Deras uppdrag är att bekämpa smittspridning

Hygiensjuksköterskorna på Vårdhygien arbetar för att minska risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner i hela länet. ”Personalens arbetssätt och följsamhet till hygienrutinerna är avgörande för att inte smittspridning ska ske mellan patienterna”, säger Viktoria Kristoffersson.

Hygiensjuksköterskorna på enheten för vårdhygien sitter i samma korridor som den länsövergripande myndigheten Smittskydd på Sunderby sjukhus.

De som jobbar där har sökt sig till Vårdhygien efter att tidigare ha arbetat på andra platser. Yvonne Samuelsson och Mia Näslund Anda har dessutom vidareutbildat sig på en magisterutbildning i vårdhygien och smittskydd. Just nu går även Emma Fors och Viktoria Kristoffersson samma utbildning.

Hygienronder

Mia Näslund Anda har en bakgrund som operationssjuksköterska och har även jobbat på sterilcentral. På båda ställena var hygien centralt och det var så hennes intresse att bli hygiensjuksköterska väcktes.

– Det är roligt att lära sig nya saker. Man jobbar inte direkt med patienterna men gör ändå ett viktigt jobb för dem – både på administrativ nivå och ute på fältet, säger hon.

I uppdraget ingår att medverka vid så kallade hygienronder.

– Alla avdelningar och mottagningar ska regelbundet göra egenkontroller och själva fylla i ett formulär för att få reda på hur hygienrutinerna fungerar. Sedan kommer vi och gör en hygienrond tillsammans med dem och hjälper till med att dra igång ett förbättringsarbete om det finns behov, berättar Susanne Edman.

Det är därefter respektive enhetschef som är ansvarig för att rutinerna följs.

Susanne Edman, Margareta Nilsson, Mia Näslund Anda och Yvonne Samuelsson tycker att de har ett omväxlande arbete. 

Inspirationsdagar

Enheten arrangerar regelbundet inspirationsdagar, föreläsningar och utbildningar för vård- och städpersonal, vaktmästare och andra yrkeskategorier i regionen. Dessutom har de startat upp ett forum för regionens hygienombud. De är också involverade i alla om- och nybyggnationer av vårdlokaler så att de ska byggas på ett säkert vad gäller smittspridning.

Vid upphandlingar av medicintekniska produkter, alltifrån handskar till olika apparater, är de med och för in vårdhygienperspektivet. De är dessutom med och ser till att det görs vattenprovtagning för att upptäcka legionellabakterier.

– Det är ett omväxlande arbete, konstaterar Susanne Edman.

Mia Näslund Anda berättar om vilka hygienrutiner som är viktiga.

Utbildning i kommunerna

Sedan ifjol har de ett nytt samverkansavtal med kommunerna. I kommunerna är det ofta hög personalomsättning och många outbildade vikarier. Därför är det viktigt att hjälpa till för att få det att fungera.

Syftet är att få till ett mer strukturerat samarbete så att det till exempel ska finnas hygienombud ute i kommunerna.

De har bland annat utbildat chefer och hygienombud i nio kommuner i vägledning för vårdhygieniskt arbete. Resterade fem kommuner ska utbildas i höst.

– De kan också höra av sig hit när de behöver råd, säger Margareta Nilsson.

Det finns många vårdhygieniska risker i en vårdmiljö.

– Personalens arbetssätt och följsamhet till hygienrutinerna är avgörande för att inte smittspridning ska ske mellan patienterna, säger Viktoria Kristoffersson.

Multiresistenta bakterier är till exempel något som man ständigt brottas med i vården.

– Det ökar överallt i samhället och även i sjukvården, säger Susanne Edman.

”Att vara hygiensjuksköterska är ett omväxlande arbete”, säger Susanne Edman.

Vinterkräksjuka och covid

Ett annat exempel är vinterkräksjukan som alltid är besvärlig eftersom den sprids så lätt. Smittstädning sker då enligt särskilda rutiner med aktivt klor.

Städning är A och O vid flera typer av smittor.

– Det är därför vi behöver ha utbildade lokalvårdare och inte vårdpersonal som städar, konstaterar Mia Näslund Anda.

Under coronapandemin fick Vårdhygien en särskilt betydelsefull roll. När pandemin hade pågått en tid fick enheten även en plats i krisledningsberedskapen.

– Covid-19 var ju ett helt ett helt nytt virus som ingen visste något om i hela Sverige. Vi fick börja från scratch och bygga upp, med allt från rutindokument och skyddsutrustning till utbildningar för personalen. Det var enormt omfattande, berättar Susanne Edman.

Munskydd och visir

Redan när viruset upptäcktes i Kina började de se över förråden av skyddsutrustning. De utbildade personalen i hur de skulle klä sig på rätt sätt och hur de skulle hantera avfall och sopor.

De inhämtade kunskap från olika myndigheter och även regionens eget smittskydd, men även från internationella organisationer. Utifrån informationen utbildade de sedan all vård- och omsorgspersonal i kommunerna och Region Norrbotten.

Det rådde brist på skyddsutrustning i hela landet, något de var snabba med påtala. Det gjorde att de inköpsansvariga på Länsservice kunde skynda på att göra vad som gick för att komma över tillräckligt med munskydd, andningsskydd, visir, handskar, rockar och annat som behövdes.

Vårdhygien kom på kartan på ett annat sätt i samband med covidpandemin, konstaterar Susanne Edman, Yvonne Samuelsson, Mia Näslund Anda och Margareta Nilsson.

Många lärdomar av pandemin

I efterhand kan de konstatera att pandemin förde med sig många lärdomar.

– Vårdhygien kom på kartan på ett annat sätt och det blev uppenbart hur viktigt det är att följa basala hygienrutiner, säger Mia Näslund Anda, som hoppas att det är något som kommer att leva kvar i minnet.

Det viktigaste en medarbetare kan göra för att minska smittspridning är att följa hygien- och klädrutiner och till exempel inte gå ut och handla på lunchen i sina arbetskläder.

– Men också att stanna hemma när man är sjuk, säger hon.

Text och foto: Frilansjournalist Ulrika Vallgårda/Yours