Narkosläkaren Maja – ett stöd för ST-läkarna

För att bli godkänd som specialistläkare krävs inte mindre än ett 50-tal olika intyg på avklarade praktiska moment och kurser. Maja Ångman är studierektorn som lotsar ST-läkarna genom den fleråriga utbildningen inom anestesi och intensivvård.

Maja Ångman har kombinerat sin tjänst som narkosläkare vid Sunderby sjukhus med att vara studierektor på 20 procent sedan 2017 då hon själv var nybliven specialist.

– Jag tycker att det är jättekul. Det är visserligen inte min favoritsysselsättning att sitta vid datorn, och det får jag göra ganska mycket, men när man märker att ST-läkarna är nöjda med hur det fungerar och allt flyter på så ger det mycket tillbaka, säger hon.

Maja är överläkare, född 1982, och kommer från Hudiksvall. Först pluggade hon till danslärare innan hon helt bytte bana.

– Det berodde nog på ärftlig belastning. Pappa var hjärtläkare, mamma var narkos-iva-sköterska, berättar hon och ler.

En narkosläkare är inriktad på kroppens livsuppehållande funktioner.

Hon utbildade sig till läkare i Uppsala. Tillsammans med sin dåvarande sambo som var officer och fick jobb på I 19 i Boden flyttade hon till Norrbotten 2009 för att göra allmäntjänstgöring, AT.

– Vi separerade men jag blev kvar. Jag trivs jättebra här och har aldrig funderat på att flytta.

Idag är hon sambo med en annan läkare, har en treårig dotter och bor i Sunderbyn.

Från IVA till förlossningen

Maja Ångman var intresserad av flera områden under både läkarutbildningen och AT:n. När hon gjorde sin praktik på narkosen i Sunderbyn var det en kollega som uppmanade henne att söka jobb där. Hon gjorde det, fick jobbet och tänkte att hon kunde ju alltid byta senare. Men det har hon inte gjort.

– Att vara narkosläkare är extremt brett. Vi jobbar med barn, vuxna, med de som är allra sjukast, men också med de som föder barn och är jättefriska, berättar hon.

Som narkosläkare är hon inriktad på kroppens livsuppehållande funktioner. Maja Ångman söver, lägger bedövningar och gör bedömningar av patienter som ska opereras och patienter på akuten. Hon tar även hand om Iva-patienter, till exempel de som ligger i respirator, har blodförgiftning eller svikt i ett eller flera vitala organ.

Anna Dahlin, till vänster, är ST-läkare och intygar att Maja Ångman är mycket populär som studierektor. ”Det behövs någon som kan lotsa en igenom systemet”, säger Anna Dahlin.

Jobbet innehåller både mycket fysiologi och farmakologi.

– Vi får dessutom väldigt snabbt bekräftelse på om det vi gör är bra eller dåligt, vilket är bra när man är en lite otålig själ som jag.

Undervisat

Hennes handledare under specialiseringstjänstgöringen, ST:n, var själv studierektor och uttryckte att hon hoppades att Maja Ångman skulle ta över uppdraget efter henne i framtiden.

Det fanns flera skäl till att hon skulle passa för det.

– Jag har alltid varit intresserad av organisatoriska frågor och engagerat mig fackligt. Jag har också undervisat på akutmedicinkurser och traumakurser och tycker att det har varit roligt, berättar hon.

Kort efter att Maja Ångman var klar med sin ST år 2016 fick hennes handledare en chefspost. Redan 2017 blev hon därför studierektor.

– Efter ett år insåg jag att jag hade tagit på mig för mycket och gick in i väggen.

Hon fick rensa bort en del, exempelvis kurserna.

– Så nu är jag enbart narkosläkare, studierektor och småbarnsmamma och det räcker – det är fullt upp, säger hon och ler igen.

Många moment

På anestesi- och intensivvårdsavdelningen vid Sunderby sjukhus får ST-läkarna sin utbildning under minst fem år. Just nu finns 13 ST-läkare på kliniken, som Maja Ångman är studierektor för.

Totalt i länet finns ett 20-tal studierektorer för olika specialiteter samt en person som är samordnare för alla studierektorer.

– Eftersom det är målstyrt och du måste uppfylla hela målbeskrivningen för att skicka in dina papper och bli godkänd så tar det ofta längre tid än fem år. Målbeskrivningen är bestämd av Socialstyrelsen och den är jättelång, berättar Maja Ångman.

Att vara narkosläkare är roligt eftersom det är så brett och för att man ser snabba resultat, anser Maja Ångman och Anna Dahlin, ST-läkare.

En ST-läkare ska genomgå ett antal kurser och klara ett stort antal moment. De ska arbeta på olika ställen, däribland på ett universitetssjukhus i sex månader vilket för Luleåstudenternas del brukar bli Umeå.

– Och det är extremt viktigt att arbetet sker under handledning, annars räknas det inte.

För alla moment ska det skrivas ett intyg och i intygen står det vilka delmål man har uppnått.

Finns tillgänglig

När Maja Ångman har sina studierektorsdagar kan hon vika dem åt att föreläsa, skriva introduktions-PM eller i övrigt jobba med strukturen kring ST-utbildningen.

– Men du är ju tillgänglig för oss hela tiden, inflikar Anna Dahlin, som just nu är ST-läkare.

Det är Maja Ångmans ansvar att det finns en fungerande introduktion och att alla har bra handledning. Dessutom är hon en stödfunktion för ledningen, är delaktig vid förändringar som ska göras och pratar med ledningen om hur de påverkar ST-läkarna.

– Det ska finnas bra rutiner kring att göra ST här, så att man inte behöver fråga sig vilka kurser man ska gå eller vad man ska göra. Det är min uppgift att se till att all information hålls uppdaterad och att alla får den utbildning de har rätt till. Jag jobbar mycket med struktur och logistik och försöker vara uppdaterad på när nya riktlinjer kommer.

Samarbeten i norr och nationellt

När någon är klar och ska skicka in sina intyg till Socialstyrelsen ser hon till att alla papper är rätt ifyllda, i rätt mall och med rätt underskrifter.

– Det kan vara mellan 50 och 100 papper.

Hon samarbetar med andra studierektorer i norra regionen, det vill säga Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Tillsammans organiserar de särskilda ST-dagar sex gånger per år. Även nationellt finns det ett upparbetat samarbete och själv är hon med i den nationella styrgruppen KVAST för ST sedan början av året.

Ett par gånger i halvåret sätter hon sig ner med alla ST-läkarna i Sunderbyn för att gå igenom vad de behöver och om det kommit någon ny riktlinje.

– Men sedan kommer ju ST-läkarna förbi mig hela tiden eller mejlar när funderar på olika saker.

Som narkosläkare arbetar Maja Ångman med att ta hand om patienter på intensivvårdsavdelningen och med att söva patienter, lägga bedövning och förbereda dem för operation.

Hon ser också till att handledarna har möjlighet att ge bra handledning och går igenom bedömningsverktyg, riktlinjer och pm med dem.

Anna Dahlin berättar att Maja Ångman är mycket uppskattad bland ST-läkarna.

– Du är som vår advokat gentemot våra seniora kollegor och ledningen och säkerställer att vi får den utbildning vi ska ha, är tydlig, organiserad och ett bollplank för oss. Vi ses ju varje dag på jobbet och kommer ofta till dig med småfrågor, säger Anna Dahlin vänd till Maja.

Hjälper till att navigera

Att påbörja en ST-läkarutbildning är ingen lätt sak, konstaterar Anna Dahlin.

– Man behöver en sådan som Maja för att navigera i systemet tills man har hunnit skaffa sig egen koll, så att man kan fokusera på att lära sig yrket.

Det är lätt hänt att man som ST-läkare antingen får för mycket att göra eller får för lite stöd så att man inte lär sig det man ska.

– Men jag gillar att skryta om att vi faktiskt har en av Sveriges bästa ST-utbildningar. Och Maja är starkt bidragande till att den är så väl fungerande, säger Anna Dahlin.

Text och foto: Frilansjournalisten Ulrika Vallgårda/Yours

Fakta:

• ST är en förkortning av specialiseringstjänstgöring. En ST-läkare är en legitimerad läkare som är färdig med sin allmäntjänstgöring, AT, eller bastjänstgöring, BT, och vidareutbildar sig till specialist.
• Det finns även läkare som skaffar sig dubbla kompetenser och därmed gör två ST-utbildningar.
• Det är Socialstyrelsen som godkänner specialisterna och delar ut titlarna. Den som sedan arbetar vidare har chansen att bli överläkare, en titel som varje region och sjukhus beslutar om.