Spetsvård när samer remitteras till Norge
Region Jämtland Härjedalen har sedan mer än sju år tillbaka ett avtal med Finnmarkssjukhuset i Norge om psykiatrisk vård för personer med samisk bakgrund. Från och med 2021 har också ytterligare tre regioner – Norrbotten, Västerbotten och Dalarna – ett sådant avtal.
Shiho Hansen, forsknings- och utvecklingsrådgivare, och Amund Peder Teigmo, klinikledare, hälsar samiska patienter från Sverige välkomna till SANKS i Karasjok. I bakgrunden skymtar norska sametinget.
För patienter som behöver bli inlagda ges vården på SANKS (Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og rus) i Karasjok, en liten kommun med 2 600 invånare, varav 80 procent samisktalande.
I kommunen, som ibland omnämns som "Samernas huvudstad", finns också det norska sametinget, NRK:s samiska redaktion och museet De Samiske Samlingar, som under vårt besök hade en högtidlig tillställning med Norges kultur- och jämlikhetsminister Anette Trettebergstuen och arbets- och inkluderingsminister Marte Mjøs Persen som hedersgäster.
Leatdáppe du várás!
Klinikledaren Amund Peder Teigmo, är på gott humör när han bjuder in till sitt kontor för att visa sin presentation om SANKS. Den inleds med orden ”Leatdáppe du várás!” (Vi finns här för dig).
– Vi är till för de samiska patienterna inte bara i Norge utan också i Sverige och Finland, slår han fast.
En bild på en samisk klykstångskåta beskriver SANKS, som är en avdelning på Sámiklinihkka och sorterar under Finnmarkssjukhuset.
Botten på kåtan utgörs av evidensbaserad forskning.
De tre stänger som håller uppe tältduken illustrerar de behandlingar som erbjuds inom psykisk ohälsa, drog- och alkoholmissbruk samt somatisk vård.
Kåtans duk illustrerar hur allt omges av samisk språk- och kulturkompetens.
Amund Peder Teigmo är klinikledare på Sámi klinihkka, där SANKS är en avdelning. Han är i grunden specialist i allmänmedicin.
Metaforer och humor
Amund Peder Teigmo konstaterar:
– Vi förstår den samiska befolkningens språk, metaforer, kroppsspråk, humor, skönhetsideal, könsroller och stolthetskänsla. Patienten ska inte behöva lära personalen om samisk kultur och de som kommer hit ska känna trygghet, respekt och förståelse.
Det är framför allt psykisk ohälsa, men även beroendeproblematik, som SANKS avtal med Sverige rör sig om.
– I Finland har de gått ett steg längre och remitterar även hit för somatisk vård, säger Amund Peder Tegimo.
Distansvård
Om avtalen med regionerna i norra Sverige säger han:
– Det är något vi ser väldigt positivt på, men det behöver spridas både bland läkarkåren och patienterna så att fler får kännedom om att vi finns. Vi har också filialer på flera andra platser i Norge dit patienter kan komma, men om man behöver inläggning är det bara här i Karasjok.
Utöver det är distansvård vanligt. De digitala vårdmötena utgör cirka 27 procent av det totala antalet och har legat högt även före pandemin på grund av de långa avstånden.
De nya avtalen med Sverige har under 2022, fram till oktober, inneburit 75 digitala konsultationer med patienter i Norrbotten och två patienter som fått fysisk behandling över dagen. Det kan jämföras med Jämtland och Härjedalen, som haft avtal sedan 2015 med SANKS. Där var det under samma period 38 digitala konsultationer.
Än så länge har det inte varit några inlagda patienter från Sverige efter pandemin.
Handledning av svensk personal
Även samer från regioner som SANKS inte har avtal med kan få vård där.
– Ja, absolut, men då behöver deras region skicka en remiss till någon av de regioner som vi har avtal med, som i sin tur remitterar till oss och får ersättning från patientens hemmaregion, säger Amund Peder Teigmo.
De svenska avtalen omfattar också möjlighet till handledning, auskultation och utbildning av vårdpersonal från de fyra svenska regionerna.
I Region Norrbotten har utbildning skett i olika former under det gångna året i Kiruna och Jokkmokk. När det gäller randning kommer under våren ST-läkaren Eleonor Blind på Jokkmokks hälsocentral att genomföra sex veckor av sin psykiatrirandning på SANKS.
Reidun Boine arbetar på vuxenenheten, där det finns gott om olika aktiviteter att utöva för de inlagda patienterna, bland annat på gymmet.
Samsjuklighet vanligt
Till SANKS:s vuxenenhet för psykisk hälsa och missbruk/beroende är det en kort bilfärd från administrationsbyggnaden.
Vi får skjuts dit av forsknings- och utvecklingsrådgivaren Shiho Hansen, som har kommit till Norge från Japan och blivit kvar för kärlekens skull. Hon är vår guide för dagen.
Reidun Boine, ämnes- och kvalitetskonsulent, möter upp och berättar att det tidigare enbart var patienter med missbruk och beroende som vårdades där, men sedan 2019 har de två avdelningar, även en för patienter med psykisk ohälsa.
– Många gånger finns det en samsjuklighet, även om endera problematiken normalt överväger, säger hon.
Fokus på maten
Varje avdelning har sex platser där patienterna är separerade från varandra, förutom vid måltiderna.
– Vi har stort fokus på maten, även om det tyvärr bara serveras samisk mat någon enstaka dag per år. Det är för dyrt, men vid exempelvis samernas nationaldag den 6 februari hänger vi ut och röker kött.
Alla som jobbar permanent på vuxenenheten har samisk språk- och kulturkompetens och alla nyanställda får gå en introduktionskurs två dagar där de samiska värderingarna lyfts fram.
Patientrummen på vuxenenheten har bilder av olika djur på dörrarna. För utomhusaktiviteter finns bland annat skidor att låna och på gymmet kan man exempelvis ägna sig åt boxning.
Ett veckoschema på vuxenenheten. Veckan avslutas med "felles samling f.eks med quiz og kaffe".
Miljöterapi
Behandlingen bygger på miljöterapi, där fysiska aktiviteter och utflykter i naturen är en viktig del.
– Det finns forskning som styrker att det är bra inte bara för den fysiska hälsan utan även för den psykiska. Det handlar exempelvis om att vi varje dag går på morgonpromenad för att man ska få röra på sig och samtidigt få frisk luft eller att vi går på tur tillsammans. Det är obligatoriskt även om vi anpassar det efter individuella förutsättningar, säger Reidun Boine.
Behandlingstiden varierar – för missbrukspatienter normalt från en till två månader och för patienter med psykisk ohälsa oftast kortare, från några veckor till en månad, men ibland längre.
– Ett viktigt fokus för oss är att patienterna ska få en helhetsbehandling, där allt från levnadsvanor till tandhälsa ingår. Om det behövs skickar vi remiss till annan vård, exempelvis tandläkare eller specialist. Även uppföljningen, där vi även har kontakt med patientens hemkommun, är extremt viktig för oss.
På SANKS:s vuxenenhet för psykisk hälsa och missbruk/beroende vårdas tolv inlagda patienter.
Unik vård
Färden går tillbaka till huvudbyggnaden, som ligger på baksidan av sametingets stora byggnad.
Strax intill ligger den ungdomspsykiatriska enheten. Den har sex vårdplatser för ungdomar i åldrarna 13-18 år, även om det ibland görs undantag både upp och ned, enligt sjuksköterskan och familjeterapeuten Nina Nedrejord samt miljöterapeuten Monica Boine.
De berättar att de hade enstaka svenska ungdomar inskrivna före pandemin, men att de hoppas på fler nu.
– Jag tror det behövs mer information om att vi finns och att det är en unik vård vi kan erbjuda, säger Monica Boine.
Hon berättar att det, åtminstone i nord-Norge, inte längre är så tabu att vara same och Nina Nedrejord, som själv inte är samisk men har lärt sig tala samiska, nickar instämmande:
– Det har gått från att vara tabu till att nästan vara ”inne”. Media har bidragit till det med exempelvis samiska deltagare i många tävlingsprogram. De har ofta visat sig vara bland de främsta.
Sjuksköterskan och familjeterapeuten Nina Nedrejord samt miljöterapeuten Monica Boine arbetar på den ungdomspsykiatriska enheten.
Pratar inte om det
Hon fortsätter:
– Samtidigt finns det delar av den samiska kulturen där psykisk ohälsa är något man inte pratar om, särskilt inte utanför hemmets väggar.
För de samiska ungdomar som har problem med sin psykiska hälsa ser Monica Boine en stor fördel med att det är samisktalande personal som tar emot dem.
– Det är otroligt viktigt att få beskriva sin sjukdomshistoria på sitt egna språk.
Pysselrum, pingisrum, patientrum och bordsprydnader på den ungdomspsykiatriska enheten.
Nina Nedrejord och Monica Boine ser fram emot att få ta emot fler samiska ungdomar från Sverige. De kommer dessutom gärna och föreläser i Sverige.
Inte visa svaghet
Monica Boine menar att det fortsatt finns mycket skam kring psykisk ohälsa inom den samiska kulturen.
– Det bygger på att man inte ska visa svaghet och relaterar till att det i djurvärlden är de starkaste som överlever. Inom framför allt rendriften kan det därför tyvärr än i dag förekomma tankar kring att sjukdom, oavsett om det är fysiskt eller psykiskt, gör att en person inte längre är ”brukbar”.
– En patient berättade: ”mamma har aldrig berättat att vi är samer”. Det var för skamfullt, säger Nina Nedrejord.
Hjärtefråga
Frågan om psykisk ohälsa bland samer har på senare tid lyfts på norsk TV och Monica Boine har varit en av de personer som bjudits in. Hon har därefter fått inbjudningar till olika samebyar för att diskutera ämnet.
– För mig som same är det en hjärtefråga att jag kan bidra till att göra skillnad, säger hon och slår sig mot bröstet.
För de ungdomar som kommer till SANKS finns det också möjlighet att ta med sig sina föräldrar. Utöver de enskilda patientrummen finns ett särskilt boende där hela familjen kan bo tillsammans.
– Det kan bidra till att stärka identiteten för både barnen och deras föräldrar, säger Monica Boine.
Den ungdomspsykiatriska enheten har sex vårdplatser.
Individanpassad vård
De konstaterar avslutningsvis att den individanpassade vården är extremt viktigt.
– För oss är det självklart de samiska värderingarna som ligger till grund, men det är också viktigt att vi har förståelse för patienter som kanske är hbtq-personer och invandrare, säger de.
Piere Bergkvist i Rötviken, som ligger i Krokums kommun i Jämtland, tillhör Jovnevaerie sameby. Han har själv fått vård på SANKS vuxenpsykiatri längre tillbaka. Efter det har han tills för några år sedan suttit som ledamot i brukarrådet.
– Jag har varit runt och föreläst om psykisk ohälsa både i Sverige och Norge och gör det fortfarande, berättar han.
Shiho Hansen från Japan är filosofie doktor i internationell hälsa och arbetar som forsknings- och utvecklingsrådgivare på SANKS. Här syns hon framför en kåta vid vuxenenheten, där det ibland anordnas aktiviteter.
”Väldigt bra vård”
Piere Bergkvist tycker utifrån sitt perspektiv som patient att det är väldigt bra att det nu går att remittera till SANKS från svensk sida av Sápmi.
– Nackdelen är att det ligger långt bort, men fördelarna överväger. De har en samisk kulturkompetens som är oerhört värdefull och alla som jag känner till har varit där har uppfattningen att det är väldigt bra vård, säger han.
Piere Bergkvist anknyter till Monica Boines resonemang om att det fortsatt råder en tystnadskultur inom många samiska samhällen när det gäller sjukdom.
– Trots att det blivit mycket bättre finns det fortfarande bland vissa en uppfattning att man ska vara stark hela tiden. Inom renskötseln, där jag jobbar, kämpar vi hela tiden både mot rovdjur och etableringar som inkräktar. Då får man helst inte visa sig svag och det kan i sin tur leda till att man mår psykiskt dåligt, säger han.
Text och foto: Jonas Hansson
Huvudentrén till SANKS administrationsbyggnad i Karasjok. Utanför hälsas välkommen på både norska och olika samiska språk, varav nordsamiska är det största.
SANKS är en del av Finnmarkssjukhuset och förkortningen betyder på norska ”Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og rus” eller på nordsamiska ”Sámi našuvnnalaš gealbobálvalus – psykalaš dearvvašvuođasuddjen ja gárrendilledikšu”.
