sårbarheter hos de här människorna som man hotar att avslöja om de inte lämnar ut viss information. Det skulle kunna handla om spelmissbruk, dålig ekonomi, narkotikamissbruk…

Säkerhetsklassar och skyddar

Här kommer Malin Lundhs roll in i bilden än mer tydligt. Hennes uppdrag är helt enkelt att hitta det som inom Region Norrbotten är av vikt för Sveriges säkerhet, det som ska säkerhetsklassas. Det gör hon bland annat genom så kallade säkerhetsskyddsanalyser.

För enkelhetens skull återgår vi till det fiktiva exemplet med ögonkliniken och de fyra specialisterna på splitterskador. Den kvartetten skulle vara säkerhetsklassad om den fanns på riktigt, men för att ens kunna få en sådan tjänst måste man genomföra ett säkerhetsprövningssamtal med säkerhetsskyddet på regionen och sedan godkännas av Säkerhetspolisen (Säpo).  

– De här samtalen görs innan anställningen påbörjas, det är som en kartläggning kan man säga. Man pratar helt enkelt med personen i fråga för att se om det finns några möjliga sårbarheter i deras liv eller i deras familjs liv, något som vi måste ha extra koll på, säger Malin Lundh.

Betyder det att säkerhetsklassad personal inte får ha några fel och brister?

– Nej, det gör det inte. Dessutom är det ju bara en sårbarhet om du döljer det, säger hon och ger ett exempel:

– När jag gjorde säkerhetsprövningar på ett tidigare jobb var det en man som berättade för oss att han gillade lack och läder. Det var hans grej och han hade ett alter ego på nätet. Men det var ingen hemlighet och eftersom han var så öppen med det så var det inte heller någon sårbarhet.

Det gäller att ha överblick.

Sverige är inte ett land i krig. Terrordåd hör inte heller till vardagen. Men inom säkerhetsskyddet jobbar man ständigt med förberedelse, man vill vara beredd på allt – innan det händer.

Höjt terrorhot

I samma veva som den här intervjun görs höjer Säpo terrorhotnivån i Sverige till en fyra på en femgradig skala. Det betyder att det finns ett ”högt hot” för att terrorattentat kan ske i landet.

Det här är något som påverkar Malin Lundh och hennes kollegor.

– Vi påverkas jättemycket, speciellt av det som sker i omvärlden. Samtidigt lär vi oss mycket av det. Det är jättehemskt att säga, för det är tråkiga saker som händer med kriget i Ukraina, koranbränningar och så vidare. Men vi lär oss nya saker, som att vi kanske måste ta till andra skyddsmekanismer som vi inte ens har tänkt på.

Vilseledning är vanligt

Däremot är inte risken för just terrordåd jättestor i Norrbotten. Då ligger det närmre till hands med vilseledningskampanjer eller IT-attacker.

– Subversion eller så kallade vilseledningskampanjer på nätet har blivit allt vanligare. Till exempel i Ryssland finns ju trollfabriker som bara lägger ut massa skräp.

Hur skulle en sådan kampanj kunna se ut här i Norrbotten?

– De skulle till exempel kunna sprida information som säger att det inte går att ringa till alla vårdcentraler i Norrbotten. Även fast det kanske visst går. Vilseledning alltså.

Men vad är målet med det?

– Orsaken kan vara att se hur vi beter oss när det händer. Vad gör gemene man? Hur reagerar regionen? Alla pusselbitar de kan ta när de bygger ger en större förståelse för hur Sveriges försvar fungerar.

Enligt dig, vad är det värsta som kan hända Region Norrbotten?

– Att de hackar sig in i våra IT-system och kommer åt alla journaler. Det är nog det värsta för alla, inte bara för säkerhetsskyddet och Sveriges säkerhet. Jag tänker på individen också. Det skulle inte vara så bra om det läckte ut journalanteckningar på nätet som folk kan läsa på Flashback.

Skulle det vara värre än ett rent terrorangrepp?

– Jo, för det här skulle drabba så himla många och under så lång tid. Att tappa anseendet är nog det som tar mest tid att bygga upp igen.

Hon älskar sitt jobb.

Malin Lundhs jobb som säkerhetsskyddsstrateg är väldigt varierande och ingen dag är den andra lik.

Hon hyllar sin arbetsplats och höjer sina kollegor till skyarna. Hon berättar om högt i tak och fantastisk sammanhållning.

– Jag gillar verkligen att det är så mycket samarbete. Dels inom regionen, där alla hjälper varandra. Men också med andra regioner och med Länsstyrelsen. Det finns ett stort nätverk där vi kan stötta och bolla med varandra. Det är jättevärdefullt.

Text och foto: Moa Höjer