Tandläkaren fortsätter värna de sjuka och äldre

Engagemanget för tandvårdsrädda och vuxna i behov av särskilt stöd har hon haft länge. I dag är Annika Lindqvist cheftandläkare med ansvar för bland annat lex Maria och patientsäkerhet. ”Allt hänger ihop. Nu hjälper jag patienterna på ett mer övergripande plan”, säger hon.

Annika Lindqvist växte upp i Gällivare, gick gymnasiet i Luleå och studerade till tandläkare i Stockholm. När hon var klar var det svårt att få en anställning.

– Ja, det är knappt man kan tro det, men på 1980-talet var det ont om jobb för tandläkare. Jag ville tillbaka till Norrbotten och fick först ett vikariat i Luleå och sedan en av de sista fasta tjänsterna i Malmberget.

Det blev fem år i Malmberget, med trevliga kollegor och en rik fritid med skidåkning, skogsliv och fjällvandring.

– Min blivande man Kurt träffade jag på Dundret. Efter några år som särbo ville jag till kusten för att vi skulle kunna bo tillsammans. Jag jobbade först i Kalix innan jag 1989 fick en tjänst på Tandvårdcentralen i Luleå. Jag var överlycklig, det var som att vinna högsta vinsten!

Mötet i skidbacken resulterade så småningom i giftermål och en son och en dotter – och nu är hon också mormor med två barnbarn.

Lustgas och KBT

Som allmäntandläkare har Annika Lindqvist alltid intresserat sig för de tandvårdsrädda.

– Det är fascinerande vad rädslan kan göra med en människa. Du kan vara en tuff stridspilot eller jobba högt uppe på tak och ändå vara livrädd för att få dina tänder lagade. Det har känts bra att kunna hjälpa dem som kanske inte vågat sig till tandvården på många år. Grunden är ett bra och lugnt omhändertagande, säger hon.

Därutöver kan lugnande medicin, lustgas eller narkos användas. Även KBT-behandling med hjälp av psykolog kan komma i fråga.

Tandvårdsrädsla kan handla om allt från en tidigare negativ upplevelse av tandvård till en generell ångestproblematik. En del med cellskräck känner sig instängda och får panik. Munnen är dessutom förknippad med överlevnadsfunktioner som att andas och ätas.

– Det är speciellt att jobba i någons munhåla, ett område där det finns otroligt många känslonerver.

Orofacial medicin är en ny tandvårdsspecialitet. På bilden, som är tagen på Tandvårdscentralen 2020, står från vänster Angelika Lantto, verksamhetschef för specialisttandvården, Petter Vikström, ST-tandläkare och numera specialisttandläkare, och Annika Lindqvist, på den tiden sjukhustandläkare.

Utsatta grupper

Allt eftersom blev Annika även engagerad i patienter i behov av särskilt stöd. Det rör sig till exempel om personer med tandvårdsfobi, sväljningssvårigheter, psykiatriska tillstånd eller kognitiva sjukdomar, däribland demens.

– Det handlar om äldre, sjuka och svaga, ja de människor som inte själva kan göra sin röst hörd men som samhället har ett ansvar för.

En sjukhustandläkare behandlar de som behöver extra hjälp för att klara av sin tandvård. Det kan också röra sig om medicinskt komplicerade patienter. Inom specialiteten orofacial medicin, OFM, har tandläkarna fördjupade kunskaper inom andra medicinska områden för att kunna utreda och behandla patienterna.

– I Norrbotten har vi sjukhustandläkare på allmänklinikerna. OFM stöttar allmäntandvården och tar sig an de svåraste fallen.

Svårt men tillfredsställande

Specialiteten är relativt ny.

– När den kom var jag redan ”överårig”, så det var inte aktuellt för mig att själv gå den vägen. Däremot har jag hjälpt till med handledning av de OFM-specialister vi nu har i Norrbotten, berättar hon.

Som tandläkare har utmaningen för Annika inte varit att göra odontologiskt avancerade saker.

– Nej, för mig har det intressanta varit hela patienten, hela människan. Att få till en behandling kan vara svårt och ta tid, men känslan att kunna hjälpa någon till god munhälsa är fantastisk.

Annika lyfter också fram det goda samarbete hon upplevt under årens lopp, både med tandsköterskor och övriga kollegor.

– Teamet betyder allt för ett gott resultat!

Anställningsintervju

För snart tio år sedan började Annika som bedömningstandläkare på deltid – hon växlade då mellan kliniskt arbete på Tandvårdscentralen och kontorsjobb i Regionhuset. Uppdraget var bland annat att avgöra vilka behandlingar som ska omfattas av Region Norrbottens tandvårdsstöd (se fakta nedan).

Efter några år tillkom avvikelsehanteringar och hon slutade därmed att arbeta kliniskt.

– Det var på så sätt jag först kom i kontakt med patientsäkerhetsarbetet. Det är jätteviktigt för oss att följa upp vad som hänt och sedan ta tillvara det i vårt kvalitetsarbete.

Annika kan sakna teamarbetet med tandsköterskor och andra på kliniken, men har fina arbetskamrater även i Regionhuset i Luleå. En av dem är Gun Gatedal som arbetar med IT-support till folktandvårdens datoranvändare.

När Maria Pettersson i slutet av 2021 slutade som cheftandläkare för att bli tandvårdschef fick Annika Lindqvist gå in som tillförordnad cheftandläkare.

– När tjänsten sedan utannonserades hade jag redan provat på och valde att söka. Det är klart att det kändes lite märkligt att sitta på en anställningsintervju som 64-åring, men det är ett jobb som är både roligt och meningsfullt.

Patientsäkerhet och lex Maria

Tjänsten gjordes i samma veva om från en heltid till en 60-procentig befattning.

– Jag hade inte tackat ja om den varit på 100 procent; jag kände ändå att jag ville ha mer fritid. Nu arbetar jag tre dagar och har fyra dagar ledigt varje vecka. Sedan kan det förstås vara en utmaning att klara allt på de tre dagarna, men jag gör mitt bästa.

Det är paus under ett möte med kollegorna i Folktandvården och Annika passar på att berätta en rolig historia. Från vänster Jennie Karlsson, Gun Gatedal, Magdalena Persson och Maria Pettersson. Närmast i bild till höger: Mia Asplund.

Vad innebär det då att vara en cheftandläkare? Annika Lindqvist skrattar och säger att tjänsten på sätt och vis kan beskrivas som en diversehandel.

– Jag har det övergripande patientsäkerhetsansvaret och ansvar för lex Maria-frågor. På mitt bord har jag även kvalitetsfrågor, tandvårdstaxor, upphandling och materialfrågor, i samarbete med andra. Jag sitter i folktandvårdens ledningsgrupp, där vi bland annat tar fram vårdrutiner. Ja, jag är inblandad i det mesta.

Måste prioritera

Annika är dessutom Folktandvårdens enda etikombud.

– Det ingår inte i min tjänst som cheftandläkare, men är ett fint uppdrag som jag verkligen värdesätter. Min uppgift är att lyfta etikfrågor i olika sammanhang, exempelvis när vi håller utbildningar.

Hon är även Norrbottens representant i Sveriges äldretandvårdsnätverk och ingår i Sveriges tandläkarförbunds etikkommitté. De rädda, de sjuka och de äldre – engagemanget för de mindre röststarka patienterna är lika starkt som tidigare.

– När det som nu är resursbrist i Folktandvården måste vi prioritera. Det gör vi utifrån etiska principer och den prioriteringsordning som våra folkvalda har beslutat, inte utifrån vem som klagar mest. Om inte vi tog hand om de här grupperna, vem skulle annars göra det? Vi vill ju behandla alla norrbottningar, men har tyvärr inte möjlighet till det idag, säger hon.

I en ålder när andra börjar fundera på pensionen tackade Annika Lindqvist, 66 år, ja till jobbet som cheftandläkare. ”Men i Folktandvården är det inte helt ovanligt att tandläkare fortsätter jobba efter pensionsåldern, om än på deltid”, säger hon.

Kultur och natur

Förordnandet som cheftandläkare löper ut i april 2025.

– Planen är att jag ska jobba på fram till dess, men sedan får det nog räcka. Det finns så mycket annat jag vill hinna göra, förklarar hon.

Vilka är dina intressen?
– Jag är en kultur- och naturtant. Jag läser mycket och går på kulturevenemang, gärna olika typer av konserter. Sedan är jag mycket ute i skogen. Är intresserad av blommor, mossor, lavar och stenar.

Är du nöjd med ditt yrkesliv så här långt?
– Ja, det tycker jag verkligen. Jag har haft spännande arbetsuppgifter och möjlighet att utvecklas. Jag har inte haft någon egentligen plan, men det ena har lett till det andra och nya möjligheter har öppnat sig allt eftersom. Det som drivit mig har varit intresset för arbetsuppgifterna!

Text och foto: Ulrika Englund
Foto från Tandvårdscentralen: Jonas Hansson

Fakta: Folktandvårdens prioriteringsordning

• Patienter med akuta besvär (barn har företräde framför vuxna)
• Övrig tandvård för barn och ungdomar upp till och med 23 år
• Tandvård för personer med särskilt tandvårdsstöd på grund av omsorgsberoende eller sjukdom/funktionsnedsättning
• Tandvård för personer 80 år och äldre
• Tandvård för vuxna i övrigt

Fakta: Regionens tandvårdsstöd

• För den som bor på ett Särskilt boende för äldre (SÄBO), omfattas av LSS eller har vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan munhålan räknas som en del av kroppen, vilket ger rätt till viss tandvård till hälso- och sjukvårdstaxa.