Smärtpatienter får rätt hjälp från början
Personer med långvarig smärta riskerar att utveckla ett beroende av läkemedel. I Pajala används ett flödesschema som ska göra att smärtpatienter i stället får rätt hjälp från början.
Fysioterapeuterna Maria Larsson och Christina Klingestål tar emot i sina lokaler på Pajala hälsocentral. Båda har jobbat länge i vården, 25 respektive 17 år, och under den tiden mött många patienter med kronisk smärta i rörelseapparaten.
– Det vi fysioterapeuter kan erbjuda är främst behandling och träning. Med hjälp av flödesschemat jobbar flera professioner runt patienten på ett mer strukturerat sätt. Tryggheten och tydligheten ökar, både för oss anställda och för personen med smärtproblematik, säger Maria Larsson.
Tidigare hände det att patienter återkom gång på gång, år efter år, både till fysioterapeuterna och till andra yrkesgrupper på hälsocentralen.
Kartläggning
En del utvecklade dessutom ett beroende av tunga läkemedel och kunde vädja eller kräva att få mer medicin utskriven. Den förre hälsocentralschefen Thomas Schimke uppmärksammade problemet och initierade en kartläggning, som mynnade ut i ett flödesschema som fortfarande används.
Patienten tar ofta en första kontakt via telefonen. Om det gäller problem med rörelseapparaten, exempelvis nerver, leder och skelett, får de en tid för att träffa en fysioterapeut eller rehabkoordinator.
– Vi fyller i ett frågeformulär om deras problem, den långa Linton-screeningen, för att identifiera om han eller hon är i riskzonen för att utveckla kronisk smärta. Vid 90 poäng eller mer ska hela eller delar av det multimodala teamet kallas in, utifrån patientens behov, berättar Christina Klingestål.
”Flödesschemat ger oss en plan för hur vi ska möta patienter som har eller riskerar att få en kronisk smärtproblematik”, säger Maria Larsson. Till vänster Christina Klingestål.
Helhetssyn och planering
I teamet ingår läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog och avancerad klinisk specialistsjuksköterska, som alla bidrar med kunnande utifrån sina professioner. Flödesschemat innebär även att en fast vårdkontakt utses, att en rehabiliterings- eller behandlingsplan formuleras och – om behovet finns – att tung smärtmedicin trappas ut.
Christina Klingestål och Maria Larsson konstaterar att flödesschemat är till god hjälp, både för de som fysioterapeuter, för deras kollegor på hälsocentralen och för patienterna.
– De periodvisa insatser som vi fysioterapeuter tidigare hade att erbjuda ledde inte alltid framåt när det gällde patienter som utvecklat långvarig smärta. Nu jobbar vi tillsammans med patienten och övrig personal, det finns en helhetssyn och en planering, säger Maria Larsson.
Flödesschemat gör personalen tryggare och bättre förberedd, konstaterar Christina Klingestål och Maria Larsson. På hälsocentralen arbetar även fysioterapeuten Linda Jonsson.
Andra instanser
Ibland slussas patienten vidare från hälsocentralen till vårdinstanser med andra typer av behandlingsmetoder, exempelvis rehabiliteringsmedicin i Sunderbyn. En del får åka till specialistkliniken Garnis rehabcenter i Boden. Andra har fått hjälp på behandlingshem för att komma ur sitt läkemedelsberoende.
– Vi kan även samverka med externa aktörer om patienten så önskar, exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetsgivaren.
Efter tre till sex månader görs en uppföljning och teamet bedömer om fler åtgärder ska sättas in.
– Med en rehabiliteringsplan går det snabbare att få komma till andra vårdgivare. En annan vinst är att man som patient inte själv behöver söka runt i vården efter hjälp – antalet vårdkontakter minskar, säger Maria Larsson.
Att flera professioner varit involverade och att det funnits en plan med åtgärder kan bidra till en känsla av acceptans, även om smärtan inte försvinner.
– För så är det naturligtvis, alla blir inte av med sin smärta utan måste i stället hitta strategier för att hantera den. Men med rätt hjälp kan man börja tänka annorlunda och utveckla ett lugn och en trygghet i sig själv, säger hon.
Under kontroll
En del som har behandlats på en annan vårdnivå återkommer till fysioterapeuterna på hälsocentralen.
– Man har kanske kvar sin grundsmärta, men hittar sätt att minska den med någon form av rörelse. Känslan av att man ändå kan påverka sin hälsa kan betyda mycket för måendet, säger Christina Klingestål.
Vissa behöver även fortsättningsvis smärtlindring via läkemedel.
– Men då är det under kontroll på ett annat sätt. Tack vare flödesschemat kan vi förhindra att människor hamnar i långvarig sjukskrivning och medicinering, något som ofta hänger ihop, säger hon.
Text och foto: Ulrika Englund
