Strokeenheten fyller 20 år

Från utspridda patienter och långa vårdtider till samlad kompetens och snabb behandling. Strokeenheten på Sunderby sjukhus fyller 20 år och har bidragit till flera framsteg inom strokevården i Norrbotten.

I mars 2004 öppnade strokeenheten dörrarna för att ta emot sina första patienter i Sunderbyn. Patienter som drabbades av stroke innan dess vårdades på olika avdelningar på sjukhuset. På den nya enheten blev det möjligt att samla patienterna och samtidigt utveckla strokevården.

Tjugo år senare har dörrarna hunnit öppnas många gånger under två decennier.

– Det känns roligt att vi kan uppmärksamma och fira att verksamheten fyller 20 år och samtidigt lyfta det värdefulla arbetet som vi tillsammans utför för att våra patienter ska få bästa möjliga vård och rehabilitering, säger Erica Boman, enhetschef.

Erica Boman är enhetschef på strokeenheten.

Förutom firande med tårta och mingel på strokeenheten fanns även personal från strokeenheten på plats vid sjukhusets entré, för att tillsammans med strokeföreningarna från Boden och Luleå informera förbipasserande om stroke.

Det finns flera medarbetare som har varit med från starten och fortfarande arbetar kvar på enheten. Läkaren Aase Wisten var en av de drivande för att starta strokeenheten. Hon är specialistläkare i geriatrik och gick egentligen i pension för sju år sedan, men jobbar fortfarande när hon har möjlighet.

– Vi fick en förfrågan om det fanns intresse att vara med och starta upp en strokeenhet och jag och några kollegor engagerade oss, berättar Aase Wisten.

Förväntansfulla medarbetare inför uppstarten av strokeenheten 2004.

Från månader till dagar

På enheten fanns det från början 25 vårdplatser och vårdtiden kunde vara flera månader. Nu finns det åtta vårdplatser och vårdtiden är i snitt en vecka.

– Det är en förändring som beror på flera saker. Vi har framför allt gjort stora framsteg i förebyggande insatser och hälsa, till exempel är det betydligt färre som röker i dag, vilket innebär att även antalet strokepatienter har minskat, säger överläkare Johan Niklasson, som också medverkade i uppstarten av strokeenheten.

Strokevården består av akut vård och rehabilitering. Syftet med akut vård är att begränsa den skada som har uppstått och undvika komplikationer till följd av stroke. Rehabiliteringen ska hjälpa patienterna att träna och återfå så bra funktion och förmåga som möjligt.

– Numera är det möjligt för många patienter att lämna sjukhuset och fortsätta sin rehabilitering i hemmet tack vare hembesök från vårt rehabteam, förklarar Johan.

I dag finns cirka 50 anställda på enheten som arbetar i team som består av undersköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped, kurator och läkare. Vid behov kan även dietist rådfrågas. Varje dag gör teamet en gemensam rond där alla kommer till tals, vilket skapar trygghet både hos personalen och patienterna.

– Det är givande att följa patienternas förbättringsresa och intressant med vård ur ett helhetsperspektiv, berättar enhetens medarbetare.

Stefan Stridsman, verksamhetsområdeschef och Moa Bjerner, divisionschef var med och firade.

Tårta till alla.

Etisk utmaning

Varje år får runt 25 000 personer i Sverige en stroke. Nio av tio drabbas av en hjärninfarkt, en blodpropp i hjärnan och en av tio drabbas av hjärnblödning. Stroke orsakar syrebrist i hjärnan som påverkar förmågan att röra sig, prata, känna och se som vanligt.

– Ibland kan det vara en etisk utmaning att bemöta och kommunicera med strokepatienter på ett bra sätt. Ofta går det bra att lösa genom stöd från logoped och med kroppsspråk, till exempel tumme upp eller tumme ner samt att visa föremål, säger Johan Niklasson.

Det bästa patientstödet är anhöriga och det underlättar ofta om patienten har några personliga föremål med sig på sjukhuset, något som skapar både identitet och samtalsämnen.

Flera förbättringar

Sedan 2004 har det skett flera förbättringar inom strokevården. En viktig del är förebyggande åtgärder bland invånarna i Norrbotten, som att sluta röka och fysisk aktivitet, vilket leder till bättre hälsa och därmed färre strokeanfall.

Dessutom har det skett framsteg i form av kortare vårdtid, uppföljning efter stroke med genomgång av riskfaktorer, möjlighet till rehabilitering i hemmet och utveckling av snabba behandlingsmetoder och läkemedel.

– En skillnad mellan då och nu är att dagens patienter ofta är mer aktiva medspelare. De vet att de egna insatserna såsom rökstopp, nya kostvanor och ökad fysisk aktivitet i vardagen är en viktig komplettering till medicinsk behandling, säger Aase Wisten.

Aase Wisten var med och startade strokeenheten.

Viktiga årtal

2004: I mars öppnar strokeenheten på Sunderby sjukhus.

2004: Årligt kunskapsbevis införs för medarbetarna i form av strokekörkort.

2006: Strokeenheten inför behandling med trombolys. Trombolys är en metod för att lösa upp en blodpropp i blodkärl med hjälp av läkemedel.

2017: Möjlighet att utföra trombektomi på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Trombektomi är ett ingrepp där en blodpropp mekaniskt tas ut med hjälp av tunna verktyg via blodkärlen.

2022: Ny röntgenmetod och propplösande behandling.

2023: Oberoende av inhyrd bemanning.

Lär dig känna igen stroke med AKUT-testet

Genom det så kallade AKUT-testet kan du lära dig att känna igen de vanligaste varningssignalerna vid stroke och rädda liv. Ett av följande symtom räcker för att kalla på hjälp.

Ansikte: Be personen att le. Hänger mungipan eller ena sidan av ansiktet? Ring 112.

Kropp: Lyft armarna i 10 sekunder. Faller en arm? Ring 112.

Uttal: Talar personen sluddrigt eller hittar inte rätt ord? Ring 112.

Tid: Varje sekund är livsviktig – vänta inte! Ring 112.