Så mår norrbottningarna
Norrbottningarnas hälsa och levnadsvanor skiljer sig från resten av riket, ofta på ett negativt sätt. Här mår män lite bättre än kvinnor – både fysiskt och mentalt. Det visar en stor kartläggning av hälsa och levnadsvanor.
Idag presenterades en stor folkhälsoundersökning som omfattar åren 2014–2022. Norrbottningar, och befolkning i övriga landet, har fått uppskatta sin hälsa inom flera områden.
Svaren visar att yngre personer tycker att de har en god hälsa i större utsträckning än äldre. Fler män än kvinnor tycker att den egna hälsan är god. Jämfört med för fyra år sedan har antalet kvinnor som tycker att de har god hälsa minskat. Minskningen är störst bland unga kvinnor, 16–29 år.
Övervikt och obesitas är vanligare bland fyraåringar i Norrbotten än i riket som helhet. Även om övervikten hos barn minskar så går det långsamt.
– Av de som är överviktiga som treåringar kommer 90 procent ha kvar sin övervikt resten av livet. Det är inget som växer bort, säger Lina Stråmo, barnhälsovårdsöverläkare.
När det gäller psykisk hälsa är det fler norrbottningar som uppger att hälsan är god, jämfört med övriga landet. Skillnaden mellan norrbottniska män och kvinnor finns även här – män uppger oftare att de har god psykisk hälsa än kvinnor. Kvinnor är också mer stressade än män.
– Jag tror att vi behöver titta på kvinnors arbetsliv och att arbetsvillkoren inte har utvecklats där. Många arbetar inom områden där det varit tufft, skola och omsorg till exempel. Det och vardagens press och livspussel, säger Mats Jakobsson, lektor vid Luleå tekniska universitet.
Fler kvinnor än män tycker att de har ett bra socialt stöd och att de skulle få hjälp om det behövdes, till exempel vid praktiska problem eller sjukdom. Bland både unga män och kvinnor är det vanligare att uppleva besvär orsakade av ensamhet och isolering jämfört med äldre personer.
En positiv utveckling är att både kvinnor och mäns ekonomiska utsatthet har minskat under de senaste fyra åren.
– Ekonomisk knapphet försämrar hälsan för både vuxna och deras barn. Den här positiva förändringen kan bero på att vi har en god arbetsmarknad i Norrbotten, säger Mats Jakobsson.
