Miljösamordnaren som rör sig - Eva-Britt Isaksson kartlägger avfall och hittar eldsjälar i vården
Hållbarhetsenheten formades och blev en enhet i mars i fjol. Under året anställdes tre medarbetare varav en miljösamordnare. Som ett led i att kartlägga miljöområdet och att initiera kontakt har miljösamordnaren påbörjat besök i verksamheterna. Ett stort antal hälsocentraler har redan fått besök. Fokus har legat på avfallshanteringen.
Att få en överblick över miljöarbetet i vården kräver både sakkunskap och närvaro. Därför har Eva-Britt Isaksson, miljösamordnare på Region Norrbottens hållbarhetsenhet, packat väskan och gett sig ut på en turné till hälsocentraler i hela länet för att träffa personalen där arbetet faktiskt sker.
Under våren och försommaren har Eva-Britt besökt hälsocentraler i bland annat Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Östra Norrbotten och Malmfälten med två syften: att skapa bättre kontakter med verksamheterna och samtidigt få en aktuell lägesbild av hur avfall faktiskt hanteras, märks upp och sorteras.
– Jag ville se hur det ser ut på plats. Vad fungerar bra, vad behöver förtydligas, och vilken information behövs? Kan vi underlätta för verksamheterna?
Tydlig information och struktur underlättar för miljöarbetet.
Goda exempel att inspireras av
Ett par hälsocentraler sticker särskilt ut i det arbete som gjorts och görs både vad gäller struktur och engagemang.
– De har koll på detaljerna, men också på helheten. Det finns ett engagemang för miljön och arbetsmiljön som genomsyrar verksamheterna, säger Eva-Britt.
Den ena är Lärkans hälsocentral i Boden. Här lyfter Eva-Britt fram både enhetschef Ann-Catrin Högling och medicinska sekreteraren Rebecca Wennskog, som också är skyddsombud och kemikalieombud.
Ann-Catrin Högling, enhetschef och Rebecca Wennskog, skyddsombud på Lärkans hälsocentral i Boden.
Enhetschef Ann-Catrin Högling har ett nära samarbete med skyddsombud och alla medarbetare vilket är en framgångsfaktor. Skyddsombud Rebecca lyfter att transparens och delaktighet är en naturlig del i vardagen på jobbet, som hänger ihop med det aktiva miljö- och arbetsmiljöarbetet.
Ann-Catrin menar att det handlar om att skapa rutiner som fungerar i vardagen.
– Vi försöker tänka hållbart även i det lilla. God ordning, märkning och information om sortering av avfall är viktig, men också att alla vet varför vi gör det – inte bara hur, säger Ann-Catrin.
– God ordning, märkning och information om sortering av avfall är viktig, men också att alla vet varför vi gör det – inte bara hur, säger Ann-Catrin.
På Kiruna Hälsocentral vill Eva-Britt lyfta fram en förebild: undersköterskan Lars-Åke Mukka, som utöver sitt ordinarie arbete också är brandskyddsombud och kemikalieombud.
– Lars-Åke har ett driv, han ser till att det faktiskt fungerar praktiskt och är förankrat hos kollegorna, säger Eva-Britt. För Lars-Åke är det viktigt att miljöarbetet är en del av helheten i vården.
Nästa steg: bättre dialog och stöd
Besöken har inte bara lett till viktig kunskap om nuläget. Den har också öppnat upp för framtida dialog.
– Min roll är att stötta och inte att kontrollera, säger Eva-Britt. Hon hoppas nu kunna arbeta vidare med mer praktiskt stöd, tydlig information och möjlighet till dialog så att miljöarbetet blir en naturlig del av vardagen.
– Det finns ett stort engagemang i verksamheterna och med rätt förutsättningar kan det växa.