Lyckat SOS-projekt har blivit permanent

Sedan ett halvår har ambulanssjukvården ett inre befäl i tjänst den vakna delen av dygnet. Samarbetet med SOS alarm startade som ett projekt 2022. Försöket föll väl ut och rollen ingår nu i den ordinarie verksamheten.

SOS alarm ambulanssjukvården får inre befäl , Cecilia Tjärdalen, inre befäl och ambulanssjuksköterska

”Vi sitter med SOS alarm och räddningstjänsten i samma byggnad och vi har ett jättefint samarbete med dem”, säger Cecilia Tjärdalen som är en av två inre befäl från Luleå.

Cecilia Tjärdalen är en av åtta ambulanssjuksköterskor som arbetar som inre befäl. Tanken med samarbetet mellan ambulanssjukvården och SOS alarm är att de inre befälen ska vara ett stöd till larmoperatören i bedömning av behovet av ambulans.

– Vi är en extra resurs för SOS. Larmoperatörerna tar emot samtalen och vi hjälper till med att ge råd och styra ambulanserna så att rätt resurs når rätt patient. Om sjukdomen/skadan är mindre allvarlig kan det i stället för ambulans bli aktuellt med sjukresa, taxi eller om personen kan få hjälp att ta sig till hälsocentralen, säger Cecilia Tjärdalen.

Erfarna specialister

Kollegorna som delar på uppdraget är alla specialiserade inom ambulanssjukvård och har många års egen erfarenhet av ambulansarbete. Just att de själva arbetar som ambulanssjuksköterskor är ett stort plus.

– Vi vet vad man vill ha tidigt i en utlarmning på väg till en olycka till exempel. Vi har tillgång till patientjournaler och uppgifter från både polis och räddningstjänst. Vi kan tala om vilka skador det är, hur många personer som är drabbade, om de tagit sig ur bilen, om de kan prata eller om det finns risker på platsen, som halt väglag eller om det är hotfull, säger Cecilia Tjärdalen.

Hon fortsätter:
– Vid trafikolyckor kan inre befäl hjälpa till att avgöra om det ska skickas flera ambulanser och vi kan också skicka ambulanshelikopter i ett tidigt läge om det behövs.

Gör medicinsk bedömning

Larmsamtalen till SOS bedöms enligt en tregradig skala, där en etta är mest akut och två och tre är av mindre allvarliga fall. Vid de mest akuta fallen kopplas inre befäl in direkt.

– Vi tittar på alla ärenden oavsett prioritering, men i de akuta får vi, som vi säger, medlyssning och kommer in i det aktuella ärendet direkt och kan vara med i samtalet.

I övriga fall, tvåor och treor, tar inre befäl vid först efter samtalet med larmoperatören.

– När operatören gjort sin bedömning går vi in i larmärendet och läser vad patienteten har för sjukdom eller problem. Är det något vi saknar ringer vi upp personen. Med vår specialistkompetens kan vi fråga mer om det medicinska och göra egen bedömning. Därefter avgör vi om det behövs ambulans, eller om något annat alternativ är mer lämpligt, säger Cecilia Tjärdalen.

Den stora skillnaden utåt för personerna som ringer in och larmar 112 är just att de efter samtalet med larmoperatören kan bli uppringda av det inre befälet.

Försök föll väl ut

Att ha ett inre befäl från ambulanssjukvården kopplat till SOS alarm provades i ett projekt under åren 2022 till 2024. Syftet var att ta tillvara ambulansens resurser på bästa sätt. Arbetssättet gav önskat resultat, var uppskattat av ambulanspersonalen och visade sig göra stor nytta.

– Vi åker ut på färre körningar på mindre akuta larm, tvåor eller treor. Fall där det inte finns ett behov av vård under transporten utan de klarar av att åka sjukresa eller söka vård på hälsocentral.

En annan viktig uppgift för inre befäl är att samordna och fördela resurserna så att det finns ambulanser tillgängliga på alla orter.

– Det ska finnas ett visst antal ambulansbilar på varje station och det ska finnas ambulanser tillgängliga inom ett visst antal mil, säger Cecilia Tjärdalen.

Inre befäl har också i uppdrag att koordinera sekundära transporter, ambulansresor där patienter som behöver vård under färden flyttas mellan olika sjukhus och hälsocentraler.

– Vi försöker styra så att ambulanser inte behöver köras tomma, utan att vi kan ta med en patient i båda riktningar. I de fall det är möjligt kan också två patienter samåka hela eller delar av sträckan.

Projektet har landat

Under projektperioden fanns inre befäl på plats endast under dagtid. Ambulanspersonal ute i länet var så nöjda att de ville ha tjänsten dygnet runt.

– Det har visat sig att nattetid är det färre larmsamtal till SOS, trycket är inte lika stort. Behovet har fått styra tiderna. Nu arbetar ett inre befäl alla dagar mellan klockan 7 och 22, säger Cecilia Tjärdalen.

Arbetstiden fördelas jämnt mellan rollen som inre befäl och deras vanliga ambulansarbete.

– Under projektets gång har olika fördelning av procenten provats och det har mejslats fram vad som passar verksamheten bäst. Det ska utvärderas till hösten när det gått ett år, säger Cecilia Tjärdalen.

Allt dokumenteras

Varje arbetspass är ett eget kapitel som ska avslutas och sättas punkt för innan inre befäl går hem för kvällen.
– Allt vi gör måste finnas dokumenterat. Jag skriver journal på alla samtal jag ringer och allt spelas in. Det går att gå tillbaka och lyssna på samtal om det behövs, säger Cecilia Tjärdalen.
De åtta inre befälen som turas om med arbetet på larmcentralen i Luleå kommer från olika delar av Norrbotten; Boden, Älvsbyn, Kiruna, Kalix, Haparanda, Överkalix och två från Luleå.

Fotnot: Inre befäl kallades under projektperioden för inre ambulansledning. Namnbytet gjordes för att få enlighet med nationell nivå.

Korta fakta om SOS alarm

  • SOS organisation är rikstäckande och larmcentralen i Luleå svarar på 112-samtal från hela landet.
  • För varje regions larmcentral finns en dirigent från SOS som fattar beslut om vilka insatser som ska göras.
  • När ambulanser i länet kallas ut följs Region Norrbottens larmplaner för olika scenarier.

Text och foto: Anneli Sundbom