Tillbaka i arbete – tack vare koordinatorerna

Att komma tillbaka efter en längre sjukskrivning kan kräva både anpassningar och andra stödjande insatser. Rehabkoordinatorerna i Region Norrbotten håller i kontakten med myndigheter och arbetsgivare när någon är redo att börja jobba igen.

2020 trädde en ny lag i kraft som innebär att regionerna är skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja deras återgång till eller inträde i arbetslivet. De som har uppdraget kallas rehabiliteringskoordinator.

Region Norrbotten satsar numera på att komma in så tidigt så möjligt med insatser på arbetslivsinriktad rehabilitering för att förebygga att sjukskrivningar ska bli utdragna, ofta redan efter en eller två månader. Rehabkoordinatorerna har en central roll och de jobbar inom primärvården och närpsykiatrin.

Maria Nordin är rehabkoordinator på 50 procent på Sandens hälsocentral i Boden och Sandra Fahlesson på 20 procent inom närpsykiatrin i Kalix. Båda är i grunden arbetsterapeuter.

– Jag brukar beskriva det som att vi är en bro mellan vården och övriga aktörer i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, säger Maria Nordin när vi träffas på hennes kontor.

Samarbete ger resultat

Koordinatorerna håller i kontakterna med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren för att göra det möjligt för personer med långvariga sjukskrivningar att komma tillbaka till arbete.

– Psykisk ohälsa och långvarig smärta är de vanligaste sjukskrivningsorsakerna i primärvården idag och de hänger ofta ihop. Det är ofta dessa patienter vi jobbar med, säger Maria Nordin.

Maria Nordin arbetar som rehabkoordinator på Sandens hälsocentral i Boden.

Hennes erfarenhet är att nyckeln till att lyckas med återgång i arbete är att samverka med arbetsgivaren.

– Regionen har ansvar för den medicinska rehabiliteringen, det vill säga det som har med kroppen och själen att göra, medan arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Ser till helheten

Hon börjar med att kartlägga patientens livssituation och bedömer vilka förutsättningar det finns för att gå tillbaka till jobbet.

– Ofta beror ju psykisk ohälsa på en kombination av hur man har det privat och på arbetet.

Innan hon tar kontakt med arbetsgivaren behöver hon patientens samtycke. Hon tar också reda på vilken inställning han eller hon har till att arbetsgivaren får veta mer om sjukdomen.

Efter det brukar hon kalla till ett möte med patienten, Försäkringskassan, den sjukskrivande läkaren och arbetsgivaren för att upprätta en rehabiliteringsplan. Tillsammans tänker man ut vad vården kan göra och vad arbetsgivaren kan göra för att underlätta återgång i arbete.

Anpassningar

Vanliga åtgärder som brukar vara bra är att anpassa arbetstiden och att begränsa arbetsuppgifterna så att det ska bli enklare att fokusera.

– Efter en utmattning kan man behöva få ta fler pauser, man kan behöva sitta ostört att jobba och med mindre tidspress. Den typen av anpassningar kan jag föreslå, berättar hon och fortsätter:

– Individens egen inställning till återgång i arbete samt arbetsgivarens möjligheter till att erbjuda anpassade arbetsuppgifter är helt avgörande för att kunna förkorta en sjukskrivning och det är en fördel att det sker parallellt med vårdens medicinska insatser.

Många patienter är nervösa före mötet, berättar hon, men efteråt tycker de oftast att det har varit väldigt bra.

Rehabiliteringskoordinatorernas insatser kan göra stor skillnad för sjukskrivna människor.
Foto: Arkivbild

Viktigt med rutiner

Minimikravet för att börja arbeta är att man klarar av minst 25 procent och Maria Nordin tycker det är ett lämpligt mål att eftersträva.

– Även om man inte jobbar heltid är det bra för de flesta att bibehålla rutiner med att komma upp på morgnarna, att träffa människor på dagarna och vara i ett sammanhang.  

Ändå är det inte alla patienter som kan börja jobba igen och det kan hon också ha förståelse för.

– Jag kan inte rekommendera att man ska tillbaka till ett arbete som man blir sjuk av. Det är det aldrig värt.

Politiska beslut

En del av de patienter hon möter har inget arbete och då är det Arbetsförmedlingen som kopplas in. Försäkringskassan är alltid med och beslutar om det ska bli sjukskrivning på deltid.

Man hör ibland om personer som har känt sig jagade att börja jobba igen innan de har blivit friska. Ser du något av det?

– Det handlar helt om hållet vilka riktlinjer Försäkringskassan har för att bevilja sjukskrivning och det är grundat i politiska beslut. Tidigare fanns det en skarp gräns vid dag 180, men idag finns fler möjligheter att göra undantag. Det ökar möjligheterna att jobba med rehabilitering på ett annat sätt och det är bra.

Efter sju år som rehabkoordinator tycker hon att hon har det bästa jobb man kan ha, men det är också svårt och kräver en bred kunskapsbas när det gäller arbetsmiljölagar och arbetsrätt.

– Att samverka är ett framgångsrecept och använder man oss rehabkoordinatorer rätt så har man större chans att lyckas.

Patienter uttrycker ofta uppskattning för rehabkoordinatorernas insatser, berättar Sandra Fahlesson.

Lyfter fram behov

Sandra Fahlesson har sin arbetsplats i anslutning till Kalix sjukhus. Sedan 2018 har hon uppdraget som rehabkoordinator på närpsykiatrin i Kalix med hela östra Norrbotten som upptagningsområde och träffar personer som i regel redan har varit sjukskrivna en längre tid.

– Oftast handlar det om utmattningar, berättar hon.

Även om Sandra kommer in betydligt senare i processen arbetar hon i mångt och mycket på liknande sätt som rehabkoordinatorerna i primärvården. Hon samverkar med sjukskrivande läkare, Försäkringskassan och en eventuell arbetsgivare, eller annars med Arbetsförmedlingen, men även med kommunernas biståndshandläggare och arbetsmarknadsenhet.

– Jag hjälper till att sätta ord på problematiken som patienten har och behovet av anpassningar och stöd.

Balans i vardagen

Det är något hon har med sig och är van vid från sin profession som arbetsterapeut.

– Vi jobbar mycket med aktivitetsbalans i vardagen och det gör jag även som rehabkoordinator.

Även en person som har varit sjukskriven i ett antal år kan ha chans att komma tillbaka till arbetslivet, erfar hon.

– Men har du varit sjukskriven så länge sker det ju inte någon jättesnabb vändning utan det kan ta tid och då kan jag behöva arbeta mer behandlande som arbetsterapeut, vilket jag tycker är en stor fördel i rehabiliteringen för många patienter.

Hon tycker att jobbet är varierande och roligt.

– Det känns att man kan göra skillnad, det är väldigt självständigt och man möter nya personer och nya situationer hela tiden.

Fyra kommuner

Samtidigt är det mycket att hålla koll på, för hon arbetar med samtliga fyra kommuner i östra Norrbotten – Kalix, Överkalix, Övertorneå och Haparanda. Förutsättningarna för att komma ut i arbetsprövning skiljer sig bland annat vad gäller utbudet av arbetsplatser, avstånd, restid och tillgång till kollektivtrafik, något som är en utmaning för såväl patienten som de olika rehabaktörerna att lösa, konstaterar hon.

– Men jag tycker att jag har ett gott samarbete med både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Hon ser stora fördelar med att ha uppdraget som rehabkoordinator över en längre tid, för att hinna bygga upp ett nätverk och sin kunskap om hur samhällets stöd fungerar.

Sandra Fahlesson tycker att hon har ett varierande och roligt jobb.

Hållbart mående

Det händer ibland att någon som har varit långtidssjukskriven lyckas gå tillbaka på 100 procent, men ofta finns det något i bakgrunden som gör att man inte har kapacitet för heltid. Då behöver patienten andra insatser.

– Att vara ute i arbete och pröva arbetsförmågan är också ett sätt att skaffa ett underlag för hur arbetsförmågan är i fall man ska söka sjukersättning.

Hennes mål är inte att pressa människor att komma ut och prestera i arbetslivet.

– Vi ska sträva efter ett hållbart mående, att man ska kunna hantera hela sitt liv och orka med både privatliv och jobb. Därför måste vi börja med att kartlägga vardagen och ta det därifrån och kanske jobba med att ändra tankemönster och beteendemönster.

Uppskattat arbete

Att acceptera sin situation är en viktig del i processen.

– Det är mycket skuld och skam förknippat med att vara borta från arbetet och inte bidra till samhället. Ibland är det ett av de stora hindren, för då tar man inte hand om sig själv utan försöker bara prestera, vilket kan leda till återkommande sjukskrivningar.

Ofta när hon tar sig an en ny patient får hon höra: ”Varför fick jag inte det här tidigare – för flera år sedan – då hade jag kanske inte behövt gå sjukskriven så länge.”

– Så det känns att vårt arbete är väldigt uppskattat, säger Sandra Fahlesson.

Text och foto: Frilansjournalisten Ulrika Vallgårda/Yours