BMA – ett både roligt och viktigt jobb
Den tekniska utvecklingen går med rekordfart på Laboratoriemedicin, något som Katharina Lundborg, biomedicinsk analytiker (BMA) ser positivt på. Hon har lång erfarenhet av yrket och hoppas att fler ska vilja utbilda sig till det. ”Utan vår kompetens skulle det vara svårt att ställa rätt diagnos på olika sjukdomar."
I dag är närmaste utbildning till BMA i Umeå, men Katharina Lundborg gjorde sin utbildning till laboratorieassistent på Bergnäset i Luleå. Hon var färdigutbildad 1977 och något år senare lades utbildningen ned.
– Man behövde inte ens ha gått gymnasiet på den tiden. Idag krävs naturvetenskaplig linje och utbildningen till BMA, som krävs för att du ska få din legitimation, är treårig.
Biomedicinsk analytiker är ett av flera bristyrken inom vården och Katharina Lundborg konstaterar att samtidigt som utbildningen har blivit allt mer avancerad har det blivit svårare att rekrytera, vilket också kan ha att göra med att det inte finns någon utbildning i Norrbotten.
Katharina Lundborg, från Boden, har jobbat som biomedicinsk analytiker sedan 1977.
Ny automationsbana
Själv stortrivs hon med sitt jobb.
– Ja, jag har aldrig ångrat mitt yrkesval. Det är ett roligt och viktigt jobb. Dessutom händer det mycket på regionens labb. På Sunderbyn har vi till exempel fått en ny automationsbana. Där sorteras tusentals rutin-prover, men även en del mikrobiologiska prover, för att därefter analyseras med nya toppmoderna instrument.
Katharina Lundborgs specialområde är hematologi, som hon också till stor del ansvarar för på Laboratoriemedicin. Det kräver en särskild kompetens som endast några få medarbetare har i regionen.
– Det handlar om att analysera de blodprover som kommer in och vara ett stöd för diagnos av olika sjukdomar i de blodbildande och lymfatiska systemen. De proverna går på en egen automationsbana till ett instrument där celler fotograferas för att sedan granskas digitalt, berättar hon.
Sedan några år granskas celler digitalt istället för med mikroskop.
Inläsningsstationer
Hon tillägger:
– Fram tills för några år sedan använde vi mikroskop, men i dag görs det mesta digitalt. Tidigare skickades proverna dessutom med buss från hela länet. Nu går de till någon av de inläsningsstationer som finns på flera platser i länet och snart även i Kalix och Kiruna. Den utvecklingen känns väldigt bra. Det gör att tiden för svar kortas väsentligt.
På frågan om hon tror att allmänheten vet vad en BMA är svarar hon snabbt och koncist nej.
– Det är dåligt känt vad vi gör – trots att vi har en så viktig uppgift att ta fram det underlag som krävs för att ställa rätt diagnos och följa upp behandlingar.
Sticker ut
Hon konstaterar att Laboratoriemedicin, som är en länsklinik med verksamhet på sjukhusen i Gällivare, Kalix, Kiruna, Piteå och Sunderbyn, sticker ut jämfört med många andra labb söderut.
– Det får vi ofta höra av kollegor söderifrån. De som jobbar som BMA i Norrbotten får ta stort ansvar och jobba väldigt brett samtidigt som det finns möjlighet att specialisera sig inom ett område. Det är ett bra gäng som jobbar här och vi känner stor delaktighet och förtroende från våra kollegor i vården, som värderar vår kompetens.
Automationsbanan som används för de hematologiska blodproverna.
Här är den maskin som analyserar prover för sänkan, vilket är ett rutinprov där nu också instrument används för analys.
Bra mix
Katharina Lundborg lyfter också fram att det är en bra mix åldersmässigt bland de som jobbar på Laboratoriemedicin.
– Däremot är det än så länge flest kvinnor, men den tekniska utvecklingen bidrar till att också killarna börjar intressera sig för BMA-yrket ...
Hon avslutar med en förhoppning om att fler biomedicinska analytiker ska få fart och även att fler biomedicinska analytiker söderifrån ska vilja flytta till norrut och bli kvar lite längre.
– Norrbotten är fantastiskt, inte minst om man gillar snö och natur, men det finns också gott om kultur och nöjen här, säger hon.
Text och foto: Jonas Hansson
Katharina Lundborg visar hur inkomna blodprover monteras på automationsbanan.
