De samarbetar för att förhindra självmord

Runt om i Norrbotten krokar Region Norrbotten arm med kommunerna för att minska risken för att norrbottningar begår självmord. I Arvidsjaur har arbetet kommit långt.

Längs med Storgatan hittar man både Arvidsjaurs kommun och Region Norrbottens hälsocentral. Avståndet mellan aktörerna är kort – både på kartan och när det gäller att ta kontakt med varandra. Under det sista året har de samarbetat för att ta fram en lokal handlingsplan för suicidprevention.

Två av de som varit med i arbetet är Nina Fjellner, enhetschef på hälsocentralen, och Aino Johansson, enhetschef för kommunens individ- och familjeomsorg. I arbetsgruppen har också räddningstjänsten, elevhälsan, polisen, kyrkan och äldreomsorgen varit med. Under ett år jobbade gruppen med planen och i höstas fastslogs den av Arvidsjaurs kommunstyrelse.

Att jobba i raskt tempo och att de aktiviteter man ska göra är realistiska är två av framgångskoncepten med att ta fram planen för suicidprevention. Nina Fjellner och Aino Johansson är med i arbetsgruppen som ligger bakom planen.

– Det har varit ett stort engagemang med att ta fram planen. Vi gör alla olika saker, har olika ansvar och har lärt oss mycket av varandra, säger Aino Johansson.

– Ja, suicid är ett ämne som berör många och där vi kan ha egna erfarenheter med oss, fyller Nina Fjellner i.

Nina Fjellner är enhetschef på Arvidsjaurs hälsocentral som ligger granne med den samiska kyrkstaden på orten. Att Arvidsjaur är förvaltningskommun för samiska har påverkat planen. Närheten till resurscentrumet för samisk hälsa i Jokkmokk har också bidragit.

Regionen bidrar med bedömning och behandling – själva vården. Kommunen har mycket av det preventiva på sitt bord – att det i samhället finns goda miljöer så att man på sikt minskar risken att medborgarna drabbas av psykisk ohälsa.

– Ett exempel hos oss är våra trygghetsvärdinnor som finns på två trygghetsboenden. De ordnar sociala aktiviteter som tidningsläsning, gemensamma måltider och utflykter. Tanken är att det ska hjälpa personer som kanske har svårt att ta sig ut eller har mycket oro, säger Aino Johansson.

Vårdens del omfattar ett stort spann, allt från att psykisk ohälsa finns men att diagnos saknas till att patienten behöver mycket vård och behandling.

– Inom vården är vi bra på att fråga om psykiskt mående. Det handlar om att ta emot svaren, veta vad man ska göra med dem och veta att man inte ökar risken för att någon ska begå självmord genom att fråga, säger Nina Fjellner.

Att förhindra självmord är en fråga för hela civilsamhället. Förutom kommunens verksamheter och regionen är kyrkan aktör där det finns stor erfarenhet och bra resurser.

När en person avslutar sitt liv kan det få stor påverkan på samhället. Oro kan spridas på orten och för den som är efterlevande ökar risken för att själv utveckla psykisk ohälsa. Beroende på sammanhang finns olika stödresurser att kalla in. Det kan röra sig om Posom-gruppen, företagshälsa och svenska kyrkan.

– I den lilla kommunen finns stöd, men vi saknar de anhöriggrupper som kan finnas på större orter, säger Aino Johansson.

I Arvidsjaur avlider personer på grund av suicid varje år. Att en person avslutar sitt liv märks tydligt i en liten kommun.

– Det kommer närmare alla på något sätt, konstaterar Nina Fjellner.

Suicidprevention berör inte bara regionen och kommunen utan hela civilsamhället. Det har man tagit fasta på i Dalarna där regionen och jägarförbundet samarbetar. Många i Dalarna tar nämligen livet av sig med legala vapen. Även i Arvidsjaur finns många legala vapen, både jaktvapen och tjänstevapen i och med att K4 finns på orten.

– Det är något våra läkare måste väga in när vi gör bedömningar av det psykiska måendet. Vi frågar om personen har tillgång till vapen just eftersom det kan vara en risk, säger Nina Fjellner.

Något som fått fler män att söka vård för sin psykiska ohälsa är att det nu finns som knappval när man ringer hälsocentralen.

– Vi märkte direkt att fler män började ringa oss. Knappvalet uppmärksammar att psykisk ohälsa finns och det upplevs som en skyddad linje, säger Nina Fjellner.

Båda två är överens om att planen i sig inte är det viktigaste, utan att det är vad man gör med den.

– Det får inte stanna vid en text utan nu ska vi träffas varje år för att följa upp de aktiviteter vi beslutat om, säger Nina Fjellner.

Telefonnummer och stödchattar

Om du har tankat på att avsluta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar finns det hjälp att få. Här är några exempel:

1177 har öppet dygnet runt. Ring 1177.

Minds självmordslinje. Telefon 90101 eller chatta på mind.se. Öppet varje dag, dygnet runt.

Jourhavande medmänniska. Telefon 08–702 16 80. Öppet alla dagar kl 21–06. Chatt kl 21–24 lördag–tisdag.

Jourhavande präst. Öppen året om, kl 21–06 för alla som behöver medmänskligt stöd. Ring 112 och be att få tala med jourhavande präst. Chatten har öppet kl 20–24. Du kan också skriva ett digitalt brev.

Föräldralinjen. Telefon 020–85 20 00. Öppet vardagar klockan 10–15 samt torsdagskvällar 19–21.

Äldrelinjen. 020–22 22 33. Öppet måndag–torsdag, kl 8–19.

Fler nummer finns på mind.se.

Text och bilder: Emma Bergström Wuolo